SD och fascism för 2000-talet

Tidigare har jag skrivit om hur Sverigedemokraterna (SD) bör bemötas, som alla andra partier. Nu ett antal månader efter att SD tagit plats i Riksdagen börjar det bli hög tid att ge min bild av partiet. Ganska enkelt kan min bild av SD sägas vara fascism för 2000-talet. Det är tydligt att SD:s ideologi är en fortsättning på den fascistiska traditionen. I partiets Principrogram kan man i inledningen läsa:

”Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer. Partiet låter sig av den anledningen inte enkelt placeras in på den klassiska vänster-högerskalan. Nationalismen och önskan om ett demokratiskt styrelseskick utgör de mest grundläggande principerna i Sverigedemokraternas ideologi.”

Denna princip är som sagt svårt att placera i traditionell vänster-högerskala men den kan lätt beskrivas som en nationell socialism, alltså socialism där det kosmopolitiska elementet tagits bort. Borta är även de storslagna idéerna om ett utopiskt framtida rike. Men den idén i västerlandet är död sen andra världskriget, så det är inte så konstigt. Det är bara kommunister som vågat fortsätta drömma så stort.

Att man omfamnar demokratin är den viktigaste brytningen från fascismen. Detta är också så klart en förutsättning för ett legitimt parti i dagens västvärld vilket det inte var på 1920- och 30-talet. Med det menar jag inte att man inom SD endast taktiskt säger sig vara demokrater utan jag tror att man faktiskt är demokrater – men med den åsikten att det är endast medlemmar av nationen som ska ingå i demos.

Eftersom ordet ‘fascism’ är så pass negativt laddat är det inte konstigt att man inom SD inte använder det. Men det är inte så konstigt att dessa tankar kommer tillbaka. De har en lång idétradition bakom sig och har fortsatt spela en roll i idéhistorien. Det är dock så klart mycket svårt att skylta med fascismen. Utifrån denna fascism anpassad till 2000-talet har SD en idémässig ram som ger ett mål utifrån vilken man kan arbeta långsiktigt med sina frågor vilket vi har sett att man gör långsamt, tålmodigt och effektivt. Utan denna ram skulle partiet antagligen inte kunna hålla ihop eller arbeta särskilt effektivt men den innebär också att partiet kan förstås bättre. Att förstå idén bakom partiet är nödvändigt för att förstå vad de arbetar för. Just nu skulle jag säga att partiets ledning kompetensutvecklar sig och arbetar vidare på att etablera sig som ett normalt parti.

Vad går då denna fascism för 2000-talet ut på? SD:s ledord är ”Trygghet och tradition” och säger en del om, i alla fall den bild, man vill förmedla. I detta ingår för SD en idé om nationen som central. Nationen ger är en samling traditioner som ger en viss identitet och en klar identitet ger trygghet. Eftersom den fria marknaden bryter upp traditionerna så måste den tyglas vilket staten kan användas till. Detta gör att man liknar socialismen men man betonar etniskt identitet istället för klassidentitet vilket innebär att invandring ses som ett problem snarare än klassskillnader. Det är även detta som göra att vi kan skilja på nationell och kosmopolitisk socialism. Den gemensamma fienden för båda idétraditionerna är liberalismen. Den (kosmopolitska) socialismen förenas dock med liberalismen just genom att etnicitet anses som något som ska överskridas i den politiska och ekonomiska sfären (för liberalismen behöver den inte överskridas i den privata). Däremot finns en likhet mellan fascismen och liberalismen i det att samhället ska växa underifrån. Men eftersom fascismen anser att en fri ekonomi trasar sönder identiteter och kollektiva värden måste dessa beskyddas av staten vilket gör att man i praktiskt politik närmar sig socialismen. Traditionell fascism står i diamentral motsätttning mot liberalism. SD har liksom socialdemokraterna godtagit  den liberala demokratin och på så sätt närmat sig liberalismen. Gemensamt för såväl kosmopolitisk som nationell socialism är dock misstron mot kapitalismen.

Något som liberalism och traditionell socialism har gemensamt är framtidstro och bejakandet av moderniteten – med rationalitet, vetenskap och upplysning som centrala värden. I och med det att socialistiska samhällsbyggen allt mer misslyckats  har idétraditionen i allt mindre grad bejakat detta det moderna som något bra och stället allt mer ifrågasatt den. Detta har inneburit att man kommit närmare den fascistiska traditionen som alltid varit skeptisk till klara svar och rationalism och inte minst att moderniteten skulle innebära framsteg.

En annan viktig skillnad mellan SD och 1900-talets fascism är storslagenheten. Det är lite synd om än symptomatiskt att det bästa med fascismen, dess estetik, försvunnit ur politiken. (Som å andra sidan bär upp av syntkulturen som inte har så stora maktanspråk.) 1900-talets fascism var och kunde vara utopisk. 2000-talets fascism är en blek skugga i jämförelse som man skulle kunna beskriva som en folklig, för att inte säga pöbelaktig, mysfascism där även fascismen karaktäristiska svaghetsförakt inte finns. Den intellektuella elit som verkligen bär den fascistiska idétraditionen, som man kan finna t.ex. på Motpol, har ingen plats i alla fall det som visas upp av SD. Jag undrar när tiden är mogen för den mer intellektuella fascismen att återkomma. Jag tror att SD endast är försmaken. Detta är något som många fruktar men jag tror det är vitaliserande att denna idétradition kommer tillbaka. Det jag fruktar är att den kommer utan att folk förstår vad det är.

