Om två typer av liberalkonservatism

I boken Modern konservatism gör författaren Jakob Söderbaum tydligt att liberalkonservatism minsann inte är någon slags blandning av liberalism och konservatism utan en särskild gren av konservatismen. Det var nytt och intressant för mig men jag är inte så säker på om jag håller med. Jag köper visserligen Söderbaums bild om att det finns en liberalkonservatism som inte utgörs av denna blandning. Men jag tror att blandningen också existerar. 

Liberalkonservatismen är utifrån Söderbaums typologi helt enkelt den ena av två huvudsakliga grenar av konservatismen där den andra är socialkonservatismen. Grovt sett kan man se det som att liberalkonservatismen är anglosaxisk och är särskilt stark i USA medan socialkonservatismen är Europeisk. Storbritannien står här lite mellan de två traditionerna och det är symptomatiskt just två britter, Michael Oakeshott och Roger Scruton,  har fungerat som en brygga mellan de två traditionerna. Båda kan spåra sina idéer tillbaka till Burke men en skiljelinje mellan dem är synen på Hegel som liberalkonservativa är skeptiska till eller rentav anser vara farlig medan han anses vara grundläggande inom den socialkonservativa traditionen. Innehållsmässigt skiljer de sig de sig på så sätt att liberalkonservatismen gillar marknadslösningar mer medan socialkonservatismen har en större tro på att staten har en positiv roll att spela. 

Men jag tror som sagt att liberalkonservatism också kan syfta på faktiska blandningar av liberalism och konservatism. Jag har flertalet gånger hört folk nedlåtande påstå att det är en omöjlig blandning. Argumentet är att liberalism och konservatism i grunden är för olika för att det ska gå att förena. Visst, om man tittar på de grundläggande teoretiska antagandena så är de inte förenliga. Liberalismen är i grunden progressiv och radikal och vill befria människor, är individualistisk och hyllar det som bryter konformiteten. Konservatismen vill förvalta och håller emot utvecklingen, utgår från familjen och gemenskaper och traditionella normer. 

Men det här är bara en analytisk och teoretisk uppdelning. De är idealtyper som endast finns i teorin. I verkligheten så är det få som håller sig till en så pass teoretisk modell. I praktiken består gruppen liberalkonservativa snarast av folk som hämtar inspiration från både liberalism och konservatism och försöker balansera de två perspektiven.

En typisk liberal tänkare är F. A. Hayek som såväl marknadsliberaler och konservativa gillar. Hayek såg sig inte som konservativ men å andra sidan ansåg han att Burke var en liberal tänkare. Och det är ju väl känt att den typiska marknadsliberalen Margaret Thatcher höll Hayek högt. 

Man kan även jämföra med det liknande epitetet “social-” som handlar om att staten har roll i människors välfärd. Filosofisk har ‘social’ olika grund för socialdemokrater, socialliberaler och socialkonservativa. Socialdemokraternas grund är så klart socialismen där man vill verka inom demokratiska ramverket inspirerade av t.ex Eduard Bernstein. Socialliberalismen reagerar på en alltför hård liberalism och grundar sig i liberala tänkare som Mill och Rawls medan socialkonservativa har sin tradition som går tillbaka till Burke och Hegel. 

Samtidigt är det så klart bra att ha en tydlig typologi när man diskuterar de filosofiska traditionerna. Som vanligt i filosofi behöver man nog vara noga med att postulera vad man åsyftar. Om man bara diskuterar konservativa idétraditioner fungerar termen liberalkonservativ bra som kontrast till socialkonservativa och radikalkonservativa. Men om man ska diskutera den samlade högern behöver man nog andra termer. Man skulle t.ex. kunna använda termerna ‘liberal-konservatism’ för det som Söderbaum talar om och ‘konservativ-liberalism’ för att tala liberalism med en konservativ känsla. I praktisk politik kommer dock båda dessa ligga så pass nära att det är rimligt att tala om just liberalkonservatism som är det etablerade uttrycket. Man kan också tala högerliberala i motsats till vänsterliberala i frågor som gäller den nya primära politiska dimensionen om identitet och kultur. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s