Fel kost gör även våra djur fetare

DN skriver om att det inte bara är vi människor som blivit allt fetare de senaste 50 åren. Man anar någon okänd miljöfaktor, som ett virus, eftersom även djur som inte utsatts för främmande substanser (vad nu det är) blivit fetare. Nu vet jag inte vad den kontrollerade maten som försöksdjuret fått är men min misstanke är att det helt enkelt är samma problem som för människor:  allt för mycket processerad mat och för mycket fel mat. Vi människor äter allt för mycket säd och kolhydrater och för lite animaliskt protein och fett vilket leder till att vi blir allt fetare. Det är kolhydrater och inte fett som gör en fet. Äter man rätt är det inte ens särskilt viktigt att träna (läs mer här).

Angående djuren så upptäckta jag nyligen att i den ”bra” kattmaten som vi inhandlat till katten innehöll upp till 47 procent kött, resten var olika grönsaker. Sen när blev katten, däggdjurens mest utpräglade karnivor, en omnivor? Inte nog med detta så såg jag igår på gourmet-kattmaten (av märket Purina) att den skyltade med att det var fisk med spenat i béchamelsås! Samt att det inte var mer 4 procent fisk i maten. Vad resten var oklart förutom att en hel del var vegetabiliskt protein samt mjölkprodukter. En annan matförpackning av samma märke men med oxkött hade även den hela 4 procent kött resten andra saker varav det mesta vegetabiliskt.

Om det är så att människor, som verkligen kan äta flera olika födoämnen, blir feta av vår mat så är det inte konstigt att våra djur blir än fetare. Det sjuka är att vi har en skev bild av vad människor bör äta som vi dessutom applicerar på djur. Den kattmat med 47 procent kött hade blivit rekommenderad i DN:s stora torrfoderstest. Men det verkar som att man utgått från vad som är nyttigt för en människa och inte för en katt. Och jag undrar egentligen hur mycket man vet om vad som är nyttigt för en katt. Det läggs mycket pengar på forskning på vad som är nyttigt för människor och trots det har man inte lyckats särskilt väl. Ett av de stora problemen verkar vara att den vetenskapliga metoden är allt för analyserande där man delar upp allt i så små verkande ämnen som möjligt för att kunna kontrollera för dem. Problemet är att helhetsbilden lätt går förlorad. Detta innebär att de resultat man får ofta/alltid(?) fokuserar på enskilda ämnen som ska vara bra för olika saker. Detta gör att vi helt enkelt har en fragmenterad bild av hur människokroppen fungerar. Denna fragmenterade bild appliceras på vad som är nyttigt på olika djur.

Till detta kan man lägga de ekonomiska drivkrafter som får oss att producera allt sämre mat med allt mer vegetabiliska råvaror även till mat för utpräglade köttätare till vilka vi även kan räkna människan. Den paleolitiska människan, alltså innan jordbrukets intåg, levde aldrig som vegetarian men det finns många exempel på kulturer där man varit nästan fullständiga karnivorer. Inuiterna/eskimåerna är ett folkslag som levt nästan uteslutande på kött in i modern tid och det är inte förrän de slutat med detta som de råkat ut för sjukdomar.

Uppdatering – Några tips på vad som bör ätas för må bra:

För katter
För hundar
För människor

Annonser

10 reaktioner på ”Fel kost gör även våra djur fetare

  1. Fel utgångspunkter och bristfälliga metoder inom vetenskapen ligger bakom den moderna människans hälsoproblem. Din post visar på att det finns ett mycket mer logiskt alternativ.

  2. Jag utgår också från den principen. Svagheten ligger i förförståelse. Folk fattar verkligen inte att de äter fel, vi som inser det har behövt gå igenom ett nytt uppvaknande, en upplysning. Vi går ut ur grottan som Platon skulle ha sagt. En modern tolkning skulle vara att vi utgår från grottan.

  3. Helt sant. Eftersom man inte utgår från ett evolutionärt paradigm har man svårt att koppla samman olika vetenskapliga resultat och förklaringarna för det man observerar är fast i det ”partikulära” paradigmet – en komponent vi inte ser måste vara förklaringen, snarare än att delarnas helhet skulle vara det.

  4. Det verkar som att viss forskning helt ignoreras när de handlar om mat.

    En studie som tittat på hur maten ser ut idag och för 30 år sedan visar att näringsvärdena på dagens kött är sämre än tidigare.
    En kyckling idag innehåller mer fett än för 30 år sedan, viktiga vitaminer saknas.
    Det gjorde att de tittade på hur kycklingarna hade det.

    Och inte var de konstigt att de innehöll mer fett när de göds upp för att bli så feta som möjligt, många var så feta att de inte kunde röra på sig.
    Dom blir till stora kycklingar som sedan serveras i butiker och alla har fått lära sig att de är nyttiga och knappt innehåller fett.
    En gång var de sant idag är de inte så.

    Detsamma gäller antagligen för all kött produktion eftersom feta djur ger större intäkter.
    Och den sämsta bitarna skickas iväg som mat till andra djur, så det är kanske inte så konstigt att djur som får mat av oss på ett eller annat sätt blir fetare när maten innehåller mer fett än för 30 år sedan fast det ser ut att vara desamma.

  5. En ko ska inte äta säd, soja, animaliskt fett och protein (galna kosjukan hallå?).

    En människa ska äta animaliskt fett och protein men inte säd och soja.

    Vem ska äta säd och soja egentligen och vem är det som käkar gräset numer?

    Veganerna gör iaf det senare..

  6. Det finns inte ett enda däggdjur på denna jord som äter så ensidigt av några få fröarter som vi människor. Svaret på lucubrares fråga, vem ska äta säd, blir INGEN!
    🙂

  7. Hej Björn,

    Du har alldeles rätt när det gäller katter: För sådana utpräglat köttätande djur som katter (karnivora), gäller att de i princip bara skall ha rått, rumstempererat kött. Det innebär att sådant torrfoder som många idag utfordrar sina katter med, går bort helt och hållet. Det förhållandevis höga stärkelseinnehållet (stärkelse=druvsocker när stärkelsen bryts ner i magsäcken) i mycket av den vanliga kattmaten leder så småningom till insulinresistens, fetma och neurologiska störningar. Tillslut får katten diabetes och avlivas då vanligen, helt i onödan… (vår diabetiska katt får dagliga insulininjektioner sedan 2 år tillbaka och mår utmärkt).

    Lösningen är således att utfordra katten med t.ex. fint upphackade kycklingvingar (ben och allt), griskotletter, lammkött, högrev eller bog samt köttfärs (gärna med högt fettinnehåll). Gulost, äggula, hjärta och kycklinglever är annat som man kan ge katten. Räknar man på det, blir det inte dyrare, eftersom burkmaten innehåller mycket vatten i form av gelé. Köttet behöver inte vara så mört, katten sväljer vanligen maten i munsbitar ändå utan att tugga så mycket. Skär bara köttet i lagom stora bitar eller strimlor, så slinker det ner…

    Enda nackdelen med ovanstående kost är att den inte kan stå framme hela tiden som man kan med torrfoder, men det är nog bara en fråga om att hålla på regelbundna mattider.

    För mer info om riktig kattmat, rekommenderar jag varmt biologen Matildas utmärkta blogg:
    http://riktigkattmat.blogspot.com/2009/01/lampliga-proportioner.html.
    Där återfinns även recept för hemgjord kattmat, inklusive de tillsatser av typ taurin (en viktig aminosyra) mm. som katter måste ha.

    Peter Jensen, Fil Dr i biokemi och husse till norska skogskatten ”Festus”, 19 år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s