Sverigedemokraterna är ungefär lika farliga som vänsterpartiet

I ett antirasistiskt diskussionsforum  skrev jag här om natten i en diskussion om Sverigedemokraterna (Sd) som ett hot mot det öppna samhället är ungefär lika farliga som vänsterpartiet (V). Det var inte så populärt och jag lovade att utveckla vad jag menade på min blogg eftersom jag tror det krävs en ordentlig redogörelse min bild i frågan. Att vänsterfolk blir upprörda är inte så konstigt. Man anser ju Sd vara onda och vänstern vara goda – helt i linje med sina egna politiska ideal. Men ur ett liberalt perspektiv ser det annorlunda ut, vilket så klart inte är så förvånande. Saken är väl att det betyder att antingen anser liberaler att vänstern är farligare än man trott eller att liberaler inte anser Sd vara särskilt farliga. Jag tror det är lite både ock. Jag hoppas hoppas kunna visa hur jag som liberal ser på det. Jag tror också att min analys stämmer för de flesta liberaler. Det är i alla fall min erfarenhet.

Jag vill också poängtera något som flera verkar missa, trots att jag förtydligat det och jag tycker det är självklart, att jag inte menar att Sd och V hotar det öppna samhället på samma sätt. Hoten ser olika ut, partierna har olika bevekelsegrunder, agerar på olika sätt, drar till sig olika grupper etc. Vidare är det inte fel att jämföra partier eller olika rörelser med varandra. Partier och ideologier har olika beröringspunkter vilka är relevanta att diskutera och där med jämföra med varandra. Och Sd och V har trots sina stora skillnader en likhet just i sitt förhållande till det öppna samhället. Det är också viktigt att ha i åtanke att jag anser att Sd inte ska kallas fascister, på samma sätt som att V inte är bolsjeviker. Här blir det också viktigt att betona att jag med  ‘bolsjevik’ menar någon mycket specifikt men rätt brett: socialism som inte erkänner individens rättigheter och anser att individer kan offras för partiet och socialismen. (Det är f.ö. en distinktion mellan bolsjevism och mensjevism som jag hämtat från Isaiah Berlin.)

Inlägget är rätt långt och jag hoppas att jag lyckats hålla ihop det hela och att det är tydligt vad jag menar. Jag har så klart inte fått med allt och finns det några frågor om något är det bara att kommentera som kommer jag att svara utifrån bästa förmåga.

Den historiska likheten
Liksom Sd kommer ur den fascistiska traditionen så kommer V ur den revolutionära socialistiska tradition som jag brukar kalla bolsjevism. Fascismen och bolsjevismen var de två stora hoten mot det öppna liberala samhället under hela 1900-talet. Båda rörelserna stod emot varandra men också mot liberalismen som är det öppna samhällets ideologi. Den del av socialismen som erkänner det öppna samhället kan vi kalla mensjeviker och de förkroppsligas framförallt av socialdemokratin. Det är viktigt här att minnas att V under 1900-talet hade starka band till Sovjet. (För den som är intresserad av Vänsterpartiets historia rekommenderar jag partiets vitbok. För den som betvivlar Sd:s fascistiska kopplingar kan man t.ex. läsa den här artikeln)

Hotet mot det öppna samhället
Vi vet alla att fascismen var hemsk. Den är Ondskan i vårt sekulära samhälle enligt liberaler och socialister. Att även bolsjevikerna var hemska går numera de flesta med på. (Jag går inte in på alla detaljer men de kommunistiska regimerna var enligt mig värre än de fascistiska. Inte bara det att de mördade fler människor, de förstörde även civilsamhället på ett mer grundligt sätt och slog sönder ekonomin.) Det är ju anledningen till att V inte längre kallar sig kommunistiskt. Men de är ju klart influerade av kommunismen och även om man inte åberopar Stalin så är det samma tradition. (Lenin anses lite mer rumsren men det kan verkligen ifrågasättas.) Det kan vi jämföra med Sd som kommer från den fascistiska traditionen. De kallar sig inte fascister men är fortfarande influerade av den fascistiska tanketraditionen (kanske är radikalkonservativ den bästa termen på strömningen.) De åberopar inte Hitler eller Mussolini öppet. Utifrån denna ytliga analys är likheterna stora mellan Sd och V. Båda rörelsernas historiska rötter har tydligt visat sig vara extrema hot mot det öppna samhället och som liberal ser jag båda som stora hot. Vi kommer till hur det ser ut idag senare.

