Disciplin är grunden för livskunskap

László Gönczi skriver i Fria Tidningen att problemet med den kunskapssyn som Jan Björklund företräder är gammaldag, omodern, ovetenskaplig eftersom den bygger på detaljkunskap. Istället vill Gönczi att skolan ska lära ut ”livskunskap”. Han skriver:

Att behärska detaljerna i en liten pryl eller en cell är någonting helt annat än att inse sin roll i de stora ekologiska sammanhangen, att känna empati och solidaritet och veta hur man ger uttryck för dessa känslor. Att kunna lyssna på folk, att kunna umgås otvunget även med dem som har andra åsikter, att kunna slappna av mellan krystvärkarna och annat som skulle kunna räknas in som livskunskap, blir allt mer perifert.

Det finns två stora problem med detta. För det första så glömmer Gönczi att man utan den ”hårda” detaljkunskapen som ofta kräver en tråkig inlärning kan man själv inte dra egna relevanta slutsatser. I grundskola och gymnasium måste man få den grundläggande kunskapsbasen som man sen kan använda. Jag tror Gönczi tar sin egen gedigna kunskapsbas förgiven på ett sätt som gör att han glömmer vad som krävs för att man själv ska kunna förstå sig på världen.

Det andra stora problemet med Gönczis resonemang är att ju mindre skolan lär ut i ”hård” kunskap desto större försprång får de vars föräldrar är bildade och måna om sina barns kunskap. Jag vet inte vad Gönczi tycker men jag anser att det är stort problem.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s