Heideggers liberala värde

Johan Norberg gillar verkligen inte Heidegger vilket han beskriver med orden: ”Det är svårt att hitta någonting som t ex Heidegger ansåg där jag inte intar rakt motsatt åsikt” och ”om Heidegger är höger är jag vänster och vise versa”. Och det stämmer verkligen. Medan den gamle tyska nazisten är djup, metafysisk och ytterst svårtolkad är den unge svenske liberalen Norberg ytlig, faktaspäckad och lättillgänglig.

Norberg menar att en konservatism som utgår från tänkare som Heidegger inte har något med liberalism att göra. ”[Heideggers] filosofiska irrationalism, mystiska folk- och ledarbegrepp och avsky för det fria, urbana, individuella och kommersiella. Allt det som gjorde det så naturligt för honom att omfamna den totala kollektivismen.”

Det intressanta för mig som liberal är att trots allt detta anser jag att Heidegger är en mycket relevant filosof även för liberaler idag. Dock tror jag inte att jag av vare sig konservativa eller Norberg skulle anses som något annat än liberal. Med andra ord: Heideggers insikter måste inte leda till hans åsikter (för att formulera sig lite heideggerskt).

Heideggers filosofi handlar om att förstå ‘tillvaron’ eller ‘dasein’ (därvaro) vilket är människovarats tillstånd, alltså hur det är att vara människa. Detta är enligt Heidegger den grundläggande filosofiska frågan utifrån vilken alla andra frågor för människan måste utgå. Detta är skillnaden mellan Heideggers djup och Norbergs ytlighet. Deras tankar rör sig helt enkelt på olika nivåer.

Heideggers filosofi hjälper en att förstå hur världen är en mänsklig social konstruktion. Vad som finns för människan är endast det som människan har tolkat och satt in i den matris med vilket hon tolkar och meningsätter världen. Detta är viktiga frågor som liberaler inte kan undvika även om man gärna gör det eftersom de är svåra att besvara.

Egentligen tycker jag att Norberg, vars hela mission bygger på att förändra världen genom idéer och föreställningar, borde gilla Heidegger eftersom hans filosofi öppnar för idéernas inflytande över människan och hur hon föreställer sig världen.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser

22 reaktioner på ”Heideggers liberala värde

  1. Du har en poäng där. Både liberaler och konservativa tenderar att vara filosofiska idealister. Tankarna bestämmer verkligheten, och inte tvärtom. Den icke-flummiga vänstern bör nog istället utgår från Marx dialektiska materialism. Alltså, undersök vilka klasser är det som faktiskt har makten. Idèerna flyter inte fritt däruppe, speciellt inte så allmänna och vaga idèer som de om rättvisa, frihet och jämlikhet.

  2. Så du menar i stort sätt att vänstern ska återgå till tanken om att den ekonomiska basen bestämmer kulturen. Det är intressant att hur vänstern blivit allt mer idealistisk. Men detta samtidigt som liberaler i mångt och mycket blivit materialister och glömmer bort att de normativa idéerna som finns i pratet om rationella nyttomaximerande individer.

    Jag är annars av motsatt mening och anser att vänstern behöver finna en ny utgångspunkt som inte tar avstamp hos Marx. Men samtidigt tror jag vänstern behöver återfinna sina universella ideal. Ah jag blev liberal istället…

  3. Heidegger var en plagiatör av Guds nåde, och hans till synes goda idéer om människan som arbetande snarare än tänkande varelse har han troligen knyckt från Lukàcs. Som i sin tur gick tillbaka till Marx analyser i Kapitalet av varufetischismen. Men som sagt, som den idealist Heidegger var, lyckades han aldrig filosofiskt komma utanför sitt ”Dasein”, fast han för död och pina inte ville erkänna att detta Dasein i praktiken var hans eget medvetande. Så han bidrog inte med något väsentligt nytt. Bättre då att studera Kapitalets beskrivningar av den konkreta kapitalismen med sin maskinindustri än ”Varat och tiden” med sina romantiska smedexempel.