Det öppna samhället och de totalitära rörelserna
För den som är för det öppna samhället ställs man inför ett dilemma: Man måste acceptera alla åsikter både i den offentliga debatten i privat, även åsikter som är farliga för det öppna samhället. Historien visar tydligt att det är något som man måste hantera. De totalitära krafterna får inte förstöra det öppna samhället. Jag anser att den avvägning man får göra är att så länge ett parti eller rörelse erkänner spelreglerna inom den liberala demokratin (rättsstat, individuella rättigheter samt representativ demokrati) så måste man acceptera partiet eller rörelsen. Vad exakt det innebär i praktiken är inte alltid självklart. Det man däremot absolut inte kan acceptera är att man använder aktivt våld (till skillnad från ”reaktivt” våld, att man försvarar sig.) Vi kan alltså acceptera öppet fascistiska och bolsjevistiska partier så länge de inte använder våld på olika sätt. Båda rörelserna har ju gjort det i olika utsträckning så det är helt klart något vi måste ta i beaktande. Båda rörelserna argumenterar även på olika sätt för varför det är legitimt med våldsanvändning. 

De båda partiernas anpassning till den liberala demokratin
Både Sd och V har arbetat mycket med att distansera sig från sina respektive extremistiska element men det är ingen klar och tydlig gräns mellan extremister och medlemmar eller sympatisörer till partiet. Samtidigt är partierna beroende av att ta avstånd från extremisterna för att nå valframgångar. Det innebär att parternas väljarbas till stora delar inte är extremistisk. Jag skulle hävda att för partifolket i båda partierna har det varit relativt smärtsamt att acceptera de liberala spelreglerna och kasta ut de mer radikala elementen. Men det har också förändrat partierna eftersom de personer som utgör partierna förändras.

Här börjar vi dock komma in på lite olikheter. Dels är ju V ett betydligt äldre parti än Sd även om den senares tradition sträcker tillbaka ungefär hundra år. V har ju också betydligt mer politisk erfarenhet på alla sätt. En annan stor skillnad är ju att V socialismen, även de olika extrema varianterna, har ett starkt stöd inom västvärlden och inte minst i den svenska intelligentsian. Detta medan fascismen är ett skällsord och att inga fascistiska tendenser tolereras i samhällsdebatten. (Varför bolsjevismen är mer ok än fascismen får diskutera en annan gång.) Vidare är ju V ett akademiskt ”elit”-parti (det socialistiska folkpartiet är ju socialdemokraterna) medan Sd snarast är ett pöbelparti (Ett folkpart utan särskilt mycket intellektuell substans). Dessa olikheterna är så relevanta i frågan om på vilket sätt de två partierna hotar det öppna samhället.

De olika partierna som hot mot det öppna samhället
Nu kommer vi äntligen till kärnan i inlägget. Det är tydligt att de båda partiernas historia visar att deras respektive rörelser är hot mot det öppna samhället. Båda arbetar på att visa på att de som partier inte är det idag. Men är det så att de hotar de öppna samhället trots att de menar att de inte gör det? Vänstern brukar hävda att Sd är ett hot men att vänstern, eller i alla fall inte Vänsterpartiet, är det. Jag anser att båda är ett hot mot de öppna samhället. Ungefär lika stora men på olika sätt. (Vilket också öppnar för att jag samarbetar med vänsterpersoner mot Sd som ett hot. Och att jag ibland håller med Sd-anhängare i att V är ett hot. Jag har dock aldrig samarbetat på något sätt med någon inom den rörelsen eller ideologin. Det närmsta jag kommit är intressant diskussion.)

Sverigedemokraterna som ett hot mot det öppna samhället
På vilket sätt är då Sd ett hot mot det öppna samhället? Faktum är att Sd:s hot mot det öppna samhället inte så tydligt som man kan tro. Sd:s stora fråga är den om invandring. Om man tar partiet vid orden om att de inte är ett rasistiskt parti så är de i alla fall ett främlingsfientligt parti och man vill begränsa invandringen. Men många inom partiet är rasister och dess bakgrund är klart och tydligt rasistisk och rasism hör inte hemma i det öppna samhället. (Varken biologisk eller kulturell rasism.) De är också ett hot mot det liberala samhället (vilket är typ samma men inte riktigt samma som det öppna samhället) som menar att det ska vara fritt att flytta mellan länder. Det är svårare med frågan om våld. Fascisterna använder och hyllar gärna våld och Sd har tagit officiellt avstånd från det men vi vet alla att folk gillar våld inom Sd. Men det är inte en politisk strategi för Sd. Men att Sd inte tydligt demonstrerade sitt motstånd mot fascisternas våld i Kärrtorp tyder på en lite allt för stor tolerans för våld.

