Han jägare, hon samlare?

Ok det jag ska skriva om nu tycker till och med jag är lite väl biologistiskt spekulativt men ibland kan det vara intressant att endast titta på en aspekt av verkligheten för att se om det finns något relevant där. Det handlar så klart om könsroller och evolutionen. (För likheter mellan könen se den här artikeln eller i populär form här.)

Det finns som jag tidigare skrivit om en uppenbar skillnad mellan könen. Vad som är biologiskt givet och vad som är socialt konstruerat i dessa skillnader är mycket svårt att avgöra. Jag har under en längre tid funderat på om det kan vara så att män  verkligen är så att män jägare och kvinnor samlare. (Ett exempel på hur biologiskt kön verkar styra social mönster är varför unga kvinnor flyttar till storstäder men männen stannar kvar.)

Som vi alla vet utvecklades vi att leva som jägare av bytesdjur och samlare av växter. Även om man kan tänka sig att såväl kvinnor som män skulle hålla på med båda sakerna tycker jag mig ändå se saker som tyder på att det är männen som ska jaga och kvinnorna som ska samla. Förutom den tydliga skillnaden i fysik (framförallt överkroppsstyrka) så har jag några andra saker som är intressanta. (Jag har lagt till nya intressanta saker jag funnit och några fysiska skillnader har smugit sig in i texten.)

Det första är att män och kvinnor pratar om olika saker. Mäns kommunikation handlar nästan uteslutande om problemlösning på ett eller annat sätt. Medan kvinnor talar om relationer på olika sätt. Männen sätt att tala kan man beskriva som ”hur fångar och dödar vi djuret” medan kvinnor inte talar lika målinriktat utan är mer mångfacetterat och skulle då kunna spegla att kvinnans ”naturliga” roll inte har samma tydliga mål utan handlar om att få ihop en mängd olika små saker som ska fungera. Det skulle då kanske vara fördelaktigt för kvinnor att många olika saker tas på tal som anses relevanta eftersom alla dessa måste kanske beaktas.

Till detta kan man lägga den klassiska skillnaden i hur män och kvinnor umgås med varandra. Män umgås i gäng – jaktlag där alla har en relativ tydlig rangordning som inte förändras. Man vet var varje person står och hur de agera. Kvinnor verkar umgås på ett mycket mer flytande sätt vilket inte passar lika bra in i ett lagspel med ett tydligt mål.

Män är också notoriskt intresserade av en sak i taget. Kvinnor verkar inte kunna nörda in sig på en sak som män kan. Visst har kvinnor också tydliga intressen men mäns intressen verkar kunna tränga undan nästan allt annat. Det skulle då passa in i den fokus som krävs för att lyckas döda djur och släpa hem dem. Jag undrar om det kan ha något att göra med att kopplingarna i hjärnan följer olika mönster hos kvinnor och män — mellan hjärnhalvorna hos kvinnor och inom respektive hjärnhalva hos män.

Man skulle även kunna föra samma resonemang för att förklara varför kvinnor bryr sig så pass mycket mer om hemmet än män. Det är helt enkelt kvinnans roll att se till att hemmet fungerar medan mannen försöker få hem protein och fett. Och det stämmer även väl med att män är mer risktagande än kvinnor.

Dessa sociala mönster betyder ju så klart inte att det finns en sådan biologiskt styrd könsskillnad men det är ändå intressant att kopplingen kan göras. Det kanske ligger något i detta, kanske inte. Men jag tycker inte det verkar otroligt.

Det finns även några biologiska skillnader som är mycket intressanta. Exempelvis färgblindhet är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Vissa kvinnor har istället en förmåga att se betydligt fler färger (99 miljoner fler!). Färgseende är nödvändigt (eller i alla fall väldigt praktiskt) för att man ska kunna skilja mogna växter från omogna. Men det verkar inte vara av särskilt stor relevans för jakt av djur. Exempelvis kattdjur, som bara äter växter när de vill spy, är färgblinda.

En vän till mig har även tagit upp att kvinnor verkar behöva äta oftare än män vilket verkar vara lättare om samlar flera små saker än jagar enskilda stora saker. Denna tes stärks också av att män verkar må bra av korta fasteperioder upp 36 timmar men att det är i regel direkt dåligt för kvinnor. Hur kroppen hanterar fett skiljer sig också mellan män och kvinnor vilket kan förklaras av vad vi evolutionärt anpassade till.

