Fyra perspektiv på demokrati

Att EU skulle lida av ett ‘demokratiskt underskott’ är något som i stort sett anses vara en självklarhet och detta bör man göra något åt. I en intressant artikel argumenterar Andrew Moravcsik* mot just detta. Grunden i Moravcsiks argumentation är att en demokratisk organisation måste mätas inte bara mot ett filosofisk ideal utan även mot den faktiska och möjliga verkligheten. Han utgår sedan från fyra olika demokratiska perspektiv och tittar på hur EU klarar sig mot dessa och jämför med de västeuropeiska länderna (som när artikeln skrevs utgjorde EU). Det är dessa fyra demokratiska perspektiv som jag här tycker är intressanta eftersom de tillsammans belyser vad man menar med demokrati och varför den är viktig.

Generellt kan man säga att det moderna samhället är en blandning av de grundläggande värdena: frihet, jämlikhet och solidaritet (broderskap) och detta ingår demokratiidealet.

De fyra perspektiven är:
• Liberala (libertarian) perspektivet
• Pluralistiska perspektivet
• Socialdemokratska perspektivet
Deliberativa perspektivet

För liberala perspektivet handlar den demokratiska politiska ordningen framförallt om att skydda individuella rättigheter från inte minst statens makt men även andra människor. Det behöver inte innebära en ‘minimal stat’ som endast tar hänsyn till negativa rättigheter utan en ‘begränsad stat’ (minimal stat nödvändig men inte tillräcklig).

Det pluralistiska perspektivet handlar om ansvarsutkrävande av beslutsfattarna. Ett demokratisk system är legitimt om det möjliggör för aktiva individer ett meningsfullt deltagande och inflytande på de politiska resultaten.

Det socialdemokratiska perspektivet handlar om att demokratin och dess institutioner som ett sätt att balansera marknadskrafterna genom att folket får makt över lagstiftningen. Detta innebär ofta representativ demokrati och utfallet ligger i sådana system ofta nära medianväljaren.

Det deliberativa perspektivet handlar dels om att skapa en politisk miljö där alla har samma möjlighet att delta och att jämna ut biases men är även ett sätt att förbättra medborgarnas politiska kapacitet.

Dessa fyra perspektiv fångar rätt bra de olika idéerna för vad som är viktig med demokrati och kan vara bra att ha i åtanke när demokrati diskuteras. Det är få som nöjer sig med endast ett av dessa perspektiv och jag anser att alla är viktiga.

Den viktigaste anser jag dock vara det liberala eftersom människors grundläggande rättigheter är det som först och främst måste säkras. Efter det kommer ansvarsutkrävandet och möjligheten att delta i den politiska processen. Om den pluralistiska demokratin handlar om officiell möjlighet att delta så kan den  deliberativa demokratin sägas handla om reell möjlighet att delta den politiska processen. Det handlar om att människor ska ha tillräcklig utbildning och fora där de kan delta vilket är nödvändigt för att en stor del av folket ska kunna räknas till demos. Att utfallet ligger nära vad folket faktiskt vill anser jag är viktigt men med tanke på hotet om majoritetens tyrananni så kommer detta efter de tre tidigare.

*Andrew Moravcsik  (2004) ”Is there a ‘Democratic Deficit’ in World Politics? A Framework for Analysis”.

Annonser

14 reaktioner på ”Fyra perspektiv på demokrati

  1. Bra artikel.
    – Hur vill du fixa EUs demokratiska underskott?

    Visst, det är vanligt, men inte korrekt att sammanfoga demokrati med andra värden, anser jag. Mer demokrati leder dock sannolikt i rätt riktning, mindre demokrati i motsatt riktning.

    Jag tycker följande dikt är talande för dagens socialdemokrati:

    ”Tre bränder föll ner i Ginungagap
    Frihet. Jämlikhet. Broderskap.
    Det kunde ha blivit en ståtlig brand.
    Dessbättre brinner ej öken och sand.
    Men det ljuset är slocknat som släpps i dy.
    Tre bubblor brann till i Ginungagap.
    Frihet. Jämlikhet. Broderskap.”
    /Nils Ferlin

    För mig är ”dy” samma som arbetare som inte fattar ordens innebörd och har glömt socialdemokratins historia och blivit borgerliga för att de äger några futtiga aktier.

