Hegel och Marx

Den egentliga skillnaden mellan Hegel och Marx är den mellan ideationell och materiell. Hegel ville med sin dialektik om tes-antites-syntes förklara människans utveckling. Marx tog Hegels schema men i hans tappning handlade det inte människans idéer och uppfattning av världen utan om människans materiella utveckling och dess drivkrafter i produktionsmedlen. Detta är en avgörande skillnad eftersom det bestämmer vad respektive teori kan förklara.

Hegels dialektik verkar framförallt användbar för att beskriva hur människan ser på världen. Det är ett schema som gjort för att skapa storslagna berättelser där två aktörer eller krafter dynamiskt bekämpar varandra och driver fram en ny situation. Problemet för Marx är att detta inte på något sätt verkar stämma för det materiella. Det enda Marx lyckas göra med sin materiella dialektik är att fabricera en fantastisk historia om något så dammigt som produktionsmedlens historia. Detta är ingen liten prestation. Det krävs mäktiga intellekt för att övertygande pressa in verkligheten i ett schema som inte finns.

Marx berättelse blir så övertygande just eftersom den använder sig av den hegelianska myten som form. Den historiska materialismens beskrivning av människans utveckling blir mäktigt övertygande tills man börjar titta på verkligheten. Detta problem uppstår inte för Hegel eftersom beskrivningen är människans subjektiva uppfattning av världen inte dess utveckling i sig.

Annonser

En reaktion på ”Hegel och Marx

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s