Bovar! Banditer! Byråkrater!

Kapten Haddock slår huvudet på spiken

Det här är ett underbart uttalande som sätter fingret på vad staten faktiskt är.

Stater kan ses som ett gäng banditer som tagit makten över ett territorium och lyckas hävda sin rätt över alla invånare inom det. Olika stater är helt enkelt olika rövarband som delat upp världen och människor mellan sig. Kriminella, och särskilt maffia, är rivaliserande rövarband som inte lyckats bli erkända av andra rövarbaden om att de har rätt till ett visst territorium och dess invånare. De visar på att det ”officiella” rövarbandet inte har tillräcklig makt att genomdriva sitt våldsmonopol. Krig är helt enkelt konflikter mellan olika rövarband. För vad är inte staten om, i bästa fall, ett legitimt rövarband. Och byråkrater är inga andra en så pass mäktiga banditer att de inte själva behöver använda våld. En stark stat är den stat som inte ens behöver utöva hot om våld.

Likheten mellan banditen och byråkraten blir tydlig om vi beskriver statens historia. Det är inte förrän med jordbruket som människor kan leva som banditer och det är inte förrän med jordbruket vi kan ha stater. Och staten är byråkratens förutsättning.

I ett jägar-samlarsamhälle med flera sammankopplade men fria små grupper av människor är det svårt, eller rättare sagt omöjligt, att leva som rövare. Möjligheten att livnära sig som rövare bygger på att det finns ett överflöd hos andra människor som är lättare att ta en att själv producera. Jägar-samlarsamhällen uppfyller inget av dessa krav.

Att varje grupp är relativt jämstarka betyder att kostnaden för att röva är hög. Det är helt enkelt en stor risk och det är stor chans att båda grupper helt enkelt förlorar på det. Men även om en grupp, t.ex. unga våghalsiga män, skulle specialisera sig på röva andra grupper så faller konceptet helt enkelt på att ingen grupp lever i överflöd. Det finns helt enkelt inte så mycket att röva. Att nedlägga ett stort byte, som en älg, ger större avkastning för mindre risk. Men med jordbrukets intåg förändras kalkylen avsevärt.

Jordbrukssamhället genererar nämligen överflöd (även om det är kvalitativt sämre). Detta överflöd gör det lönsamt att specialisera sig på att röva resurser istället för att själv producera dem. Vi kan alltså säga att vi idealt har två grupper: bönder/producenter å ena sidan och å andra sidan rövare där de senare är specialiserade på att genom våldsutövande vinna mycket med lite arbete. Det följer naturligt att rövarna helt enkelt etablerar sig som härskare över bönderna; alternativt att det uppstår en krigarklass bland bönderna med syfte att försvara dem. Oavsett vilket så har vi nu ett klassamhälle med två klasser där den ena utövar beskyddarverksamhet för den andre. ”Betala, för ni vill väl inte att något hemskt ska hända?”

Men än så länge har vi inga byråkrater. För det behövs ytterligare ett par steg. Byråkraten behövs när samhället blir så stort att omfördelningen av samhällets resurser effektiviseras av en specialist. Problemet som uppstår är hur den klass ska legitimeras. Svaret är är religionen. Genom att sammanlänka byråkraten med en världsbeskrivning om världens ordning kan klassen legitimeras som prästerskap. Detta underlättas av att det i primitiva samhällen inte görs någon skillnad mellan natur och samhälle; den gudomliga lagen är lika stark oavsett om det handlar om sådant som gravitation eller samhällsordning. Byråkraten är en rövare som inte specialiserat sig på våld utan på att göra sig så pass effektiv att krigarna tjänar på att ge en del av de rövade resurserna till byråkraterna.

Man kan säga att ju mer komplicerade samhällen och ju större överflöd dessa samhällen har (det förra är beroende av det senare) desto större makt har byråkratin. I stora civilisationer har ofta byråkratin varit den faktiska makten. Detta stämmer allt jämt och byråkratin har vuxit med staten. Fortfarande under 1800-talet var militären det främsta statsorganet men under 1900-talet expanderade byråkratin mycket kraftigt.

Detta har att göra med statens legitimitet. Den moderna staten är en avpersonifierad maktinstitution som utövar makt över undersåtar eller medborgare. Ju mer makt staten har desto större är behovet att legitimera den. Och statens makt har vuxit något enormt de senaste århundradena. I och med, men inte nödvändigtvis på grund av, industrialiseringen räckte inte längre religionen som legitimerande för statsmakten.

Först krävde den nya specialiserade klassen köpmän ett slut på godtyckligt våld och de liberala principerna om rättsstat och maktdelning och demokratisk representation drevs igenom.

Med detta kom byråkraten, den icke-våldsspecialiserade banditen, att få större makt en krigaren, den våldsspecialiserade banditen. Krigaren hade fått i uppdrag att hålla sig själv i schack för att inte störta samhället. (Hur detta kunde ske är en annan historia för ett annan inlägg.)

Men när staten inte längre kunde hota med godtycklig maktutövningen kunde den uråldriga producerande klassen kräva allt mer av staten: för att staten skulle vara legitim ska resurserna fördelas så jämt som möjligt. Det var detta som låg bakom byråkratins och statens ofantliga tillväxt. Det köpmännens nya specialisering på handel som möjliggjorde ekonomins tillväxt genom effektivare organisering av produktionen. I stället för att själva förbättra sin produktivitet förlitar sig den producerande klassen på att statens byråkrater ser till att samhällets resurser fördelas genom statens makt som i grunden vilar på våldsmonopolet.

Rövarna lever fortfarande på att ta resurser från producenterna vilket de legitimerar med att de behövs för fördela resurserna rättvist och se till att alla är skyddade från andra banditer, både de som organiserat sig i andra stater och de mindre grupper som går under namnet kriminella.

Detta är något som varje tjänsteman bör hålla i sinnet när de utövar sin makt.

Länkar i texten
http://www.ditext.com/diamond/mistake.html

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s