Krigsfartyg för fred

DN skriver om att Ryssland köper ett krigsfartyg av Frankrike som försvarar försäljningen med att ”[o]m vi inte behandlar Ryssland som en partner kan vi heller inte förvänta oss att landet ska bete sig som en sådan”. Och det ligger mycket i detta och även i linje med varför jag anser att man inte ska motsätta sig Nordstream. Det faktum att t.ex. Georgien och Baltikum oroar sig kan man kanske förstå men det ligger i deras långsiktiga intresse att Ryssland ändrar sin attityd snarare än sitt försvar. Ryssland kommer oavsett om Frankrike eller någon annan säljer krigsmateriel till Ryssland att stärka krigsmakten men det är endast om väst behandlar Ryssland på ett sätt som Ryssland uppfattar som värdigt som Ryssland kan förändras i liberal riktning. Att inte handla med Ryssland skulle innebära att Ryssland uppfattade det som en provokation och skulle fjärma sig mer från västvärlden. Genom att sälja materiel till Ryssland så visar man att man litar på landet. Och framförallt med handel bygger man upp ett ömsesidigt beroende vilket är det bästa sättet att bygga tillit och tillit är det som behövs för att bryta säkerhetsdilemmat.

Uppdatering 110124
DN skriver om att Ryssland köper franska krigsfartyg. Mitt omdöme gäller fortfarande.

4 reaktioner på ”Krigsfartyg för fred

  1. hehe, Hitler sålde krigsfartyg till Stalin…
    trots det förberedde sig Stalin till angreppskrig i 10år..

    tyvärr så har du fel…Ryssland är ett imperialistiskt land som inte gjort upp med sin historia (som tyskarna med nazismen) man hyllar Stalin och Lenin.

    vem styr Ryssland? …KGB

    de har låtsasdemokrati…precis som under kommunisttiden finns ingen opposition….det kvävs i sin linda…
    och precis som under kommunistiden har Putin alla medier, TV, på sin sida,

    man kan inte smeka björnen medhårs och tro att han glömmer att han är en björn…hehe

    1. Det kan så klart stämma och det skulle kanske vara bättre att sätta hårt mot hårt men om vi ska fortsätta med din analys med samma analogi skulle vi behöva bomba sönder Ryssland för att få en förändring. Jag tror analogin med Hitler och Stalin är missvisande. Världen är väldigt annorlunda nu. För att inte tala om maktförhållandena. Ryssland kämpar för att behålla stormaktsstatus. Ekonomin är helt beroende av naturresurser vilket innebär att de är beroende av omvärlden för resurser inte minst Europa. Den ryska industrin är hopplöst eftersatt och omodern. Krigsindustrin är väl ok men Ryssland i dag skulle aldrig kunna mobiliseras och offra så mycket resurser på militära utgifter som under sovjettiden. Sovjet satsade 17% av BNP på militären medan dagens Ryssland satsar det mer normala 4% om jag minns rätt. Det är en betydligt mindre siffra oavsätt. Detta med en militär som är väldigt eftersatt och som inte på något sätt hållit jämna steg med västvärldens. Till detta ska läggas Rysslands demografiska katastrof med en snabbt minskande befolkning. Jag kan inte dagens siffror men för några år sedan sjönk den ryska befolkningen med 700 000 personer per år enligt Putin. Man brukar säga att den sjunker med en halv miljon per år. Detta är med en kraftig invandring från forna sovjetrepubliker. Detta är den sovande björnen.

      Och nu till de mer konstruktionistiska tankarna i din kritik. Alltså vad den sovande björnen drömmer om. Och visst du har helt rätt. Ryssland är en låtsas demokrati styrd av Silovikerna. Betyder det att de har samma makt över Ryssarna som Partiet hade under sovjettiden. Knappast. Men visst Ryssland är revanschlystet och hotar de små länderna i sin omgivning och är man är paranoida över västs ökade makt och inflytande. Det är denna inställning som måste ändras och jag tror att det bäst sker med handel etc. Genom att inte sälja krigsfartyget ger man Ryssland alla signaler att det är bäst att fortsätta på den mer geopolitiska aggressiva linjen. Men visst Ryssland kanske för alltid är en obotlig skurk som alltid kommer vilja hota sina grannar. Hur som helst är de dock mer oroade över Kina och riktar sig nog inte så mycket mot Europa.

  2. Finns det rättmätiga preventiva krig? Svårt att säga på förhand. Men i efterhand!
    Läs Svante Nordins bok ”Fyra som förde krig” om Hitler, Stalin Churchill och Roosevelt

  3. Ja det är ju lätt att vara klok i efterhand som alla vet. Men det hjälper oss inte att bedömma vad som ska göras i stunden. Kan preventiva krig och angrepp någonsin vara legitima ex ante? Kanske i vissa fall men vanligen är det inte förrän i efterhand som det kan avgöras och skulle man begränsa sig till de angrepp som endast i förväg skulle kunna bedömas som legitima så skulle troligtvis angrep som borde ha gjorts inte genomförts. I praktiken är det ju inte en fråga som kan besvaras med ett absolut ja eller nej. Det handlar om avvägningar av en mängd olika faktorer under en pressad situation. Idén om legitima krig är således endast som bäst en vägledande princip som aldrig riktigt kan fälla avgörandet för om ett krig ska inledas eller inte.

    Så vad ska man göra i stunden då kriget hotar? Det är nog omöjligt att komma med ett enskilt svar på den frågan eftersom varje situation är så pass unik.

Lämna ett svar till Björn Axén Avbryt svar