Att kommentera

Jag uppskattar kommentarer men det finns några saker man bör tänka på när man kommenterar. I grunden handlar det om att underlätta samtalet för varandra.

• Först: Var tydlig med vad det är du försöker säga. Varför kommenterar du det här inlägget? Tänk på att andra inte kan läsa dina tankar.
• Var specifik i vad du kommenterar på. Är det något specifikt i inlägget som du kritiserar eller är det ett närliggande område. Oavsett vad så markera vad du syftar på.
• Om du inte håller dig till ämnet för inlägget förklara varför din kommentar ändå är relevant.
• När du hänvisar till annan information så kom i håg att bara en länk inte är tillräckligt. Skriv varför det länken hänvisar till är relevant. Din kommentar ska kunna stå för sig själv. Du behöver inte oroa dig för utrymmet.
• Klistra inte bara in länkar även om de berör ämnet. Skriv en kort text om vad länken handlar om.
• Framför endast goda argument (se nedan).

Bra argument är logiska och relevanta – nedan finns en lista på ologiska och irrelevanta argumentstyper som alltså bör undvikas eller åtminstone beaktas. Om något fattas eller om listan på annat sätt är problematisk var god kommentera detta. Med detta sagt vill jag bara tillägga att även sådana saker som elocutio och elokvens alltid uppskattas. Om man är kritisk till ett inlägg är det även bra om man bemöter det som står i inlägget.

Listan för dåliga argument

1. Goodwins lag eller reductio ad hitlerum
– analogi om nazism/fascism. (Se också Är fascism socialism eller liberalism?)

2. traditionsargumentet
– det har ju alltid varit så

3. ad hominem (etos)
– men han är ju en jobbig (besitter egenskaper som är dåliga) människa

4. invektiva argument
– ”Detta var nog något av det ytligaste dravel jag har läst på mycket länge” (exempel). – egentligen bara ett påstående men i alla fall

5. halmgubbe
– argumenterar mot något annat och missar målet

6. cirkelargument
– argumentet stöds av sig själv och alltså inte är ett argument utan ett påstående

7. känsloargument (patos)
– patos ger visserligen debatten liv men det är inget bra argument

8. Associationsargument
– Du är vegetarian, det var även Hitler (som var ond), således är även du ond/vegetarianism ondska

9. oklara premisser eller förhastad slutsats
– det är alltid bra att vara så klar och tydlig i sin argumentering men det är så klart svårt eftersom vi alltid måste reducera verkligheten

10. Apexfelslut (apex fallacy)
– Detta är vanligt när man diskuterar skillnader mellan könen. Män som grupp har en större spridning än kvinnor i fråga om flera saker; att endast jämföra kvinnor med de bästa männen är ett apexfelslut eftersom man också måste jämföra med de män som har det sämst.

Fler dåliga argument.

Som avslutning vill jag bara säga att detta är ett ideal och alla människor felar. Den altruistiska, konstruktiva, tolkningen är alltid en bra utgångspunkt och minns Gadamers ord: ”Den som alls förstår, förstår alltid annorlunda”.

5 reaktioner på ”Att kommentera

  1. Hej, söker kontakt med Björn Axén angående idéerna på denna blogg. Jag sökte på Google ”maktproblemet” och fick upp en av dina inlägg här. Vill gärna pröva min objektiva rättsgrund på dig – men obs! varning för det en del kallar för ”objektivism”, vilket är i det fallet ett täcknamn för Aynd Rand och hennes subjektivism. Hon lanserade en alldeles ovanligt hänsynslös kapitalism under namnet objektivism, vilket i hennes fall är ovanligt bedrägligt. Jag hittar som så ofta ingen kontaktmöjlighet på denna blogg. Varken ansvarig utgivare eller kontaktmöjlighet tycks krävas på nätet?/Johan.

  2. Hej Johan

    Du kommer i kontakt med mig här på bloggen genom att kommentera. Om du inte vill skriva öppet så är min e-postadress bjornaxen(a)gmail.com.

    Jag förstår inte riktigt vad du menar med ”objektiva rättsgrund” och hur du vill ”pröva den på mig”. Om du läst ett inlägg som är tankeväckande så kan du skriva dina idéer där.

    Angående randianer och objektivism så behöver du inte varna mig.

  3. hej skulle ni hjälpa med min uppgift på samhälle. Tack så mycket 🙂

    I Sverige och många länder finns ett omfattande socialt skyddsnät som innefattar sjukvård, utbildning, ersättningar av olika slag (ex. barnbidrag, bostadsbidrag, a-kassa, sjukpenning, föräldraförsäkring). Det pågår ständigt en debatt om vilket ansvar staten ska ta för enskilda individer och hur stort inflytande/påverkan staten ska ha i enskildas liv och på vilka områden. Personer som debatterar sådana frågor har en grundläggande uppfattning som ofta kan kopplas till olika ekonomiska synsätt och teorier.

    ⦁ Identifiera några argument från socialistisk, keynesiansk och liberal ekonomisk teori om statens funktion och inflytande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s