Tre reflektioner om falska kopplingar och subjekt

En konspirationsteori handlar om vi vet om att händelser i världen kan härledas till en konspiration av mäktiga dolda aktörer. De består av två saker: en mängd olika fakta som inte verkar hänga samman enligt någon gängse eller officiellt narrativ; och sedan själva teorin som kopplar samman dessa fakta till en övertygande och relativt koherent berättelse som knyts till de mäktiga aktörerna. Skeendena i världen knyts alltså till ett antal subjekt vilka kan klandras för vad som händer i världen – inte alls olikt hur gudar förklaras vara orsaken till olika fenomen och händelser. Jag har två små reflektioner som var och en är kopplade till varsin av dessa konspirationsteoretiska karaktäristika. (Se även detta inslag.)

Att koppla samman (sanna) fakta till en övertygande och relativt koherent  berättelse men som inte kräver ett eller flera subjekt som förklarar det. Detta skulle vi kunna säga är vad materialistisk vetenskap går ut på. Den klassiska marxismen är ett bra idealfall för att belysa vad jag menar.

Det måste inte vara materialistisk. Förklaringen skulle också kunna vara idealistisk, alltså att händelserna drivs av människors föreställningar om hur man kan och bör agera. De två behöver dock inte utesluta varandra. Hur dessa två interagerar är så klart svårt att avgöra.

Detta är alltså strukturer som påverkar samhället som dock inte går att undersöka direkt empiriskt. Det är endast deras påverkan som kan undersökas vilket alltid är vanskligt.

Ett annat fenomen är när en komplicerad social mekanism talas om som om det vore ett subjekt. Jag har två exempel här, dels stater (vilket jag skrivit om tidigare), och dels Marknaden.

Marknaden är typ de sammanlagda handlingarna av en svärm av subjekt som inte agerar mot varandra utan mot svärmen som en helhet. Delsubjekten agerar mot svärmens helhet som är ett interagerande objekt konstituerat av delsubjekten. Detta är en rätt komplicerad struktur och vi har inget riktigt bra språk för att hantera den så vi benämner detta interagerande objekt som ett subjekt. Vi talar om att ”marknaden reagerar” och att ”marknaden är missnöjd” etc. Konsekvensen är att marknaden i vår föreställning blir ett subjekt fast vi vet att det inte är det. Marknaden blir på detta sätt märkligt lik en materiell religion där marknaden ska tolkas (av marknadsanalytiker) och även offras till för att den ska tillfredsställas. Intressant nog är denna gud tillräckligt närvarande för att faktiskt materiellt välsigna sina tillbedjare.

Konspirationsteorier måste inte vara falska men har en tendens att tillskriva allt för mycket medvetenhet och koherens hos olika mäktiga aktörer (och uppfinna nya aktörer när det inte verkar finnas någon som passar.) Materialistiska och idealistiska teorier har visserligen inte problemet med falska subjekt men, förutom att agenter har en tendens att negligeras, det betyder inte att de mer sanningsenliga. Olika fakta måste knytas samman med någon slags teori för att vi ska kunna förstå något alls men bara för att vi kan knyta samman dem betyder inte att det mönster som bildas är den bild som bäst överensstämmer med de faktiska kopplingarna. Reflektionen om marknaden visar vilket problem vi har med att tala och därmed tänka kring interagerande objekt. Det är inte bara marknaden eller stater som vi behandlar som om de vore subjekt. Även exempelvis datorer och bilar tillskriver vi subjekt fast vi vet att det inte stämmer. Även djur tillskrivs subjekt som liknar oss själva. Till och med naturfenomen som stenbumlingar vars enda interaktion är att de typ står i vägen kan tillskrivas subjekt.

Annonser

6 reaktioner på ”Tre reflektioner om falska kopplingar och subjekt

  1. Det är inte en konspirationsteori, då ett system förutsätter vissa saker. Det är evolutionärt, att den som inte gör profit faktiskt förlorar sin del av att vara en i marknaden.
    Det innebär inte att den är enhetlig och inte har konflikter, men i ett system där utslagning finns efter vissa uppsatta regler är det inte så märkligt att den t.o.m. kan bete sig ganska förutsägbart. Eftersom de som inte följer de reglerna obönhörligt slutar vara en del av det

  2. Sorry.. Förtydligande. Jag menar inte att det är märkligt att man ser marknaden agera på ett sätt trots att den består av många olika aktörer.

  3. Intressant inlägg. Konspirationsteorier och teorier om (om)världen är båda intressanta fenomen och jag tänker att det är sprungna ur samma mänskliga mekanism. Att tillskriva omvärlden mening och förutsägbarhet.

    Många inom samhällskunskapen (och även andra ämnesområden så klart) strider ju med att få ihop agenter/aktörer/individer med samhället runt dom, dvs strukturen. Inom detta fält finns de så klart också de som väljer att fokusera på bara den ena eller den andra sidan. Vad styr? Strukturerna har på ett sätt ett eget liv och påverkar starkt människan. Men på samma gång har jag svårt att se strukturen som något annat än summan av all mänsklig handling.

    Ja de här tillförde kanske inget till ditt inlägg…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s