  4. Ingen människa kan skapa något ur intet. Allt skapande bygger på att man sätter ihop saker som tidigare inte suttit ihop. Att skapa något nytt ur intet är helt enkelt bortom människans förmåga.

    Men du har nog rätt i att han inte kunde komma ur sitt eget medvetande. Men vem kan göra det? Frågan är om Heidegger lyckas säga något som berikar en, alltså ger en något som gör att man når en ny förståelse eller kan skapa en ny tanke om något.

    Vad har då egentligen Marx att säga om kapitalismen idag. Jag tycker mig inte se så mycket relevant hos honom. Vilket inte är konstigt. Det har flutit mycket vatten under broarna sen Marx vandrade på vår jord.

  5. Nej, det är sant att ingen skapar något ur intet och att det gäller att bygga vidare på det som tidigare generationer åstadkommit. (Där har konservatismen rätt.) Problemet med Heidegger är som jag ser det att hans projekt gick ut på att förkasta all traditionell metafysik, men att att han ändå hämtade sina idéer från denna tradition. Och låtsades ha kommit på dessa idéer själv, vilket gör beteckningen plagiatör rättvis. Alla beskriviningar av vad det nya med Heidegger jag sett har varit skäligen innehållslösa.

    ”Vad har då egentligen Marx att säga om kapitalismen idag.” T.ex. förklarar han vad kapital är för något, ger en förståelse för vad varor och pengar är, varför systemet råkar in i kriser med jämna mellanrum. Det grundläggande med dagens samhälle med andra ord. Sen har du rätt i att det inte räcker med att läsa Marx för att förstå dagens värld. Men t.ex. Immanuel Wallersteins världssystemteori från förra decenniet vore otänkbar utan Marx analys av kapitalismen.

  6. Ang. Marx och Wallerstein.

    Utan att vara expert på Marx så tror jag det finns bättre teoretiker. T.ex. Schumpeter har en bra analys av konjunkturcykler och så klart även nedgångarnas och krisernas betydelse för ekonomins vitalitet vilket han fångar i begreppet kreativ förstörelse. Marx idéer om värde tycker jag mest verkar vara bisarra. Idén om att det skulle finnas ett objektivt värde i arbete kopplat till det nödvändiga samhälleliga arbetet tror jag är fruktlöst. Det innebär att någon måste bestämma vad som är ”nödvändigt” vilket innebär ett mycket långtgående maktutövande som innefattar vad människor ska värdera. Det leder snabbt till mycket läskiga saker.

    Wallerstein lider av något som även Marx kan kritiseras för nämligen deras stora fokus på ekonomin. Ekonomi är en godtyckligt avgränsad sektor av mänsklig aktivitet. Det finns flera andra högst relevanta sektorer. Barry Buzan och Richard Little beskriver i ”International Systems in World History” om hur man teoretiskt kan dela in världssystemet i förutom ekonomi även politiskt, militärt, socialt samt sektorn miljö. Dessa olika sektorer kan man säga har olika logik eller regler för mänsklig interaktion. De använder tre teoretiska verktyg för att beskriva detta, interaktionskapacitet, process och struktur.

    Interaktionskapaciteten handlar om vilken interaktion som är möjligt beroende på rådande teknik, sociala och geografiska förutsättningar.

    Process handlar om vilka beteenden som faktiskt pågår i systemet.

    Strukturen handlar om enheternas, ofta stater, relativa position till varandra i systemet. Strukturen bestäms av processerna.

    Wallerstein håller sig i sin analys till den ekonomiska sektorn som har en betydligt högre interaktionskapacitet än t.ex. de militära och politiska sektorerna. Det är helt enkelt lättare att från Europa handla med Kina än att invadera det.

    Såväl Marx som Wallerstein har så klart en del intressant att säga men de sitter inte inne med de bästa analyserna. Snarare är det så att deras relativt enkla narrativ som grundas på schemat, lånat av Hegel, om överordnad-underordnad ger en mäktig bild av världen som verkar stämma men som egentligen inte är mycket mer av en myt i modern terminologi.

