Valresultatets ljusglimtar

I mitt förra inlägg skrev jag bittert om valresultatet där liberalismen var den stora förloraren. Det kan dock vara intressant att försöka se vad som är positivt i det hela.

Att socialdemokraterna skulle vinna valet framstod som troligt lång tid innan valet och även om jag så klart hoppades att alliansen skulle vinna så tyckte jag att alliansen förtjänade att förlora. Det av flera skäl men inte minst ur demokratisk synvinkel är det bra att makten byts då och då. Även en bra regering har en tendens att stagnera vilket i hög grad gäller alliansen. Nya perspektiv behöver komma in. Jag har varit och är fortfarande kritisk till Socialdemokraterna som inte verkar ha förnyat sig. Jag hoppas och tror också att de borgerliga partieran kan göra det nu i opposition. Jag hoppas att S har lärt sig mer än vad skenet ger.

Så om jag då kan se positivt på ett regeringsskifte så är jag nöjd att Vänsterpartiet inte kommer med i en regering. Jag är kluven angående Miljöpartiet eftersom de har en galen energipolitik (Sverige och världen behöver kärnkraft) och försvarspolitik. I andra frågor står jag relativt nära Mp. Det parlamentariska läget och att V utesluts ur regeringsbildningen öppnar för samarbete högerut under mandatperioden. Det måste jag se som något gott.

Det finns även något bra i Sverigedemokraternas framgångar. Partiets stora framgångar tvingar oss att titta på de problem som finns med integrationen. Som jag skrev i en kommentar till förra posten: tänk om det är så att vi är så dåliga på att integrera människor för att vi tar emot för många allt för snabbt. Det är ett rimligt antagande. Om det skulle vara så och vi inte vill ändra våra institutioner. T.ex. att vi skulle ta emot för många allt för snabbt i förhållande till vår omfattande välfärdsstat eller vår starkt reglerade arbetsmarknad. Vilka av dessa saker är vi beredda att ändra på?

Vi måste våga titta på dessa problem samtidigt som vi inte köpslår med högerextremisterna:

Att tro att man kan förhandla med främlingsfientliga populister på ett konstruktivt vis är som att tro att härskarringen inte förgör sin ägare. Till sist sitter man som Gollum med ett paniskt grepp om maktens ring och viskar ”min söte”.”

Daniel Sandström, SvD

Länkar:

https://bjornaxen.wordpress.com/2014/09/18/postvalstankar-2014/

http://www.svd.se/opinion/kolumnister/kopsla-om-makt-kan-visa-sig-forgorande_3932764.svd

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s