Bildningsidealet

En av det svenska samhällets största brister är avsaknaden av respekt för bildning. I princip finns det i Sverige två olika sätt att se på kunskap: antingen som ett medel för nytta, eller den relativistiska synen att allas kunskap har samma värde. Den förra gäller för ingenjörskons och kunskap som ger arbete; den andra gäller för  humaniora och till viss mån samhällskunskap. Det är i sig inget fel på kunskap som ett medel för nytta men  det är en fattig syn på kunskap som utan komplement degraderar människor till maskiner. Det andra, relativistiska, perspektivet degraderar kunskap till åsikter och förminskar både samhället och människor. Så har inte alltid varit fallet. Under lång tid stod bildningsidealet högt både till höger och vänster, där eliten såg bildningen som något som särskilde dem från massan, och arbetarrörelsen såg bildningen som vägen till ett jämlikt samhälle. Någonstans under efterkrigstidens sociala rationella ingenjörskonst försvann bildningidealet. Kunskap för dess egen skull kom att föraktas och endast den kunskap som kan ge individ eller samhälle direkt nytta anses nu vara god kunskap. Men det är just kunskapen för dess egen skull, bildningen, som lyfter civilisationen och människorna. Det är genom bildning, som är mer än endast ett nyttomedel, som människan blir mer än en maskin, genom bildning växer människans värld och livet blir rikare.

Avsaknaden av bildningsidealet i Sverige är mycket tydligt i vårt utbildningssystem (och är antagligen också en av orsakerna till många problem i skolan). Grundskola och gymnasium är allt för dåliga på att förbereda studenter för den högre utbildningen. Folk har i allmänhet helt enkelt inte tillräckliga kunskaper vilket betyder att man måste sänka den högre utbildningens nivå. Den högre utbildningen är dessutom utformad på så sätt att så många som möjligt ska kunna klara av den, vilket sänker nivån och kvaliteten i den svenska högre utbildningen än mer. Framförallt verkar detta vara ett problem inom humaniora och samhällsvetenskap vilket överensstämmer med uppdelningen i  kunskap som nytta respektive kunskap som åsikter.

Den svenska högre utbildningen lider även av allt för många studenter i förhållande till sina resurser och en idé om att alla ska kunna klara akademiska studier. Dessa problem skulle inte kunna vara möjliga om bildningsidealet fortfarande hade stått högt i kurs. Utifrån idén om bildningsidealet skulle utbildningen helt enkelt inte få degraderas på detta sätt. Även om man skulle vilja maximera antalet som går igenom den högre utbildningen skulle kraven hålla tillbaka antalet. Kort sagt så skulle kvaliteten inte få stå tillbaka för kvantitet.

Idén om att alla ska klara av akademiska studier går stick i stäv med idén om kunskap för nytta vilket också fått exempelvis Svenskt Näringsliv att ryta till. Utifrån perspektivet bildningsidealet är det dock bra att akademiska studier är en möjlighet för många, men detta kvantitativa mål får inte undergräva utbildningens kvalitet.

Att kvantitet har premierats framför kvalitet har dessutom lett till inflation i högutbildade utan att denna kompetens efterfrågas eller behövs. Detta leder till att de som faktiskt lämpar sig för högre utbildning försvinner i havet av dem som inte lämpar sig för det. Eftersom den högre utbildningen inte längre är en markör för faktiskt kunskap och förmåga undergrävs meritokratin till förmån för förmågan att knyta kontakter och social kompetens. Tillsammans med de usla arbetsförhållandena för lärare och akademiker inom skola och akademi undergrävs det svenska utbildningssystemet än mer. Om man inte betraktar kunskap som trivialt så är detta dåligt både för  individer och samhället.

Uppdatering 111228
I SvD skriver filosofen Bengt Kristensson Uggla om att ”Bara humaniora kan få ekonomin på rätt väg igen”.

Annonser

2 reaktioner på ”Bildningsidealet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s