Jag tror också att Sd med ett större folkligt stöd skulle innebära ett större hot mot det öppna samhället. Om Sd verkligen skulle kunna sätta agendan så skulle det innebär ett stort hot. Men det handlar också om hur partiet utvecklas. Jag tror de har svårt att utvecklas åt det fascistiska hållet och om de ska bli större blir det snarare mer urvattnade och tror jag inte att de kommer innebära ett lika stort hot. Demonstrationerna nyligen i Kärrtorp (och andra platser) visade tydligt att svenskar är emot fascism. Opionssiffrorna för t.ex. Svenskarnas parti visar samma sak. Det viktiga är att se till att Sd inte kan utvecklas åt det fascistiska hållet samtidigt som de behåller folkligt stöd. Fascism får helt enkelt inte tolereras (men då måste vi också hålla begreppet fascism relativt snävt.)

På vissa sätt är Sd, i alla fall i detta skede, till och med bra för det öppna samhället vilket hänger samman med vänstern som ett hot mot det öppna samhället. Det handlar om att Sd och rörelsen där omkring utmanar vad man får tala om i samhället. I det öppna samhället ska alla åsikter tolereras och alla ska få komma till tals. Det blir tydligt att man i Sverige inte får uttala sig om vissa saker vilket visar på ett problem i vårt samhälle om vi önskar att det ska vara öppet. Nu kommer vi in på hur vänstern och Vänsterpartiet är ett hot mot det öppna samhället.

Vänsterpartiet som ett hot mot det öppna samhället
Det finns ett problem när det gäller vänstern i allmänhet. Alla inom vänstern anser att de är för vad som kallas det öppna samhället. Men som liberal menar jag att vänsterns politik i praktiken hotar det öppna samhället. Vidare visar vänsteranhängare, vilka inte sällan är vänsterpartister, att med olika uttalanden att de faktiska inte alls är för ett öppet samhälle. De mer extrema vänsteranhängarna är kanske inte vänsterpartister men vänsterpartiet ingår i samma rörelse vilket innebär att det finns enliknande oro för hur det skulle se ut om vänstern genom vänsterpartiet fick mer politiskt inflytande. Så vilka är då dessa problem?

Vi börjar med den politiska praktiken. V:s politik har två stora problem: (1) den innebär mindre välstånd för alla, (2) den innebär mindre frihet (eller förtryck om vi så vill). Världens välstånd bygger på kapitalism där innovatörer och entreprenörer finner nya sätt att göra saker. Socialismen innebär i praktiken att man stannar upp denna process vilket innebär att ekonomin stagnerar och samhället blir fattigare. Ett bra nutida exempel på vad som händer när man inför socialism är Venezuela (som många inom vänstern hyllar.) Socialismen innebär även minskad frihet. Ett visst mått av inskränkt frihet är nödvändigt det inser de flesta men ju mer socialism desto mindre faktiskt frihet. Det handlar framförallt om ekonomisk frihet men vänstern är också bra på att arbeta mot andra typer av frihet som man kan säga går ut på att man inte får skada sig själv. Vänstern, och här ingår fler partier än V, inskränker gärna vår frihet på en mängd olika sätt. (Med det sagt så menar jag ändå att det finns vissa saker som staten kanske måste använda sina tvångsmedel för att genomföra för samhällets bästa. Staten kan också fungera som koordinerande på vissa områden.)

I frågan om förtryck ingår även vänsterns problematiska inställning till det fria ordet. Medan liberaler är för det i princip så problematiseras det av vänsterintellektuella och vissa argumenterar faktiskt emot det. Det här är egentligen inte V:s politik som är det problematiska utan problemet ligger i rörelsen och de intellektuella inom denna rörelse vilka har inflytande över V:s politik. Viktigt i sammanhanget är också att V ingår i en rörelse som är starkt representeras inom västvärldens intelligentsia och på så sätt starkt påverkar den politiska agendan och det offentliga samtalet.

Vänstern och vänsterpartister har också en tendens att visa att de egentligen inte är för det öppna samhället genom att stödja regimer som öppet för ett krig mot det öppna samhället. Exempel på det är Kuba och nu Venezuela under chavismo.