Samtidigt är det intressant hur fascistiska idéer blir allt tydligare i t.ex. Ungern och inte minst Ryssland. Även Kina har starka fascistiska inslag även det bygger på en annan idétradition än västerländsk fascism.

Uppdatering 2012.01.26
Lade till länk till Motpol och till ett inlägg om Kina som fascistiskt.

Annonser

8 reaktioner på ”SD och fascism för 2000-talet

  1. Fascismens främsta kännetecken är korporativismen. Var finner du den i SD? Vidare elitismen där en stark diktator leder omgiven av en utvald elit och föreställningen om att handlingen har primat över normen. Finns detta hos SD?

  2. Korporatismen är en välintegrerad idé i den svenska modellen och jag har inte sett att de i alla fall är emot det. Men visst, SD verkar inte heller försöka arbeta direkt för bevarandet av den. Samtidigt är man för ett välfärdssamhälle och emot en allt för fri kapitalism. Korporatismen är ett sätt att tygla kapitalismen och man kan tänka sig att det finns andra effektivare medel att ta till idag.

    Angående elitism och diktatur så framgår det i mitt resonemang att man lämnat detta för liberal demokrati. Och jag skulle säga att med det erkänner man normer och traditioner som viktigare än handling.

    Jag anser trots detta att det är tydligt att SD:s ideologi rätt enkelt kan sättas in i den fascistiska idétraditionen om än anpassad till annan tid. En ”riktig” fascist skulle nog inte tycka SD är fascistiskt men skulle antagligen anse att det var det bästa alternativet i svensk politik och att är ett parti värt att följa. Med tanke på hur misskrediterad fascismen är så är detta inte så konstigt. Man kan helt enkelt inte vara fascist fullt ut så man har anpassat sig till så pass mycket fascism som är tillåtet i dagens samhälle. Det är det jag menar med fascism för 2000-talet.

    Men visst jag kanske överanalyserar SD och de likheter som finns med fascismen har inget alls att göra med den nazistiska bakgrund partiet har utan är helt enkelt en slump. Men jag inte det verkar särskilt troligt.

  3. Tar man bort våldet och antidemokratin från den revolutionära kommunismen så får man socialdemokrati.

    Man kan säga att sd förhåller sig till fascismen som s förhåller sig till kommunismen.

    Så sd är lika lite fascister som s är kommunister. Jag ifrågasätter därför relevansen av en sådan etikettering. Det är ett ord som mest används som smutskastning av personer som inte vill diskutera sakfrågor. Men en smutskastning som får allt mindre verkan eftersom den är så uttjatad (”Vargen kommer!”).

    Vi såg till exempel hur media saknade terminologi för att adekvat beskriva det parti som kom in i Grästorp, brösttonerna var redan förbrukade, läsaren höjde knappt på ögonbrynen. Man ska vara varsam om ordens valörer.

  4. SD:s ”nazistiska rötter” är något ganska intressant. Redan 1996 konstaterade Rikspolisstyrelsen att de yngre aktivisterna lämnade SD för att partiet var för mesigt samt att partiet var demokratiskt och parlamentariskt.

    1995 hade den nya ordföranden, Mikael Jansson (fd. C), börjat s k utrensningar av nynazistanhängare. Skulle det alltså skett någon överföring av nazistiska värdegrunder mellan de uteslutna och de nya medlemmar som tillkommit utifrån? Knappast troligt.

    I själva verket är SD hatobjektet nummer ett för Nationaldemokraterna m fl extremgrupper.

    Den som klistrar ettiketten ”fascism” på SD påstår att de två repellerande magneterna SD och ND är ljuvt förenade till samma sak – vilket är på tok felaktigt.

  5. Erik E: Du har helt rätt. Jag hade en mening om det i inlägget men tog bort det eftersom det inte riktigt passade i textflödet.

    Mopsen: Om jag tolkar dig rätt så har du helt enkelt emot att jag använder mig av den provokativa etiketten ‘fascism’ men annars håller du med mig. Eller menar du att det inte finns något av den fascistiska idétraditionen alls inom SD?

    Ni utgår i från att jag vill smutskasta SD vilket inte är sant. Jag vill ha en konstruktiv dialog. För att återgå till parallellen till SAP så skulle det vara konstigt att diskutera S:s idétradition utan att nämna kommunismen. Menar ni att man ska diskutera SD utan att nämna Fascismen eftersom det är ett mycket negativt laddat begrepp?

  6. Fascismen kännetecknas av korporativism, ledarkult och uppfattningen att ”handlingen går före normen”. Intet av detta finns hos SD, som närmast kan betecknas som socialkonservativt.

  7. för att fortsätta med analogin från socialismen så finns en mycket stark kritik av socialdemokratin inom renläriga kommunistiska partier. Jag anser att man kan förstå SD:s politik bättre om man ser dem som fascism för 2000-talet. Du får gärna bemöta det mer konstruktivt. (att endast upprepa ett argument betyder inte att du bemöter mina argument.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s