Skillnaden mellan politiska åtgärder och hur de legitimeras

Det finns en skillnad mellan anledningen till en politisk åtgärd och syftet till. Jag har två tydliga exempel som rör invandring. Det första exemplet är frågan om medborgarskap och rösträtt som folkpartiet tog upp för si så där tio år sen. Det andra är frågan om begränsningar av invandringen som drivs av vänstern främst av LO. Båda dessa förslag skulle uppskattas av rasister. Men inget av förslagen är i sig rasistiska även om de kan vara ett uttryck för rasism. I alla fall FP:s förslag har många gånger kallats rasistiskt men det handlar antingen om att man inte vill förstå eller om att man bara tar chansen att smutskasta sin motståndare. Båda anledningarna kan så klart gå hand i hand. Jag har även hört liberaler hinta om att LO är rasistiska. Det tror jag inte är fallet.

Om vi börjar med vänsterns vilja att begränsa invandringen så handlar det så klart om att arbetskraftsinvandring hotar svenska jobb och löner. Det är alltså en protektionistisk åtgärd som kan förklaras med bristande solidaritet med icke-svenskar och solidaritet med svenskar som i grunden handlar om resursfördelning. Man kan lätt se att en sådan föreställning leder till rasism eller att rasism leder till krav på dylika åtgärder. Men man kan så klart legitimera kravet utan rasism. Eftersom vänstern hatar rasism så skulle det vara konstigt om förslaget kom av rasism och det är inte heller så att vänstern legitimerar det med rasistiska argument. Vänstern har i stället öppnat upp för flyktingar vilket visar att det inte handlar om rasism eller främlingsfientlighet.

På ett liknande sätt så handlar inte FP:s förslag om krav på att kunna svenska nödvändigtvis om rasism. Även liberaler ogillar rasism (liberaler gillar inte att hata eftersom det innebär att man inte tänker klart samt att det underminerar det öppna samhället så de hatar inte men man kan inte vara liberal och rasist). Så det är bara dumt eller fult att beskriva förslaget som rasism. Så vad handlar förslaget om. Nu har inte jag läst formuleringarna men jag kan argumentera som liberal för förslaget.

Det handlar till att börja med om medborgarskap vilket är något specifikt och ger en vissa rättigheter men också skyldigheter. Det handlar alltså inte om språktest för att få leva i Sverige. Som medborgare menar jag att man ska kunna ta del i den politiska debatten. För att kunna göra det krävs att man kan förstå svenska. Det krävs att man som ett minimum ska kunna läsa en tidning som tar upp samhällsfrågor. Typ Aftonbladet eller Expressen.

Enligt mig räcker detta som argument men det finns en del praktiska fördelar också. För att klara sig bra i Sverige krävs att man kan språket. I alla fall om man inte kan engelska och har möjlighet att arbeta i en branch där engelska är ett utbrett arbetsspråk. Ett språkkrav för medborgarskap skulle dels fungera som en sporre och man kan tänka sig att detta krav innebär att staten har en skyldighet att se till att det finns bra svenskaundervisning. Det senare är inte direkt ett liberalt krav men lämpligt inom det svenska systemet.

Att dessa förslag i sig inte måste vara rasistiska betyder så klart inte att rasister inte skulle uppskatta dem och dylika förslag kan alltså ge rasistiska röster.

Annonser

2 reaktioner på ”Skillnaden mellan politiska åtgärder och hur de legitimeras

  1. Ordet rasism missbrukas. Det har du rätt i. Och rasist har blivit ett skällsord bland andra. En riktig rasist anser sig ju själv höra till en högre stående människosort. Han tycker också att det är rätt att behandla andra – lägre – sorter sämre.
    Men jag tror på allvar att många i dag inte känner till detta. Varför? Dåliga skolor. Allmänt uselt intresse för samhälle och kultur.

  2. Ja det är sant att många inte känner till detta. Många verkar inte ens vilja definiera rasism så. Jag tror det handlar om att man vill kunna smeta etiketten rasist på ens motståndare på samma sätt som man vill kunna smeta fascist på dem. Det är ju så klart bara totalt missvisande att blanda samman liberaler med fascister men vänstern gör det ändå.

    Jag tror det nog kan stämma att utbildningens kvalitet har något med saken att göra. Skolan premierar inte längre stringent tänkande utan bara något slags kritiskt tyckande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s