Sen har vi det här med politisk våld där många inom vänsterrörelsen anser att politiskt våld är legitimt. påDet är en tydligt hot mot det öppna samhället och det är mycket viktigt att V tar ställning mot allt politiskt våld. Vilket man också gjort glädjande nog.

Men vänstern använder sig även av skam och andra icke-våldsaktioner för att tysta folk som de anser har fel åsikter. Även detta är att aktivt arbeta mot det öppna samhället. Att vänstern inte förstår det visa tydligt att man inte förstått vad det öppna samhället går ut. Vänsterns reflexer är allt som oftast intolerant mot alla andra åsikter.

Partiernas olika hot jämförda med varandra
Efter att vi tagit upp de två partiernas olika sätt de hotar det öppna samhället så är det dags att jämföra hoten med varandra. Kort menar jag att Sd som hot är mer akut på så sätt att det är nytt. Liberalismen har levt med det socialistiska hotet under lång tid. Sd:s hot är också mer konkret mot många människor som de rakt av vill ha ut ur landet. Det finns även ett hot i att allt det politiska våldet blir vanligare vilket också tyvärr även gäller vänstern. 

Hotet mot det öppna samhället från V och vänstern i allmänhet är i stället mer subtilt och framförallt intellektuellt. Det handlar om hur vissa åsikter inte tolereras, att frihet inte är riktig frihet, att kapitalism är dåligt men även sådant som att politiskt våld är legitimt. Just att vänstern är legitim i det offentliga samtalet gör den farligare än den radikalkonservativa rörelsen som inte har något intellektuellt inflytande att tala om.

Inom vänsterrörelsen och de den högerextrema rörelsen finns också en skillnad i hur man använder våld. Medan de högerextrema använder grövre våld rätt sällan använder vänstern sig av lättare våld men i större omfattning. Eftersom även rätt lite våld skrämmer folk till tystnad har vänsterns våld en större inverkan på det offentliga samtalet.

Sammanfattning och avslut
Sammanfattningsvis så menar jag att båda partierna kommer från traditioner som fört krig mot det öppna samhället med tiotals miljoner människors död som konsekvens. Båda dessa rörelser försökte krossa civilsamhället och underställa allt staten. Den socialistiska rörelsen under bolsjevikerna var i detta avseende betydligt värre än fascisterna. 

Båda partierna försöker hålla huset rent från dessa extremister men det det är inte självklart att de lyckats. Om något av partierna skulle få bestämma fritt utan oposition från liberaler så hotar de på var sitt sätt det öppna samhället.

Det finns dock så klart skillnader mellan de olika partierna och hoten ser lite olika ut. Om jag ska acceptera vänsterpartiet, vilket jag tycker att jag ska utifrån principen om det öppna samhället, måste jag också acceptera Sverigedemokraterna. Båda är hot mot det öppna samhället om de skulle genomdriva sin politik men jag måste enligt det öppna samhällets principer acceptera båda partierna. Vidare måste jag bemöta dem med respekt.

Det viktiga är att bolsjeviker och fascister tuktas så att de inte öppet kan använda metoder som undergräver det öppna samhället. Då tycker jag också att det är på sin plats att vi skiljer på de som anpassat sig till den liberala demokratin genom att använda andra termer. Jag kallar inte vänsterpartister för bolsjeviker och jag kallar inte Sverigedemokrater för fascister.

Med nazisympatisören Carl Schmitts ord måste jag behandla båda som konventionella fiender och inte som absoluta fiender trots att jag anser dem vara verkliga fiender.

Addendum  2014.01.20

Jag har fått en del fortsatt kritik på inlägget och här följer ett svar som jag skrev (något redigerat för att passa textens nya plats).

***
Angående skiljelinjer mellan extrema och moderata anhängare av Sd och V.
I detta finns en poäng i det att jag både skiljer klart och tydligt parti och rörelse samtidigt som jag på ett annat sätt inte tydligt skiljer på parti och rörelse.  Jag menar att gränsen mellan partiet och rörelsen i stort – alltså vänstern å ena sidan och, vad jag i inlägget kallar, radikalkonservativa (alltså vad många kallar fascism) inte är glasklar.

Jag ser V och Sd som de partier som bär varsin ideologisk strömning men inte som är de samma som denna strömning. Partierna är framförallt inte lika extrema och har anpassat sig till den offentliga normen vilket är bra och som ska uppmuntras. (Och ja, båda rörelserna har fler partier men de figurerar inte här.)