DN skriver mycket intressant om hur män och kvinnors hjärnor skiljer sig. Även om rubriken i artikeln lyfter fram hur små dessa (undersökta) skillnader är de intressant nog högst relevanta just i frågan om män och kvinnor som jägare respektive samlare. Kvinnor har i regel bättre episodiskt minne: ”Det episodiska minnet är att resa i tid och rum. Till exempel att komma ihåg vad som hände på julafton för tre år sedan: vad som stod på bordet, vilka som var med och vad de fick för julklappar”. Det episodiska minnet verkar vara som gjort för att man ska komma ihåg var olika växter finns att finna.

Män å sin sida har en bättre viso-spatial förmåga: ”Det handlar främst om förmågan att orientera sig i det tredimensionella rummet. Män brukar i genomsnitt prestera bättre än kvinnor i ett test som går ut på att känna igen en figur som roteras i olika riktningar”. Det är antagligen detta som ligger bakom det faktum att kvinnor har svårt att backa med bilar. Det är också högst relevant i fråga om jakt där det torde vara av stor vikt att kunna förutse hur ett byte rör sig i rummet.

Dessa två olika förmågor, det episodiska minnet, och den viso-spatiala förmågan, visar också på en annan intressant skillnad. Även om män och kvinnors lokalsinne inte skiljer sig nämnvärt, även om män är aningen bättre, så förlitar sig män på sin viso-spatiala förmåga medan kvinnor förlitar sig på minnet. Det betyder att män är betydligt bättre på orientera sig där det inte finns några landmärken eftersom kvinnor förlitar sig på saker de minns när de orienterar sig.

Mäns bättre förmåga att avgöra hur saker rör sig i tredimensionella rum stämmer även bra med en av (den?) största fysiska skillnaden mellan könen: förmågan att kasta. Pojkar är betydligt bättre på att kasta än flickor även när man ser till muskelmassa [ref]. Denna skillnad återfinns även hos Australiens aboriginer om än i mindre utsträckning; detta trots att kast både är viktigt för jakt och försvar bland dessa. Intressant är att aboriginska flickor närmade sig pojkarna i förmåga och var bättre än amerikanska, tyska, japanska och thailändska flickor medan det var jämt mellan pojkarna i de olika kulturerna [ref]. (Se även den här sammanfattande texten)

Kvinnor är också bättre på att känna igen kvinnliga ansikten, och har en bättre verbal förmåga. Att känna igen kvinnliga ansikten verkar inte vara så relavant i fråga jakt och samlande men kan tänkas vara relevant i det sociala spelet mellan kvinnor vilket indikerar att män och kvinnor ”naturligt” är delade i olika sociala grupper. Inte heller verbal förmåga tyder särskilt på att kvinnor skulle vara samlare snarare än jägare. Men verbal förmåga är viktigt om man ska förklara för andra var man funnit något och hur man känner igen det som ska samlas. Eftersom djur flyttar på sig är det inte lika relevant med en exakt beskrivning av en viss plats där djuren finns. Man kan också tänka sig att vid jakten ofta krävs ett jaktlag och då följer de som har mest kunskap med och kan visa hur man gör.

Det finns även en intressant skillnad mellan män och kvinnor angående stress. Män har vid stress en starkare ”fight or flight”-reaktion än kvinnor som i stället har en tendens att bli mer sociala. Det skulle kunna förklaras av att män evolutionärt i större utsträckning utsatts för situationer som man klarar sig ur genom att fly eller fäktas medan kvinnor å sin sida utsatts för situationer som man kan snacka sig ur, andra människor med andra ord (Sapolsky 2004 Why Zebras don’t get ulcers, 3:e utgåvan).

Dessa biologiska och sociala skillnader är mycket intressanta och visar på att de i alla fall finns tydliga indicier på att mannen är jägare och kvinnan samlare. Ett mönster som man också ser bland naturfolk. I samlare ingår det ofta även jakt på små djur. (Se t.ex. den här texten om australienska aboriginska kvinnor.)

Läs också om Homo ergaster som uppträdde för knappt två miljoner år sen i Afrika den första mänskliga homoniden som både biologiskt och kulturellt levde som jägar–samlar-folk gör än idag.