    Folket ska givetvis direktdemokratiskt bestämma nivån av frihet och lagstiftning. Det blir mer legitimt och demokratiskt.

    Det kommer att balansera marknadskrafterna bättre än att bilderberggruppens medlemmar leder partierna.

    Om ändå representativiteten var representativ, men så är det ju inte riktigt. Inte lönemässig och sällan har politikerbroilers haft vanliga arbeten.

    Jag tror inte att representativiteten ligger nära medianväljaren idag. Folket saknar kunskap nog att kunna fatta beslut som gynnar dem. Det ser styrd media till.

    Visst har alla har samma möjlighet att delta och att jämna ut ”biases”, men det krävs människor i partierna med öppna sinnen. De saknas, så varje försök att vända den interna hjärntvätten blir minst sagt besvärlig.

    Inte enbart tillräcklig utbildning, men utbildning i att tänka självständigt. Psykologi-kunskaper och Filosofi-kunskaper behövs. Kunskaper som idag inte lärs ut i grundskolan. Dessutom behövs tid till kontemplation/meditation/tänkande.

    Ett forum där folk kan delta: http://www.aktivdemokrati.se

    Majoritetens tyrranni kan inte stoppas med representativitet. Det visade Tyskland Mars 1933.

    Endast avslappnade människor kan vara mänskliga. 🙂

  2. Angående första frågan:”Hur vill du fixa EUs demokratiska underskott?”

    – Jag tycker det ska bli en tydligare federal statsbildning med inslag av direktdemokrati där så är möjligt. Det innebär ett starkare parlament som fungerar som underhus; ministerrådet skulle få bli ett överhus; kommissionen regering och EG-domstolen konstitutionsdomstol. Alltså typ samma struktur som i dag men tydligare vilka beslut som får fattas på vilken nivå.

    Jag återkommer om det övriga.

  3. Enligt mig är demokrati inte ett mål i sig självt utan ett medel till gott samhälle. Här har jag skrivit om lite demokrati: https://bjornaxen.wordpress.com/2009/04/02/liberalism-och-demokrati/

    ”Visst, det är vanligt, men inte korrekt att sammanfoga demokrati med andra värden, anser jag. Mer demokrati leder dock sannolikt i rätt riktning, mindre demokrati i motsatt riktning.”

    – Vad menar du då med demokrati? Endast själva ”folkstyret”?
    – Angående dikten och socialdemokratin så får du gärna utveckla jag förstår inte riktigt vad du syftar på.

    ”Folket ska givetvis direktdemokratiskt bestämma nivån av frihet och lagstiftning. Det blir mer legitimt och demokratiskt. Det kommer att balansera marknadskrafterna bättre än att bilderberggruppens medlemmar leder partierna.”

    – Varför är det mer legitimt? För att det är mer demokratiskt? -Hur definierar du då demokrati?

    ”Om ändå representativiteten var representativ, men så är det ju inte riktigt. Inte lönemässig och sällan har politikerbroilers haft vanliga arbeten.”

    – Här kan man fråga sig om representativitet måste innebära att de som representerar en måste vara så pass lika som möjligt. En annan princip är att man helt enkelt har så pass bra företrädare som möjligt, alltså personer som man tror kan driva en politik som man tror är bra. Jag tror likhetsrepresentationen är en återvändsgränd om man inte ska klona folk. Man kan inte ha ett parlament som bara återspeglar folket.

    ”Jag tror inte att representativiteten ligger nära medianväljaren idag. Folket saknar kunskap nog att kunna fatta beslut som gynnar dem. Det ser styrd media till.”
    – När har folket haft mer kunskap än idag?
    – Vad menar du med ”styrd media”?

    ”Visst har alla har samma möjlighet att delta och att jämna ut
    ”biases”, men det krävs människor i partierna med öppna sinnen. De saknas, så varje försök att vända den interna hjärntvätten blir minst sagt besvärlig.”