  7. Tack för tipset om ”International Systems in World History”! Jag lägger in en beställning på biblioteket direkt…

    Det intressantaste med Wallerstein är inte hans ekonomiska uppfattningar, som jag tror skulle vinna på att mer utgå från Marx än vad de gör. Det är istället hans behandling av just staternas historia, nationalismen och de tre stora ideologierna. Samt också hans idéer om varför det kommunistiska experimentet misslyckades.

    Det där med ”nödvändigt” samhälleligt arbete har du nog missförstått. Det är marknaden och konkurrensen som tvingar igenom ”värdelagen”, inte några makthavare. Systemet fungerar anarkistiskt, det finns ingen som har överblicken, fördelningen av kapitalet till olika branscher för att täcka behoven sker inte medvetet utan blint.

    Har man läst ”Kapitalet” så inser man att Marx inte utgick från några hegelianska scheman utan från mycket omfattande empiriska studier av den kapitalistiska verkligheten.

  8. Men marknad och konkurrens ger varor ett värde utifrån utbud och efterfrågan och det beskriver inte Marx bättre, och antagligen sämre, än vanliga ekonomer. Vad menar du att arbetsvärdeteorin annars tillför analysen?

    Empiri måste alltid struktureras. Att Marx empiriska material passas in i ett hegelianskt schema tycker jag är ganska uppenbart. Hur skulle du då beskriva Marx teoretiska schema för strukturering av de empiriska observationerna om det inte är hegelianskt.

    Men är inte Wallersteins stora schema just det ekonomiska systemen?

    Sen vill jag bara säga att jag inte läst så mycket av vare sig Marx eller Wallerstein i första hand men ändå.

  9. En bra bok som mosar både den nyklassiska och den nyare institutionella borgerlgia ekonomin är Daniel Ankarloos ”Marknadsmyter”.

    Du har rätt i att det empiriska måste struktureras på något sätt. Marx har själv sagt att han hade hjälp av att bläddra igenom Hegels ”Logik”. Men denna utmärkta bok handlar om de grundläggande kategorier som vi alla använder oss av utan att vara medvetna om det. Det handlar om sådant som innehåll och form, där Marx beskriver hur kapital i ena stunden är en vara, i den andra pengar. Alltså ändrar form men behåller sitt värdeinnehåll. För att överhuvudtaget förstå vad som händer i en kapitalistisk ekonomi är Marx och Kapitalet oumbärligt.

    Om man som enligt det naiva tankesättet säger att en varas pris bestäms av summan av priserna på dess beståndsdelar, så har man förklararat med priset med hjälp av priset! Värdebegreppet är nödvändigt. Och som redan Adam Smith m.fl. påpekade, om utbud och efterfrågan är i balans, så förklaras inte det värde som priset uppnår. Utbud och efterfrågan tvingar fram ett genomsnittspris som bara kan förklaras på det sätt som Marx beskrev.

    Marx utgick inte från Hegels schema med ”negationens negation” t.ex. även om han på ett par ställen ”koketterade” med Hegels uttryckssätt. Marx dialektik var materialistisk, inte idealistisk, och utgick från den materiella verkligheten, inte från idéernas värld. Vilket inte hindrar att han också analyserade den klassiska politiska ekonomin och redde ut motsägelserna i den. Det var ju faktiskt Adam Smith och David Ricardo som först lade fram ”arbetsvärdeläran”, men de fastnade på motsägelsen mellan denna och det faktum att konkurrensen utjämnar profitkvoten. Eftersom de aldrig begrep hur profiten uppstår.

    Vad gäller Wallerstein, så beskriver han olika sorters ”världssystem”, där det nuvarande är ett ekonomiskt, medan de stora imperierna var politiska världssystem.

  10. hade inte sett den här kommentaren men här kommer ett svar.

    ”Om man som enligt det naiva tankesättet säger att en varas pris bestäms av summan av priserna på dess beståndsdelar, så har man förklararat med priset med hjälp av priset! Värdebegreppet är nödvändigt. Och som redan Adam Smith m.fl. påpekade, om utbud och efterfrågan är i balans, så förklaras inte det värde som priset uppnår. Utbud och efterfrågan tvingar fram ett genomsnittspris som bara kan förklaras på det sätt som Marx beskrev.”