Uppdateringar
11.05.05 
Argumentet om färgseende och hur ofta kvinnor och män äter till huvudtexten lades till.
11.06.03 Lade till länk om hur biologiskt kön kan styra social mönster.
12.02.06 Lade till information från artikel om kognitiva skillnader mellan könen. Ändrade vissa saker i inläggets struktur, flyttade bl.a. delen om färgseende och hur ofta kvinnor och män äter till huvudtexten. Sen jag skrev det här inlägget kan inte göra annat än att erkänna att det verkar ligga en hel del i män är jägare och kvinnor samlar.
13.01.31 Lade till delen om att det inte är bra för kvinnor med kort fasta.
13.05.21 Lade till artikeln om kvinnor som ser fler färger än normal.
13.08.01 Lade till stycket om stress, strök ‘biologistiskt’ i första stycket och lade till ‘spekulativt’ i dess ställe, samt länkade till min text om Homo ergaster.
13.08.07 Lade till stycket om skillnaderna i kastteknik; lade till artikeln om likheter mellan könen; lade till den avslutande parentesen i tredje stycket. Lade till följande länkar 1, 2, 3 i stycket om kastteknik. Lade till länk till en artikel i Washington Post om pojk- och tjejkast samt en text om aboriginska kvinnor.
13.08.23 Lade till text med länk om hur kvinnor och mäns kroppar skiljer sig i hur fett hanteras.
13.12.17 Lade till biten om hur män och kvinnors hjärnor är strukturerade på olika sätt.
14.02.15 Lade till DN-artikeln om likhet mellan könen.

Annonser

11 reaktioner på ”Han jägare, hon samlare?

  1. Med tanke på att de här människogrupperna levde i grupper om 20-40 pers bör kvinnor också kunnat jagat, andra kvinnor, barn eller sårade män kan ha tagit hand om (det tillfälliga årstids) boet och de små barnen, samlat annan mat.

    Det roliga är att det går att dra koppling mellan detta och dagens verklighet också. Man lämnar barnen på dagis (oftast hos andra kvinnor, dock inte skadade män (om inte detta är äldre mor och farföräldrar) eller så låter man lite äldre barn vara barnvakt på sommarlov mm. Medans både mamma och pappa går och drar hem brödfödan (i paleo fall blir detta köttet åter igen 🙂 Ibland eller i många delar av världen jobbar inte kvinnor åtminstånde inte i den officiella ekonomin och följer liknande mönster.

    Olika typer av arbete ger upphov till olika mål och olika typer och mängd av detaljer. Klart man kan dra kopplingar som du säger.

    En feminist skulle nog attackera ditt och mitt logos med en strukturalistisk eller poststrukturalistiskt logos, att vi försöker bevara könsmaktsstrukturer med det här inlägget.

  2. Precis. Men det är en fråga vi inte kan avgöra logiskt utan endast empiriskt. Jag tror inte det är en skarp gräns mellan vad män och kvinnor ”ska” göra men att det verkar finnas tendenser – vilket ur ett evolutionärt perspektiv inte är konstigt.

  3. Just tanken att män jagat medan kvinnor samlat har varit stark under arkeologins framväxt. Se bara på den unge fiskaren från Barum som när han påträffades 1939 absolut måste vara en man, han hade typiska manliga attribut som ett spjut med flintspets med i graven. När man många år senare undersökte skelettet osteologiskt såg man att denna ”man” fött barn och varit ganska gammal vid bortgången. Nu kallas hon Bäckaskogskvinnan och finns att se på Historiska museet i Stockholm, i deras basutställning. http://www.historiska.se/utstallningar/Inslag-fran-Sveriges-Historia/Kvinnan-fran-Backaskog/

    Under min utbildning fick jag intrycket av att det till största del nog var män som skötte jakten, men att även kvinnorna jagade i viss utsträckning. Fisket verkar ha varit bundet till kvinnor om man ser till att det på Gotland under stenålder ofta lades fiskekrokar i just kvinnogravar. Just att kvinnan behöver ta hand om de små barnen, de är ju helt beroende av henne sina första levnadsår, gör att hon är mer lämpad att samla och t ex fiska än att gå på storviltjakt.

  4. Det låter ju troligt. Jag tror, precis som ditt exempel visar, att det är viktigt att när man tittar på sådant drar slutsatser av det arkeologiska materialet och inte av vår rådande kultur. vilket så klart är lättare sagt än gjort.

  5. Men Björn! Jag är uppriktigt förvånad över din lösa argumentation… Om du verkligen menar att man ska ta hänsyn till det arkeologiska materialet rekomenderar jag att du läser valfri arkeologisk bok publicerad efter säg 1970 och inte stödjer dig på just din egen uppfattning om hur män och kvinnor umgås!!!