    – Vad menar du med ”mental hjärntvätt” och att det saknas politiker med ”öppna sinnen”?

    ”Inte enbart tillräcklig utbildning, men utbildning i att tänka självständigt. Psykologi-kunskaper och Filosofi-kunskaper behövs. Kunskaper som idag inte lärs ut i grundskolan. Dessutom behövs tid till kontemplation/meditation/tänkande.”

    – Jag håller med om att det krävs mer utbildning för att folk ska kunna vara mer aktiva i politiken. Men det krävs även mer tid och det är inte alla människor som vill engagera sig. Hur ska man göra med dem? Dessutom är det omöjligt att komma ifrån att olika människor sysslar olika mycket med olika frågor. Vi kan inte ha ett samhälle där alla människor bara sysslar med politik.

    ”Majoritetens tyrranni kan inte stoppas med representativitet. Det visade Tyskland Mars 1933.”

    – Nej det är en konstitution som begränsar demokratin som skyddar mot det. I inlägget ingår rättighetsskyddet i den liberala traditionen medan representativitet snarare företräds i den pluralistiska.

  4. Skulle du gilla ett EU med direktdemokrati med initiativraett likt schweizisk modell?

    Demokrati betyder folkstyre, inte representativitet eller diktatur.

    Angående dikten saa faar du fortsaetta fundera. Det aer bra att taenka sjaelvstaendigt. 😉

    Jag anser att om majoritete vill en sak och det genomfoers saa aer det mer legitimt aen om en liten elit i minotitet genomfoer naagot som folket INTE vill ha.

    Givetvis vill alla att ens mandat ska representeras. Det aer ju hela poaengen med ”representativ” demokrati. Vill inte du att din politiker representerar det du vill ha?

    Jo, jag tycker absolut man ska ha ett parlament som återspeglar folket. Det kan kallas verklig representativ demokrati.

    Anser du att folket ges viktig kunskap i taenkande och hur deras hjaernor fungerar i skolan idag eller att de korvstoppas med utvald fakta?

    ”styrd media” = ofri, ekonomiskt bunden, refuserad, censurerad. tidningar och TV. = ”mental hjärntvätt”

    Eftersom alla paaverkas av politiken boer alla ha en god foerstaaelse foer den annars kan de inte roesta paa ett saett som gynnar dem sjaelva och vaara gemensamma straevanden.

  5. Först angående dikten. En så pass luddig utsaga som en dikt, alltså generellt det vi brukar betrakta som konst, får sin mening i betydligt större utsträckning genom tolkande associationer än mer direkt kommunikativa media, som t.ex. facktexter. Det betyder att jag har angående dikten du skrev tolka den på eget sätt, vilket alltså inte kommer ha så mycket med din tolkning att göra, eller så kan jag försöka gissa hur du tolkar den utifrån den minimala information som jag har om dig. Jag antar då att dikten är relevant i förhållande dels till det inlägg som du skrivit men framförallt som någon slags illustration till dina övriga (i även de rätt svårtolkade) uttalanden. Jag tror inte jag kommer kunna förstå vad du menar om du inte ger mig mer kontext. Den energi jag måste lägga ner på att kanske förstå vad du menar genom dikten är överstiger helt enkelt den nytta jag får ut av det. Betydligt effektivare men framförallt intressantare skulle det vara om du försökte förmedla din tolkning.

    forts. följer

  6. Du verkar ha en intuitiv och ganska enkel bild av demokrati även så angående konst och tolkning och kunskap och förståelse.

    ”Skulle du gilla ett EU med direktdemokrati med initiativraett likt schweizisk modell?”
    – jag vet inte. EU är så pass komplicerat, alltså både som det faktiskt är och idealt, att jag inte tror man kan göra en enkel jämförelse med ett litet land som Schweiz.

    ”Demokrati betyder folkstyre, inte representativitet eller diktatur.”
    – Ordet ‘demokrati’ betyder folstyre, det är sant. Begreppet ‘demokrati’ inbegriper dock mer än så. Det finns en stor diskussion om vad demokrati är och ska vara.

