Problemen i den svenska skolan, del 2 – de normativa problemen

För ett par veckor sedan skrev jag om de systemförändringar som skapat problem i den svenska skolan. Nu är det dags att skriva om de normativa, eller kulturella, problemen. De kulturella problemen är mycket svårare att få fatt i än systemets regler. Men det finns en stor kulturell förändring som jag tror kan förklara mycket av problemen i den svenska skolan. Jag ser två huvudsakliga problem som från olika håll undergräver det svenska utbildningssystemet:

• Förlusten av bildningsidealet

• Relativiseringen av kunskap

Förlusten av bildningsidealet handlar om att vi slutat se kunskap som något gott i sig och istället som något som endast är bra för något annat – en instrumentell nytta. Vi frågor oss ständigt vad kunskapen är bra för. Varför ska man lära sig ett språk, varför ska man lära sig matematik, varför ska man kunna sin historia, varför ska man förstå sig på filosofi etc? Det innebär att om vi inte kan ge ett bra svar på varför man ska lära sig en viss sak så finns det heller ingen anledning att satsa på att lära sig detta. Detta sökande efter den tydliga nyttan i varje sak man ska lära sig innebär att vi förlorar helhetssynen på kunskap. För att få verklig kunskap som går att använda kreativt krävs gedigna kunskaper i flera ämnen som kan korsbefrukta varandra. Vi behöver värdera kunskapen som något bra i sig själv. Om vi verkligen skulle värdera kunskap så skulle lärare automatiskt få en hög status eftersom de bär kunskapsidealet i samhället. Även fria universitet och grundforskning handlar om att se kunskapen som något gott i sig själv. Att vi idag måste motivera grundforskning med den nytta den kanske ger visar på hur vi förlorat vårt bildningsideal.

Det andra stora problemet är relativiseringen av kunskapen. Det handlar om en kunskapssyn som grundar sig i postmoderna teorier om vad vad vi kan veta om världen. Utifrån dessa perspektiv finns det inga bestämda beskrivningar av vad som är sant. De ifrågasätter hur vi konstruerar historiska narrativ och vilka värden som gäller i samhället och beskriver logiken som endast ett av flera sätt att ordna fakta på ett korrekt sätt. Dessa teorier är intressanta på ett filosofiskt plan men de är inte praktiska eftersom de bara uttrycker sig negativt eller på sin höjd relativt om olika fenomen. Detta är så klart ett problem om det får genomsyra undervisningen allt för mycket. Ju yngre man är desto fastare måste beskrivningen av verkligen vara. Jag skulle säga att för de flesta är det inte förrän efter gymnasiet man är riktigt mogen för att för att få ut något vettigt av den typen av kunskapssyn. Jag tror nu inte att det direkt är så att svenska lärare explicit utgår från ett postmodernt perspektiv men jag är övertygad om att den relativistiska kunskapssynen genomsyrar lärarnas utbildning och därför på många sätt påverkar hur de lär ut. Detta blir mycket problematiskt eftersom man inte kan reflektera över olika fenomen utan att ha en stabil grund att stå på. Man så att säga utgår från ett fundament av stabil kunskap där man sedan testar de olika delarna för att se om de håller och kan på så sätt långsamt bygga om sin bild av verkligheten.

Den här relativistiska synen på kunskap visar sig i hur den svenska skolan i allt större grad fokuserar på att lära ut resonerande och reflektion. Det är så klart bra saker att lära sig men för att kunna resonera behöver man en grundläggande stabil kunskapsbas att utgå från. Och det kräver att man lär sig saker från grunden. Alltså just den typen av kunskap som den svenska skolan rört sig bort ifrån. Jag menar att man glömmer bort grunden som gör det möjligt att resonera och tänka kritiskt. Vi har idag en stor vurm för det som kallas “kritiskt tänkande” men utan en god kunskapsbas och bra intellektuella verktyg så handlar det snarast om “kritiskt tyckande”.

Det är extra viktigt i det informationssamhälle vi har idag. Vi har i dag tillgång till massor av information från en mängd olika källor som ofta är ren propaganda eller starkt ideologiskt färgade. Om man inte har en god grund för sin kunskap blir det mycket svårt att avgöra vad som går att lita på och inte.

Länkar:

https://bjornaxen.wordpress.com/2014/08/31/problemen-svensk-skola-1/

https://bjornaxen.wordpress.com/2011/11/23/bildningsidealet/

https://bjornaxen.wordpress.com/2013/12/12/bildning-utbildning-och-den-svenska-skolan/

https://bjornaxen.wordpress.com/2010/02/20/disciplin-ar-grunden-for-livskunskap/

https://bjornaxen.wordpress.com/2014/07/17/kritiskt-tankade/

https://bjornaxen.wordpress.com/2009/09/28/poststrukturalismen-och-varlden-i-sig/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s