    —Men jag menar inte att priset av en vara sätts av varans priset av dess delar. Priset sätts av efterfrågan och tan efterfrågan så finns inget värde. Om man sätter ihop olika delar så sätts priset på den mer komplicerade produkten efterfrågan och utbudet. En mer komplicerad vara kan värderas lägre än dess beståndsdelar om t.ex. ingen värderar den. Detta gäller även arbete. Värdebegreppet är inte alls nödvändigt. Pengar ses som en vara bland andra. En vara vars funktion är att underlätta byte. Sen kan man börja diskutera vad pengar innebär. Själv ser jag pengar som en symbol för arbete.

    ”Marx dialektik var materialistisk, inte idealistisk, och utgick från den materiella verkligheten, inte från idéernas värld.”

    —Jag vet. Det jag menar är att Marx tog Hegels dialektik, schemat, och gjorde det materiellt. Jag tror f.ö. att det var ett misstag eftersom dialektiken fungerar rätt bra för att förklara människans subjektiva upplevelser men sämre för att förklara historiens objektiva utveckling.

    ”Det var ju faktiskt Adam Smith och David Ricardo som först lade fram ”arbetsvärdeläran”, men de fastnade på motsägelsen mellan denna och det faktum att konkurrensen utjämnar profitkvoten. Eftersom de aldrig begrep hur profiten uppstår.”

    —Och sen har man övergivet den eftersom det finns bättre förklaringar. Arbetsvärdeläran försöker sätta ett objektivt värde på arbete för samhället. Jag menar att det inte går att göra utan bestämma vad som ska räknas som viktigt för samhället. Det innebär med nödvändighet en normativ bedömning av vad människor ska anse vara viktigt. Marknaden kan göra denna värdering betydligt mer neutralt en något mänskligt subjekt. Det finns så klar problem med marknadens bedömning som måste rättas till. Men det är betydligt bättre än om en viss grupp människor ska bestämma vad som ska räknas till samhällets nytta.

    ”Vad gäller Wallerstein, så beskriver han olika sorters ”världssystem”, där det nuvarande är ett ekonomiskt, medan de stora imperierna var politiska världssystem.” Ja och innan dessa fanns ”mini-system”.

    —Men det finns flera olika sätt att beskriva internationella system. Enligt Buzan och Little har vi ett globalt system sen ca år 1500 alltså sen oceangåendeskepp utvecklats. Det är samma tidpunkt som Wallerstein sätter.

  11. ”Värdebegreppet är inte alls nödvändigt.” Men visst anser väl de flesta att t.ex. en Merca är värd mer än en standardcykel. Alltså objektivt värd mer, eftersom det faktiskt tar längre tid att producera en Merca, inklusive alla dess komponenter, än en standardcykel. När man företagekonomiskt beräknar vilket pris man ska begära för en vara så utgår man också från den tid det tar att tillverka den plus kostnader för råvaror och avskrivningar för maskiner. De senare kostnaderna beräknas i sin tur på samma sätt. Sedan kommer förstås variationer mellan utbud och efterfrågan att modifiera försäljningspriset runt detta ”rätta” pris på marknaden. Ett genomsnittspris är något objektivt även om det aldrig förverkligas. (Jag bortser nu från modifikationerna som får genomsnittspriset att divergera från ”värdet” och som beror på att det aldrig funnits en ekonomi bestående av producenter som själva äger sina produktionsmedel och byter varor på fria marknader. Den liberala utopin alltså.)

    Allt det här förutsätter alltså konkurrens och fria marknader. Vilka ju i och för sig är en idealbild, dvs en vetenskaplig beskrivning, av en verklighet med miljarder ekonomiska händelser. En idealbild som de klassiska politiska ekonomerna mödosamt kämpade sig fram till. Och som Marx beskrivit historiskt i ”Teorier för mervärdet”.