    ”Jag anser att om majoritete vill en sak och det genomfoers saa aer det mer legitimt aen om en liten elit i minotitet genomfoer naagot som folket INTE vill ha.”

    – Det är en relativt enkel tumregel som är grundläggande för demokratin. Men det är inte egentligen det som är problematiskt. En vanlig invändning är ju t.ex. om man har en majoritet på 51% mot 49%, hur legitimt är det. En annan invändning är om man har minoriteter. Är det legitimt om en grupp kanske 10% alltid måste finna sig i det majoriteten bestämmer. Med din logik är det legitimt att majoriteten bestämmer att en minoritet ska bli slavar, utrotas eller vad som helst. Vad innebär beslut som påverkar parter som inte är med i beslutsprocessen som kanske lever i ett angränsande land. Jag kan fortsätta lägga upp fler principiella problem som är fullt aktuella i Europa.

    ”Givetvis vill alla att ens mandat ska representeras. Det aer ju hela poaengen med ”representativ” demokrati. Vill inte du att din politiker representerar det du vill ha?
    Jo, jag tycker absolut man ska ha ett parlament som återspeglar folket. Det kan kallas verklig representativ demokrati.”
    – Som jag skrev så kan man ha två typer av representativ demokrati. Den bygger på att representanten liknar den som ska representeras i bakgrund; i den andra liknar representanten i åsikter. Du verkar vara för den första principen. Problemet med den är du *aldrig* kan ha fullt reprenserande personer. Men om jag förstått dig rätt genom den lite efterforskning jag gjort (alltså inte utifrån det du skriver här och försöker kommunicera till mig direkt och explicit) så är du för någon slags direktdemokrati där väljarna påverkar sin representant direkt. Det verkar inte så mycket vara en representation som ett verktyg att översätta väljarnas olika preferenser på ett mer direkt sätt. Representation handlar ju om att en representant få mandat från väljarna att företräda dem på bästa sätt. Att exakt återspegla folket är väl i så fall inte representativ demokrati.

    ”Anser du att folket ges viktig kunskap i taenkande och hur deras hjaernor fungerar i skolan idag eller att de korvstoppas med utvald fakta?”
    – Jag tycker utbilningen kan bli bättre. Men svenskarna, och människor världen över, har aldrig varit så utbildade som idag. Angående ”utvald fakta” så är det ett måste. Man kan inte komma ifrån att välja ut fakta när man ska lära ut saker. Det är f.ö. poängen med utbildning att man slipper titta på hela världen för att förstå den. Jag människor först måste få en stabil verklighetsbeskrivning innan de kan börja ifrågasätta den vilket bäst görs på universitetet.

    Läs även vad jag skrivit om behov av t.ex. filosofi och retorik i gymnasiet.
    https://bjornaxen.wordpress.com/2010/03/02/filosofi-retorik-och-vardagsekonomi/

    ””styrd media” = ofri, ekonomiskt bunden, refuserad, censurerad. tidningar och TV. = ”mental hjärntvätt”
    – Så du menar att typ den ekonomiska strukturen (andra strukturer?) ger oss en viss världsbild? Menar du typ som Chomsky beskriver som säger något i stil med att de röster som inte passar in i media inte blir hörda? Om så undrar jag om du kan peka ut vad för slags åsikter som inte blir hörda?

    ”Eftersom alla paaverkas av politiken boer alla ha en god foerstaaelse foer den annars kan de inte roesta paa ett saett som gynnar dem sjaelva och vaara gemensamma straevanden.”
    – Ja och det är t.ex. ett argument för allmän utbildning som du inte på något sätt kan säga går åt fel håll ur ett historiskt perspektiv.

  7. Att begreppet ‘demokrati’ inbegriper mer i ex. wikipedia aer ett saett doelja den verkliga meningen av ordet demokratin anser jag.

    Om man laeser ex. Robert A Dahl – Demokratin och dess antagonister inser man att det foerhaaller sig paa detta vis.