Jag menar att Vänsterpartiets medlemmar och deras mer politiskt intresserade väljare ingår i den politiska rörelsen vänster i stort som också återfinns på media, akademia och som benämner som intelligentsia i inlägget. Det är denna intellektuella strömning som jag anser vara ett hot mot det öppna samhället. Jag beskriver det som ett subtilt hot i inlägget.

Hotet från vänsterpartiet och Sd och deras respektive rörelser är, som jag påpekat flera gånger (men få verkar hörsamma) olika. I inlägget skriver jag som sagt att hotet från vänstern är subtilt och intellektuellt. Hotet från Sd och dess rörelse beskriver jag som mer akut och mer konkret än hotet från vänsterrörelsen.

En kritiker skriver: ”Och för mig handlar inte jämförelsen mellan SD och Vänsterpartiets politik. Det ena partiet har en mängd politiska förslag som angriper grundläggande mänskliga rättigheter. Det andra partiet har förslag som man [k]an gilla eller ogilla. Det är all skillnad i världen.”

Där har vi rätt bra beskrivet vad jag menar med att Sd är ett mer konkret hot. Jag inser mycket väl att ingen som är vänster skulle gå med på att vänstern i stort eller vänsterpartiet utgör något subtilt hot mot det öppna samhället. Då skulle de antagligen inte identifiera sig med vänstern längre.
***

Uppdaterad: 2014.01.20 lade till ett förtydligande om att jag inte ser Sd som fascister. 2014.01.25 hänvisning till Vänsterpartiets vitbok. 2014.01.30 förtydligande om bolsjevism i inledningen. 2014.02.05 lade till en länk till artikel om Sd:s fascistiska kopplingar. 2014.08.26 lade till ett stycke under ”Vänsterpartiet som ett hot mot det öppna samhället” om att vänstern hotar det öppna samhället genom fula icke-våldshandlingar; och under ”Partiernas olika hot jämförda med varandra” om hur de olika rörelsernas respektive extremisters våld skiljer sig. 

Länkar:
http://en.wikipedia.org/wiki/Open_society
https://bjornaxen.wordpress.com/2014/01/03/politikens-vasen-enligt-carl-schmitt/
https://bjornaxen.wordpress.com/2013/12/08/ar-sverigedemokraterna-fascister-eller-bara-folkkonservativa/
https://bjornaxen.wordpress.com/2013/10/15/vanstern-och-det-fria-ordet/
http://en.wikipedia.org/wiki/Chavismo
http://www.marxistarkiv.se/sverige/skp-v/lik_i_garderoben.pdf
http://www.etc.se/inrikes/nazisterna-som-skapade-sverigedemokraterna

Annonser

5 reaktioner på ”Sverigedemokraterna är ungefär lika farliga som vänsterpartiet

  1. Liberaler har två sätt att se på saker och ting i vårt samhälle. Antingen är ingenting något hot eller så är alltid ett hot. Allt eller inget – analysen bygger på att liberalen saknar en strukturell analys. Den strukturella analysen bygger i sin tur på maktförhållanden. Men den missar liberalen eftersom hen aldrig tänker i dessa banor då allting är relativt och individuellt. Därför kan liberalen helt utan samvete bunta ihop socialism med Stalins fascism och lägga ihop SD med V.

    Och eftersom vi vet att det är så liberalen tänker så finns det heller ingen anledning att ta en diskussion eftersom diskussionen redan från börjat missat en hel del grundläggande premisser.

    /David Sällström

  2. David det var ju intressanta tankar men tyvärr stämmer inte några av dina påstående. Det stärker min föreställning om att vänstern inte alls vet vad liberalism handlar om och att man faktiskt inte vill veta vilket betyder att man inte tar liberalismen på allvar. Det i sin tur stärker min uppfattning om att vänstern är farlig eftersom den är både ignorant och inflytelserik.

  3. Hej Björn

    Om SD idag är ett hot mot det öppna samhället på grund av att de vill ha en mer restriktiv invandring bör då det samma anses om S som vill det samma så sent som 1989 ? (Luciauppgörelsen)

    Vänligen Matz

  4. Matz, nej om Sd är ett hot mot det öppna samhället så är det inte för att de vill begränsa invandringen. Jag skriver att Sd tom. som det ser ut idag _kan_ vara bra för det öppna samhället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s