Politikens väsen enligt Carl Schmitt

CarlSchmitt
Carl Schmitt

Carl Schmitt är en intressant tänkare. Liksom Heidegger var han en konservativ tysk intellektuell som var kritisk till den liberala demokratin och stödde nazismen men vars tankar är allt för intressanta för att inte ta dem på allvar. Intressant är också att det ofta är vänstern som tagit dem på allvar.

I alla fall så har Schmitt en mycket intressant definition om vad politikens väsen är. Han menar att precis som andra ämnen kan och bör definieras av en grundläggande dikotomi som vacker–ful inom estetiken, god–ond inom moralen och effektivitet–ineffektivitet (lönsam–olönsam) inom ekonomin så definieras politiken av dikotomin vän–fiende. I grunden till schemat vän–fiende finns möjligheten till våld (eller krig som Schmitt talar om) då politisk makt alltid är grundat på våld. Detta kan man även koppla till Clausewitz ord om att krig är politik med andra medel.

Politiken i sig är enligt den här definitionen inte ämnesspecifik utan handlar om hur folk ser på en fråga, alltså om det finns en konflikt. Alla ämnen kan bli politiserade. Schmitt menar också att konflikten måste vara mellan grupper då vän och fiender i det politiska handlar om det offentliga. Man kan vara privat vän med en politisk fiende. Det ska poängteras att den verkliga fienden är något subjektivt. Det är så klart så att den absoluta och den verkliga fienden ofta sammanfaller men det måste inte vara fallet.

Schmitt skiljer mellan tre olika typer av politiska fiender: konventionell, absolut, och verklig. Den konventionella fienden är den som man har en normal relation till inom det politiska systemet. Den absoluta fienden anser man inte har någon berättigande att finnas och bör utplånas. Den verkliga fienden är existentiell och hotar ens existens.

Schemat kan med fördel användas för att reda ut lite saker inom dagens svenska politik. Medan borgerligheten ser Sverigedemokraterna (Sd) som konventionella fiender ser vänstern Sd som absoluta fiender medan Sd själva ser invandring i allmänhet och muslimer i synnerhet som verkliga fiender. Inom de högerradikala kretsarna, som Breivik är del av, kretsarna ser man hela den moderna civilisationen – såväl liberaler som socialister – som en verklig fiende. Vänstern verkar se våldsamma antifascister som sina vänner eller konventionella fiender medan borgerligheten ser dem som absoluta och verkliga fiender. På samma sätt ser Sd på fascister som konventionella fiender eller vänner medan borgerligheten och vänstern ser fascister som absoluta och verkliga fiender.

Schmitt är också känd för sin definition av suveränen som den som kan besluta om undantaget. Den konventionella fienden finner man inom den normala situationen. Men, som Schmitt påpekar, finns det alltid något som inte passar inom den normala situationen – undantaget. Demokratin handlar om att lösa konflikter utan våld och om våld är nödvändigt inom rättsstatens principer. Men det finns alltid undantag till detta. Terrorismen t.ex. utmanar den liberala demokratins normala spelregler. Terrorister kan man säga försöker göra sig till verkliga fiender och sätta den normala ordningen ur spel. Staten svarar med att göra dem till absoluta fiender vilket vi ser med NSA och FRA etc.

Trots Schmitts antiliberala tänkande finns det inget i hans analys som tvingar oss att överge liberalismen. Som liberal skulle jag vilja att alla fiender kunde vara konventionella och att all politik kunde ske inom det normala. Schmitt lyckas både peka på att det är en illusion och ger oss ett verktyg för att förstå och peka ut problemen som hotar det normala politiska spelet.

Uppdatering 2014.01.03 korrektur – borgerligheten och vänstern ser så klart fascister som absoluta och inte som konventionella fiender. 2014.02.17 mindre korrektur och lite lay out.

Länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Schmitt
http://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Heidegger
http://en.wikipedia.org/wiki/Carl_von_Clausewitz
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Behring_Breivik

Annonser

En reaktion på ”Politikens väsen enligt Carl Schmitt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s