    Det hade ju faktiskt kunnat vara annorlunda, att den kapitalistiska ekonomin vore totalt obegriplig. Lika obegriplig som fysik vore utan begrepp som gravitation, som inte direkt kan utpekas i verkligheten, endast dess verkningar.

  12. Såg att du skrivit om det. Har dock inte hunnit titta på inlägget. Angående e-postaviseringen så har inte jag gjort något men jag såg att din adress inte finns med i listan längre. Själv använder jag inte den funktionen så jag vet inte så mycket mer än så.

    Angående priset på en merca respektive cykel så menar jag att värdet visst sätts av hur människor värderar det. Man skulle kunna använda lika mycket tid och material till cykeln som till mercan utan att cykeln blev mer värdefull för det. Man har då helt enkelt slösat med resurser på något som inte uppfyller vad människor är beredda att ge för den. Jag kan inte i princip se hur detta skulle kunna skilja sig i vare sig tid eller rum.

    Det finns inget annat värde än det som sätts av människor. Det betyder inte att det inte finns objektiva faktorer som är relevanta för prissättningen. Men slutprodukten värdesätts alltid av utbud och efterfrågan. Sedan tillkommer frågan om hur den som producerar produkten värdesätter arbetet i relation till värdet på produkten. Om produkten värdesätts högre än producenten värderar kostnaden för produktionen så lönar det sig enligt producenten att producera produkten. Obs. att producenten även kan vara den enda som värdesätter arbetet. T.ex. när man metar eller varför inte en missförstådd konstnär.

  13. Jag tycker Heideggers tankar stämmer väl överens med en traditionalists åskådning. Heidegger menar att de sista ca 2000 årens filosofi bygger på ett misstag. Julius Evola säger samma sak. Och vad handlar Hiedeggers vara i singualr om? Det måste handla om samma sak som har gått under namn som Gud, Zeus, Odin etc. Dvs det är ett sätt att tala om det transcendenta.

    Heideggers filosofi behöver knappast leda till Nazism. Man måste förstå hans val i den situationen Tyskland befann sig i då. Han hoppades att nazisterna skulle kunna förnya landet, men han blev desillusionerad på den punkten. Det gör honom dock inte alls till en snäll gammal farbror. Hans filosofi är kompromisslös på samma sätt som Evolas filosofi är kompromisslös.

    ”Liberal” kan betyda många saker. Det kanske går att vara liberal i någon mening och samtidigt låta sig inspireras av Heidegger. Men om ”liberal” står för en generell låt-gå attityd så tror jag inte att det går att förena dem.

  14. jag håller med dig som du kanske förstår. Men det som jag vill framhålla är just att liberalismen inte är en låt-gå attityd. Liberalismen kräver att man respekterar varandras olika sätt att leva.

  15. Ok, en principfast liberalism är mer intressant än låt-gå mentaliteten som våra ”ledare” visar mot exempelvis ekonomiska skurkar allt som inte är västerländskt.

  16. Ville bara inflika att alla som försöker göra Heideggers filosofi till en tydligt definierad, eventuellt konservativ, politisk ideologi kommer att bli oerhört besvikna om ni lär känna hans texter lite närmre. Man kan säga att Heidegger ger oss verktyg för att förstå ursprunget till den samtida politiska kartan, men det han vill förmedla ligger på en helt annan nivå – som förvisso borde intressera både den som är genuint intresserad av politikens grunder och vill gå till botten med frågan om vad frihet är.

    För Heidegger är såväl ett biologiskt, som ett socialt konstruerat, som ett politiskt-liberalt frihetsbegrepp otillräckligt, och friheten aldrig i första hand kopplad till det vi kallar vilja. För den position Johan Norberg försvarar måste mycket riktigt en sån analys framstå som absurd, men många med mig är nog glada över att han och andra mediaclowner knows better och håller sig utanför den djupare politiska analysen.

  17. Jag har inga invändningar mot det som Charles säger.

    Den nya högern har inget partiprogram, utan vill grundlägga en ny politisk kultur. I det sammanhanget tror jag Heidegger har mycket att bidra med. Men det rör sig på en helt annan nivå än ett partiprogram.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s