    Det är visserligen så att inom arkeologiska kretsar tycks just stenåldersforskningen vara sämst uppdaterad på hur forskarens egen sociala världsbild påverkar forkningsresultaten och har därför rykten om sig att vara rena stenålderstolkningar (pun intended) i jämförelse med andra tidsperioder vad gäller uppfattning av könsuppdelade arbeten.

    Det är dessutom så att den forskning som sysslar med de allra tidigaste stenåldern inte är arkeologer utan snarare anatomer och således uteslutande pratar om ben som inte nämnvärt kan uttala sig om vilka aktiviteter dessa ben utfört. Vad gäller skelettmaterialet kan denna forskning också gärna uttala sig om enskilda individer som sedan får stå för tolkningar för hela millenier, dvs i många fall är resultaten högst tveksamma vad gäller just aktiviteter.

    En annan invändning är att när det gäller just förslitningar på benen, som tidigare har varit vägledande för fysiska aktiviteter (som du själv säger – män har större muskelmassa, vilket borde tyda på jakt!???) finns också forskning som menar att man inte kan jämföra män och kvinnor eftersom just procentandelar i muskelmassa och hormonnivåer spelar mycket roll för hur detta tar sig ut som förslitningar på benen. Det är mycket troligare att man istället skall jämföra samma kön i olika populationer för att komma underfund med vilka människor i olika grupper som gjort vad.

    Till detta måste kommenteras att dina tankar om hur män och kvinnor umgås eller vilka naturliga fallenheter man har för olika aktiviteter är både eurocentriskt och historielöst, men den invändningen känner du säkert till redan.

  6. Tackar för din kommentar. Men Elin, jag trodde bättre om dig. Varför utgår du från det värsta?

    Du missförstår mitt syfte. Jag försöker inte bevisa att män var jägare och kvinnor inte var det. Jag är helt neutralt inställd inför frågan (vilket vissa andra inte verkar vara).

    Posten är endast en samling av iakttagelser som jag tycker visar på att det finns en sådan koppling. Jag är mycket väl medveten om att jag inte läst på om detta. Om jag skulle vilja sätta tänderna i problemet och lösa det så skulle jag bli arkeolog eller i alla fall läsa in mig på ämnet. Istället skriver jag denna post och då kan folk kommentera och på så sätt lär vi oss alla.

    Så till min kritik av dig. Jag är inte säker men det verkar som att du inte är neutralt inställd utan blir upprörd över tanken på att det skulle kunna vara så att män och kvinnor är biologiskt anpassade till olika roller i naturen.

    Jo jag känner till att jag är bunden till min plats i tid och rum.

    Det jag förstår av din kommentar är att jag är fel ute eftersom vi inte kan säga så mycket om detta. Och då är det bättre att inte säga något alls. Då frågar jag mig om inte det som jag tar upp är relevant? Du har ju faktiskt inte invänt mot något av mina påståenden. Utan bara kritiserat dem för att vara eurocentriska och historielöshet.

    Men nu till ett intressant argument. Om dessa saker är universella genom att de är biologiskt givna, så är de per definition sanna i varje tid och plats (så länge inte människans förändras biologiskt) och min reflektion kan stämma trots att den är bunden till en punkt i tidsrummet. Det intressanta med mitt inlägg är alltså att detta är saker som kan vara universellt sanna.

  7. Tack för ditt svar Björn, jag borde veta bättre än att argumentera med en filosof, ni har ju aldrig någon egentlig åsikt om saker och ting…

    Du har givetvis rätt att jag inte är neutral i frågan. Det är dock inte så att jag är fientligt inställd mot könens eventuella roller i naturen per definition, jag tycker bara att just den frågeställningen är både problematisk och faktiskt irrelevant rent vetenskapligt (i alla fall för arkeologer, vilket är det jag är). Jag tycker heller inte att dina exempel skulle tyda på att detta är fallet. Och det är min fasta uppfattning att om man skall tala om hur människor delar upp uppgifter mellan sig så är det flera parametrar inblandade än endast könet, varvid frågan om biologi inte kan stå som enskild eller avgörande parameter.

