Det normativa hänger samman med det empiriska

Åtminstone sedan Hume poängterade att ur ett uttalande om den empiriska verkligheten inte logiskt följer hur man bör handla har filosofer brottats med frågan om hur uttalanden om verkligheten och normativa slutsatser hör ihop. Detta är av mindre problem för den normativa filosofen om man anser att verkligheten är av mindre relevans än det tänkandet – om det så är rationalistiskt eller mystiskt. Alternativet är att man försöker binda samman det empiriska med en normativ teori som kan visa på varför man ska handla på ett visst sätt givet en viss empirisk situation.

Ur filosofin utvecklades det vi i dag kallar vetenskap. Vetenskapen kan beskrivas som empirisk filosofi där man försöker undvika normativa uttalanden. Vad som då skiljer filosofin från vetenskapen är då empirin. Det betyder dock inte att empiri saknar relevans inom filosofin. Enligt mig är filosofi och teoretiserande endast relevant när den är kopplad till verkligheten vilket innebär att empiri är relevant med nödvändighet. Att vetenskapen har utvecklats från filosofin innebär även att det torde finnas en gemensam grund för filosofi och vetenskap.

Frågan är alltså vad som är gemensamt mellan filosofi och vetenskap samt på vilket sätt empiri bör eller kan kopplas till filosofin utan att det blir vetenskap. (Så att det finns en anledning att skilja mellan vetenskap och filosofi, alternativt att filosofi fortfarande är en relevant sysselsättning.) McDermott argumenterar just för att analytisk filosofi och vetenskap är väsentligen lika. Med det menas att det är samma grundläggande logik i hur man undersöker något men att metoderna skiljer sig eftersom studieobjekten skiljer sig åt. Enligt McDermott handlar denna väsentliga grund om klarhet, systematisk stringens, ett snävt fokus, samt att förnuft (reason) betonas. Liksom vetenskapen handlar om att bringa klarhet i relationerna mellan empiriska fakta så handlar den analytiska politiska filosofin om att bringa klarhet i hur olika ”böranden” hänger samman. I vetenskap bringar man klarhet i vad som är fallet genom empiriska test av olika fakta. Den analytiska filosofin tester också sina analysobjekt men skiljer sig från vetenskapen genom att testen inte är empiriska (McDermott: 11-14 & 17-18). Med det menas att analysobjekten inte är empiriska. Dock kan empiriska fakta användas för att testa de icke-empiriska objekten. Som Beckman skriver är dessa, analysobjekten, inom politisk teori/filosofi teorierna själva – olika kriterier, normer och värden (Beckman 2007: 338).

McDermot invänder mot en sådan kritik som menar att icke-empiriska fakta kan undersökas genom att jämför med grammatik och matematik som inte heller är empiriska. Liksom med normativa fakta är vare sig grammatikens eller matematikens regler materiella. Det går endast att förstå genom att man förstår att reglerna stämmer. Vidare menar han att även naturvetenskapen vilar på antaganden som att man kan lita på sina sinnen samt att matematiken, logiken och grammatiken stämmer (McDermott: 15-17). Det är helt enkelt en förutsättning för att vi som människor ska kunna förstå världen även om det inte finns någon som säger att dessa kognitiva verktyg och sinnesorgan som vi förlitar oss på faktiskt refererar till sanningen. Vi antar att logiken och matematiken stämmer överens med verkligheten för att vi tycker att det verkar vara så.*

I den ovanstående beskrivningen skymtar hur empiri kan vara relevant för filosofi som något som en generell princip testas emot. David Miller argumenterar för att politisk filosofi alltid bör vara kopplar till den empiriska verkligheten för att inte förlora sin relevans. Han menar att även om de grundläggande principerna som används i det filosofiska argumentet inte ska vara grundat i empiri och att de ska vara allmängiltiga och hålla oavsett omständigheter i ett särskilt fall, så måste ändå principernas implikationer för det aktuella samhället granskas.

Miller tar upp tre olika sorters politisk filosofi: först en som är helt frikopplad från människan, en andra som utgår från den allmänna och tidlösa mänskliga situationen, och en tredje som utgår från denna mänskliga tidlösa situation men som även är kopplat till en särskild social situation. Ju mer den politiska filosofin är kopplad till en särskild situation desto mer har den att säga om den situationen. Problemet är att den kan bli fast i detta särskilda fall och på så sätt blir konservativ. För att bryta sig ur de konservativa ramarna måste filosofin sträva bortom den situation som filosofen teoretiserar kring. Miller utgår från ett, aning knepigt, uttalande av Rawls om en ”realistisk utopi” som Miller tolkar som att man:

genom att utöka gränserna för den politiska möjligheten, att utforska olika sätt som samhället kan omorganiseras i den större rättvisans namn, kommer vi även nå en bättre förståelse för begränsningarna i omdanandet, och där med förenas med de aspekter av vår situation som inte kan förändras” (Miller 2008: 30-40).

Den realistiska utopin handlar alltså om att sträcka sig långt som möjligt bort från den situation som är relevant för en samtidigt som man inte tappar fotfästet. Precis som en filosofi som inte söker sig mot utopin riskerar att inte säga något nytt riskerar en filosofi som endast är utopisk att inte säga något relevant för den situation som faktiskt är fallet. Genom att testa de universella principerna på partikulära relevanta situationer, att testa de icke-empiriska med empiriska fakta, så kan detta uppnås.

*Precis som vi antar att vi har fått dessa förmågor genom det naturliga urvalet för att det har gett oss fördelar. Att vi kan använda dessa verktyg för att försöka förstå världens om den är i sig är en biprodukt och inte deras primära syfte vilket snarare är att ge oss konkurrensfördelar på savannen – om vi nu utgår från evolutionsteorin.

Uppdatering, 2012.11.23. Städade språkbruket.

Referenser
Beckman, Ludvig (2007) ”Idékritik och statsvetenskapens nytta”, Statsvetenskaplig tidskrift, 108:4, s. 331-342

McDermott, Daniel (2008) ”Analytical Political Philosohy”, i David Leopold och Marc Stears (red.), Political Theory: Methods and Approaches, Oxford: Oxford University Press

Miller, David (2008) ”Analytical Political Philosohy”, i David Leopold och Marc Stears (red.), Political Theory: Methods and Approaches, Oxford: Oxford University Press

Annonser

2 reaktioner på ”Det normativa hänger samman med det empiriska

  1. SV: Ja det är ju det, jag kommer knappast fortsätta efter vårruset, men nu innan ska jag försöka motivera mig… Annars kommer jag gå runt och det vill jag inte, lite envis måste jag vara.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s