    Alla makthavare vill klistra paa sig de ord som medborgarna uppfattar som fina. Det gaeller orden kommunism, kapitalism och demokrati, vilka ofta aer korrupta verktyg i maktens tjaenst istaellet foer att innehaalla det som orden verkligen staar foer.

    Det finns ord som baettre beskriver vad vi har ex. http://sv.wikipedia.org/wiki/Aristokrati http://sv.wikipedia.org/wiki/Plutokrati Som jag ser det har Sverige endast en mycket begraensad demokrati i valet av politiker vart fjaerde aar och tom detta val har begraensats starkt paa olika vis.

    Jo, beslut som har ex 80%-100% enighet aer ju beslut som sannolikt tagits efter diskussioner som lett fram till kreativa loesningar och kompromisser som alla kan gilla och aer givetvis aennu mer legitimt.

    Minoriteter finns aeven i den sk. representativiteten och om de aer vael organiserade skapar de majoriteter tillsammans med andra minoriteter. DET har inget med direktdemokrati att goera specifikt.

    Ja. ”ett verktyg att översätta väljarnas olika preferenser på ett mer direkt sätt”. Jag aer foer en blandning av representativitet och demokrati paa väljarens egna villkor, daer vaeljaren kan delta aktivt med sitt mandat och kan delegera och direkt byta sina delegeringar i olika fraagor. Laes FAQn eller partiprogrammet om du vil veta mer om Aktiv Demokrati! 🙂

    Ja. Representation aer att en representant få mandat från väljarna att företräda dem på bästa sätt. Att exakt återspegla folket maaste vael vara hela poaengen foer folket? (…men kanske inte foer de korrupta politikerna och bankmaffian som styr dem?)

    Svenskarna, och människor världen över, har aldrig varit så ut- eller in- bildade? …eller boerjar de nu vakna upp?

    Jo, jag tycker som Chomsky beskriver att de röster som inte passar in i media inte blir hörda. Internet har dock boerjat foeraendra den saken, vilket goer att jag ser ljust paa framtiden.

    Haer har du ex en artikel du aldrig skulle faa se i mainstream media:
    http://www.davidicke.com/articles/child-abuse-mainmenu-74/31148-paedophilia-and-satanism-the-fabric-of-the-web

    Fraaga dig sjaelv varfoer!

    Ett argument för allmän utbildning borde innehaalla att barnen uppmuntras att foersta hur man taenker samt hur hjaernan fungerar och att de uppmuntras att bli soekande individer som letar information sjaelva som intresserar dem….saa det inte enbart resulterar i inbillning av hur vackert allting aer.

    ”Så länge folket inte bryr sig om att utöva sin frihet, kommer de som vill tyrannisera göra det; för tyranner är aktiva och flitiga, och kommer hänge sig i guds namn eller under namnet av vilka andra gudar som helst, religiösa eller icke-religiösa, för att sätta handfängsel på sovande människor.”
    / Voltaire

  8. Om man reducerar demokratibegreppet endast till det luddiga ”folkstyre” så anser jag att legitimiteten går förlorad. Eller menar du alltid att majoriteten av folket, hur än definierad, alltid per automatik har rätt i alla frågor? Det är enligt mig ohållbart. Eller menar du att majoriteten endast har rätt i vad man kan kalla ”politiska frågor” för att t.ex. naturvetenskapliga frågor inte ska avgöras av folkomröstningar. Hur avgör man i så fall vad som är en ”politisk fråga”?

    ”Minoriteter finns aeven i den sk. representativiteten och om de aer vael organiserade skapar de majoriteter tillsammans med andra minoriteter. DET har inget med direktdemokrati att goera specifikt.”
    – precis, det är ett problem inneboende i demokratin. Det är därför det behövs vissa rättigheter som inte kan få inskränkas av majoritetsbeslut som t.ex. äganderätt, yttrandefrihet, etc.