    Det jag menade med att jag tycker att dina påståenden är eurocentriska och historielösa handlar i grunden inte om att de är dina egna reflektioner om att män umgår i jaktlag och kvinnor gillar hemmet (vilket givetvis inte kan vara menat som ett biologiskt universellt påstående väl?) utan din idé om att just biologi är universiellt givet. Så vitt jag vet så är biologi en vetenskap i likhet med andra och således ändras i takt med vad man för tiden anser vara vetenskapligt. Till exempel finns det nu gott om biologisk och zoologisk forskning som problematiserar växter och djurs kön, beteende, fortplantning och sexualitet…

    Ergo, det vi egentligen dryftar om är grundläggande vetenskapliga ideal och inte något annat.

  8. Ah ett filosofiskt svar. Filosofer driver ibland teser. Dock inte denna gång. (det är klassiska vetenskapare som inte har några åsikter?)

    Angående frågans relevans så anser jag att den mycket väl kan vara intressant och jag kommer till det. Även om du kan vara arkeolog kanske inte kan se att en sådan fråga är relevant (eftersom man arkeologiskt inte kan svara på den antar jag) så kan du som människa fortfarande tycka att den är relevant och fundera på den. Sedan kan man ha som åsikt att endast det vetenskapen kan svara på är relevant att fundera kring men det leder enligt mig till en tråkig värld (och min blogg är inte vetenskaplig utan löst filosofiskt. med vilket jag menar att jag inte alltid är så stringent och noggrann som jag skulle varit om jag skrev motsvarande inom akademin men då hade mindre blivit sagt).

    Det är uppenbart att det är flera parametrar inblandade i fallet. Men syftet är inte att ge en heltäckande bild där jag diskuterar alla tänkbara parametrar. Jag anser att det skulle vara mycket intressant, inte minst vetenskapligt, om biologi var en avgörande parameter även om den inte var ensam. (om du inte tycker det så förstår jag inte vad du har för idé om vetenskapen. Eftersom det skulle innebära att du anser att biologi aldrig är intressant och då är vetenskapen endast ett verktyg för att bekräfta föreställningen om att biologi inte påverkar människans beteende. Vilket är en befängd idé. Frågan är var skillnaden mellan biologi och social konstruktion går och då är den biologiska frågan en del av det hela.)

    Att kvinnor gillar hemmet var snarare en iakttagelse som kanske skulle kunna stärka idén om att män och kvinnor är uppdelade. Männen är ute och jagar. Det är en av de saker som enligt min erfarenhet är väldigt uppdelat mellan män och kvinnor (märk väl att jag inte på något sätt menar att detta skulle vara fullt determinerande). Det skulle kunna vara biologiskt eller socialt givet, eller snarare det är uppenbart socialt givet men kanske även biologiskt. Det skulle antagligen krävas en mycket omfattande studie över såväl tid som rum för att fastställa om detta stämmer i fler kulturer än den europeiska. Men om det är så att det är svårt att hitta en kultur där det omvända gäller så är det rätt troligt att biologin spelar roll. Ponera att man vid en sådan undersökning finner att i de flesta kulturer finns en sådan uppdelning, men inte i alla. Ju fler kulturer som uppvisar detta mönster desto troligare är det att biologin spelar roll. Så då följer frågan, hur många kulturer känner du till där männen värnar om hemmet och kvinnorna inte gör det. Jag har inte den bästa kollen men ….

    Jag gillar din konstruktivistiska invändning om biologin som vetenskap. Jo jag håller med om att den är skapad. Men detta med ett stort men. Inom naturvetenskap finns betydligt fler ”hårda” fakta än inom social vetenskap och jag tror inte man ska dra konstruktivismen allt för långt ens inom social vetenskap. Om man gör det hamnar man i en värld där man inte kan avgöra något alls. När det gäller biologi så finns det uppenbara gränser för vad man kan säga om vissa saker. Kopplar man detta till grammatik och logik så bildar så kan inte datan ge vilken bild som helst. Genom att låta flera olika personer titta på samma data så kan man fastställa rätt väl vad som i alla fall är en olämplig tolkning och dessa kan rangordnas. Så även om vi inte har en perfekt tolkning så kan vi alla fall få en tolkning bättre än andra. Jag måste även framhålla att den vetenskapliga metoden, utifrån min i alla fall horisont, visat sig minst sagt framgångsrik i fråga om detta.

    Så nej jag håller inte med dig. Det är inte vetenskapliga ideal vi diskuterar utan olika välgrundade bilder av verkligheten som den ter sig för människan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s