Försvar av Historiens slut

Man hör rätt ofta att folk anser att Francis Fukuyamas tal om Historiens slut var något som uttalades allt för tidigt. (Nu senast i Foreign Policy.) Och det framstår för mig som att de som säger detta antingen inte läst eller inte förstått vad Historiens slut innebär för Fukuyama. Eller så är det bara jag som tolkar honom på ett annat sätt i min kontext.

Fukuyamas analys är hegeliansk och använder termen historia på ett annat än gängse sätt. Historia ska här förstås som en kamp mellan idéerna som driver människans utveckling. Historien drivs enligt Hegel av människans vilja till erkännande av varandra. Viljan till erkännande driver människan till en ständig kamp där de besegrade, slavarna, erkänner segrarna som herrar. Problemet är att slaven erkänns av herren och slavens erkännande inte är något värt för herren. Fukuyama menar att liberalismen kan bryta kampen om erkännandet eftersom alla kan bli ömsesidigt erkända inom liberalismen (socialismen och Marxismen är ett annat försök). Och det är detta som är innebörden i Historiens slut. Under 1900-talet stod tre universella idéer mot varandra, liberalism, socialism och fascism. De två tidigare besegrade den senare i och med andra världskriget och liberalismens idé segrade över socialismen mot 1900-talets slut. Med kommunismens fall finns det inte längre finns någon universalistisk ideologi som utmanar liberalismen – eller i alla fall kapitalismen.

Invändningen mot Fukuyama är att världen inte blivit mer liberal och att de liberala staterna blir mindre mäktiga samtidigt som religiösa idéer och nationalism blir allt starkare. Framförallt lyfter man fram Kina och muslimsk terrorism. Faktum är dock att detta stämmer förvånansvärt bra överens med Fukuyamas världsbeskrivning.

Fukuyama menar att liberalismen består av tre saker: upplysning/(natur)vetenskap, kapitalism, och demokrati. Han menar att särskilt vetenskapen när den väl finns inte kan försvinna som idé för människan. Anledningen till detta är maktpolitiskt eftersom vetenskap ger makt – mycket makt. Det samma menar han gäller för kapitalismen som också den ger makt särskilt tillsammans med vetenskapen. Det Fukuyama är mindre säker på är demokratins spridning. Däremot finns inget annat universellt omfattande politiskt system som kan ställas emot liberalismen som socialism och fascism under 1900-talet. Detta eftersom han tvivlar på att det finns någon maktpolitisk nödvändighet med demokrati. Detta stämmer väldigt bra med Kinas utveckling.

Historiens slut är dessutom endast första delen av Fukuyamas budskap. I den andra delen, Den sista människan, bygger på en nietzscheansk analys av det liberala samhället. Enligt Nietzsche är det erkännande som det liberala samhället erbjuder endast ett slavars erkännande av andra slavar. Detta menar Fukuyama också är den största utmaningen mot liberalismen.* Stämmer detta så passar det liberala samhället inte människan och människor i det strävar efter att ta sig ur den medelmåttiga tristessen. Att högerextremister reser denna kritik är inte uppseendeväckande. Det är betydligt intressantare att vänstern blivit allt mindre universalistisk och reser en liknande kritik inte sällan direkt inspirerat av Nietzsche.  En annan intressant grupp i detta sammanhang är de välutbildade muslimska män som vuxit upp i Västeuropa och vänder sig mot de liberala samhällen som fött dem (se Terrorism och kampen för erkännande).

Styrkan i Fukuyamas Historiens slut och den sista människan är narrativet som fungerar förvånansvärt bra för att samla den mänskliga utvecklingen i vår tid vare sig man är liberal eller inte.

*Förutom vetenskapens möjlighet att faktiskt förändra människan genom t.ex. genteknik.

Annonser

3 reaktioner på ”Försvar av Historiens slut

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s