    ”Representation aer att en representant få mandat från väljarna att företräda dem på bästa sätt. Att exakt återspegla folket maaste vael vara hela poaengen foer folket?”
    – Jag tolkar detta som att det är folkets åsikter och inte deras bakgrund vilket är en vanligt åsikt som är det viktiga.

    Angående olika media och att sprida information så blir det ju lättare och lättare. Under 1900-talet stärktes staterna och de stora organisationerna relativt andra aktörer i fråga om att sprida information eftersom de nya medierna, radio och TV, kräver så stora investeringar. På internets framväxt stärker i stället andra aktörer. Det är mycket bra.

    Jag kan hålla med om att konspirationsteorier inte kommer fram så mycket i mainstream-media men de är också klara exempel på hur det finns olika kvalitetsgrad, att olika analyser och sammanställningar av information har olika mycket relevans. Vissa är ju rent av missvisande även om faktan är korrekt. Här fyller internet en bra funktion genom att möjliggöra för avvikande röster att komma fram.

    ”Ett argument för allmän utbildning borde innehaalla att barnen uppmuntras att foersta hur man taenker samt hur hjaernan fungerar och att de uppmuntras att bli soekande individer som letar information sjaelva som intresserar dem….saa det inte enbart resulterar i inbillning av hur vackert allting aer”
    – Det är väl just att tänka själva som den svenska utbildningen är bra på i jämförelse med andra länder. För att kunna tänka själv måste man dock först ha en världsbild att stå på, som kommer att påverka en på ett eller annat sätt, det kommer man inte ifrån.

    Jag håller med Voltaire och har läst er FAQ.

  9. Nja. Majoriteten av folket, daer stoersta moejliga maengd ingaar, med utbildning i att taenka sjaelvstaendigt deltar, har INTE alltid per automatik ”rätt” i alla frågor, speciellt inte om de misstycker med mig, 😉 , men de faar aendaa alltid ”raett” foer jag respekterar verklig demokrati. till slut kommer de inse att MrPerfect72 alltid har ”raett” och oedmjukt delegera till mig. 😀

    En politisk fraaga aer en fraaga av saa pass stor vikt hos folket att maanga vill roesta om den.

    Att vi tillsammans beslutar om vissa rättigheter som vi inte ska inskränka aer ju precis vad alla demokratier gjort, direktdemokratiska eller representativa. Till detta har man en konstitution som endast kan aendras genom att folket vill det under en laengre sammanhaengande tid.

    Yttrandefrihet och äganderätt existerar paa en viss nivaa. Denna nivaa kan foeraendras. Man kan demokratiskt infoera system som foerdelar alla naturresurser mellan alla maenniskor och upphaeva arvsraetten om man nu skulle vilja det. Familjer som tillskansat sig snuskigt mycket kommer kanske bli lite purkna, men ”odemokratiskt” aer det absolut inte att beskatta rikedom och aegande. Socialism kan man kalla det om man vill och detta begrepp aer helt skiljt fraan begreppet direktdemokrati.

    Har inte folket raett till Socialism om de nu skulle vilja ha det?

    Bra att du laest FAQn och att du har kontemplerat citatet av Voltaire.

  10. I. Du verkar mena att demokrati är ett mål i sig själv och inte ett medel. Om så är fallet så undrar jag varför just det är ett så pass viktigt mål. Om det inte är ett mål i sig själv utan ett medel för något annat så undrar jag vad målet är enligt dig?

    II. Vem avgör när folk tänker ”självständigt”?

    III. Utan att gå in på frågan om vad ”många” ska innebära så undrar jag om du verkligen menar att *alla* frågor verkligen kan vara politiska bara en tillräckligt mängd människor önskar det. Det öppnar t.ex. för man ska kunna rösta om vetenskapliga frågor t.ex. Jag kan tänka mig att du skulle svara något i den stilen att med rätt utbildning så tänker människor självständigt och inser att t.ex. kreationism är befängt. Men vem avgör vad som ska läras ut? Det måste ju också vara underställt folkstyret om alla frågor kan vara politiska.

    IV. I de moderna demokratiska samhällena finns det en spänning mellan de folkstyrande elementen, alltså majoritetsstyret, och de element som håller dessa i schack. De finns i alla moderna demokratier i olika utsträckning. T.ex. i Sverige så ligger tyngden mer på folkstyret än i t.ex. USA eller Tyskland.

    Om man ser demokratin som ett mål i sig själv verkar Sverige ha ett bättre system. Om man ser demokratin som ett medel för något annat så blir det lättare att förstå varför det kan vara bra att inskränka den mer.

  11. I. Maalet med demokrati aer utveckling, fortsatt kapacitet för tillväxt foer maenniskorna, riktningen bestaemd av maenniskorna, genom maenniskorna.

    ”Avsikten med utbildning är att göra det möjligt för individer att fortsätta sin utbildning … (och) föremålet för och belöningen av lärande är fortsatt kapacitet för tillväxt. Denna idé kan alltså inte tillämpas på alla medlemmar i ett samhälle utom i de fall där ömsesidig förbindelse finns mellan människor, och om det finns tillräcklig ombesörjande för återuppbyggnaden av sociala vanor och institutioner med hjälp av bred stimulans som följer av rättvist fördelade intressen. Och detta innebär ett demokratiskt samhälle.”
    / John Dewey

    II. Varje individ avgoer naer denne kan taenka ”självständigt” och jag hoppas att individerna inser att de behoever verktyg till detta, kanske ska genomgaa oevningar/tester som ger dem insikt o.s.v.

    III. Ja. Man ska kunna rösta om vetenskapliga frågor, inga tabun, men jag gissar att maanga kommer vaelja att delegera dem till vetenskapsmaen som delar deras mer grundlaeggande vaerderingar.
    Faktum aer att jag tycker att eleverna tillsammans och var foer sig ska avgoera vad som ska läras ut och hur. Vi lever inte paa stenaaldern laengre. Dessutom har vi hjaelpmedel som ex. datorer saa laerarens roll borde kanske aendras till mentor.

    IV. Jo…

    ”Alla är för demokrati i princip. Det är bara i praktiken som saken orsakar kraftiga protester.”
    / Meg Greenfield

    …men jag tror att balansen som uppstaar med direktdemokrati kommer vara en rimligare balans.

  12. Då har jag förstått mer med vad du menar. Jag håller med dig i en del. Jag tror t.ex. att direktdemokrati kan vara bra i vissa former, som komplement till andra beslutsformer där parlamentarism är en.

    Jag tror dock att det helt klart finns frågor som folket inte ska bestämma över och till dem hör t.ex. vetenskapliga frågor.

    Jag tror det som gör demokratin verkligen viktig är att alla människor kan ta del i den politiska processen om de verkligen vill. Det är ingen som är formellt utestängd till skillnad från ett samhälle där endast vissa samhällsklasser har den tillgången. Dessutom har demokratin den praktiska funktionen att den ständigt anpassar politiken efter samhällsutvecklingen.

    När det gäller skola och utbildning så tror jag inte elever kan välja vad de ska lära sig. Eller rättare sagt så tror jag ju mer man lär sig desto mer kan man avgöra vad som är relevant att lära sig mer om. Det ser vi i skolsystemet hur man successivt får mer val att avgöra vad man ska lära sig. Det som ofta saknas, men verkligen inte alltid, att man lär sig utanför skolan och där själv väljer hur att lära sig om det som intresserar en.

  13. Ja. Vi tror exakt paa detta att mer direktdemokrati kan vara bra i vissa former, som komplement till andra beslutsformer där representativitet aer en form och sannolikt delegering till vetenskapsmaen aer logiskt i andra saker.

    ja, att enketl kunna ta del i den politiska processen om de verkligen vill leder ju till mer kunskap dessutom.

    Ok. Vi tycker naagot olika om vad barnen ska laera sig i skolan och jag kan se att det gaar i min riktning. 🙂 Mer frihet att testa och vaelja olika kunskap vid olika tidpunkter. Att man aer motiverad utanfoer skolan tror jag kan bli en konsekvens av fler och fler barn som taenker sjaelvstaendigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s