Climategate och säkerhetisering av klimatet

Under rätt många år, så länge jag kan minnas, har vi blivit varnade för att jordens tempratur ökar och det är farligt. Nu lagom till den stora konferensen i Köpenhamn har information om att allt inte står rätt till i forskningen börjat dyka upp i vad som kallas Climategate. Om detta kan man läsa betydligt mer initierat på andra platser. Johan Ingerös analys om hur mycket som investerats i klimatet har en viktig poäng. en sammanfattning av det hela finns här och även DN skriver om det.

Nu tänkte jag inte skriva om själva skandalen eller ens den möjliga klimatförändringen utan om fenomenet att söka hot. Precis som att vi människor aldrig är nöjda med att lösa ett problem och för var problem vi löser finner nya att sätta tänderna i så ser vi nya hot var hot vi undviker. Genom konceptet säkerhetisering kan vi titta närmare på vad det är som vi upplever hotar oss. Säkerhetisering kan sägas vara en exrtrem variant av politisering där man pekar ut ett fenomen som ett existensiellt hot mot något. Att ställas inför ett existentiellt hot innebär att man tillåter extraordinära medel att anslås för att lösa hotet. Som att utstå krig och andra umbäranden för att andra ska överleva. Under större delen av människans historia har det främsta existensiella hotet varit döden genom våld, svält eller sjukdomar. Efter andra världskriget kulminerade detta slags hot i hotet av MAD och ömsesidig utplåning och hela världens undergång. När det kalla kriget tog slut försvann detta ofattbara hot. Istället stod vi här i värld där det mesta verkade gå riktigt bra. Så hur reagerar människan när hon inte längre är hotat? Hon hittar helt enkelt på nya hot som hon han hantera. Flera sådana hot har figuerat men inget har gått upp mot klimathotet. Detta säger så klart ingenting om hotet är objektivt sant eller bara subjektivt upplevt men själva säkerhetiseringen av hotet innebär att argumentera för att hotet, i detta fall den globala uppvärmingen, är existentiellt. Det är lite oklart vad uppvärmningen kommer att medfara. Det kommer blir problem så mycket har vi förstått. Isbjörnarna får det svårare och en massa öar kommer försvinna, Bangladesh kommer översvämmas. Å andra sidan blir Sibiren betydligt trevligare. Men det verkar otroligt att mänskligheten står på spel men jag vet egentligen inget om det. Det finns ju dock beräkningar som säger att det blir billigare att göra något åt själva uppvärmningen (om vi nu kan det) än att betala för för konsekvenserna.

Oavsätt om den globala uppvärmningen är ett faktiskt hot eller bara inbillat så kommer vi även när vi osäkerhetiserat detta hot (när vi anser att vi löst problemet) att hitta ett nytt stort hot som kan samla oss till aktion (så vi slipper slåss så om vad som är det mest hotande). Jag tycker att nästa stora hot som ska säkerhetiseras är meteorer för de är läskiga på riktigt.

Annonser

7 reaktioner på ”Climategate och säkerhetisering av klimatet

  1. Tjena Björn! Här upptäcker man att du har en mkt bra blogg!

    Kul och bra att läsa för en som jag. Jag tänkte på säkerhetiseringen och skapandet av yttre hot. På en diskursiv nivå så kan man självfallet se paralleller till skapandet av ett dom för att kunna finnas som ett vi. De som gör ngt för att förbättra miljön och bevara det mänskliga habitatet och de som är emot, dom mot vi. Människans stora behov av att hela tiden hitta nya problem är väl på så vis en funktion av skapandet av identiteter och dualiteter.

    Vad jag ser som extremt intressant ur den här approachen är att denna diskurs och kanske skapandet av ett klimatets hegemoni sker på global nivå. Det yttre hotet är människan samtidigt som människan är vi:et. På så vis ser jag klimatfrågans säkerhetisering som en framgång för människan och freden. Diskursen är inte bara ett vi mot dom mellan människor utan den överhängande diskursen, iaf som så jag uppdelar det är nodalpunkten ”klimathotet” som är det ”yttre hotet”. Helt plötsligt har alla människor det gemensamt, det enda bättre som skulle kunna hända vore ”Mars attacks” eller ”Armegeddon” med Bruce Willis i spetsen..

  2. Tjena Robert. Kul att du hittat hit och tack för komplimangen. Jag kan tipsa om att skriva blogg för att få ihop alla konstiga tankar man har. Dessutom blir man bättre på att uttrycka sig.

    Intressant att använda sig av diskursteori (även om säkerhetisering är nära besläktat) för att analysera klimathotet. Man kan ju helt klart urskilja två olika (huvudsakliga) diskurser: säkerhetiserande, de som artikulerar hotet; och desäkerhetiserarna, de som relativiserar/trivialiserar hotet. Detta är två avskärmade och avskärmande diskurser som skapar ett vi och ett dem ur bådas perspektiv. (Det skulle vara intressant att se hur dessa diskurser överenstämmer med med traditionella högervänster-diskurser – här finns många roliga uppslag. Kanske är en nödläsning om man inte kommer på något annat till uppsatsen.)

    Jag gillar poängen att man gör människan till såväl sin egen fiende som frälsare vilket skulle kunna ena mänskligheten. Det är också tydligt ur ett sådant perspektiv hur de som ingår särskilt i den säkerhetiserande diskursern ser sig som frälsare och de som inte ingår där i som fiender.

    Dock finns en logik i detta som kan leda till en läskig ståndpunkt som kan betecknas som antiandrisk- mot människan. I denna logik är det inte människan som är säkerhetiserad utan hela världen där människan endast är en del. Människan i detta perspektiv som bäst så pass relativiserad att hon i jämförelse med alla delar är underordnat. I värsta fall ses hon som värre än en belastning och utgör ett hot mot resten av skapelsen. Detta leder till idéer där människan ska reduceras etc.

  3. Tja jag sitter och sammanfattar Hawkins, men jag skulle vilja kommentera den sista stycket. Jag tror att så redan skett. Det ganska klara exemplet är Kina.

    Vad tror du? Kommer antalet människor behöva minska? Det finns iaf tecken på att vi kan bli för många med dagens implementerade teknologier och resurskrav. Lyckligtvis utvecklas och effektiviseras dessa, men kommer det motsvara trycket?

  4. Hawkings var intressant. Jag har just läst Moravcsik och blev inspirerad. Ska just försöka få ihop en början på inlämningsuppgiften och försöka undvika att sitta långt in på natten denna gång.

    Kina är som sagt ett tydligt exempel och det finns förvånansvärt många förespråkare som dock inte har så mycket makt i västvärlden.

    Jag är optimist och tror att det kommer att lösa sig. Dels för att det inte verkar behövas reglering av hur många barn man har. När familjer får en viss levnadsstandard så skaffar de inte så många barn. Det ser vi tydligt i den industrialiserade världen.

    Den andra orsaker är att vi verkar ha en förmåga att utveckla den teknik som behövs för att ta hand om våra problem.

    Ett problem uppstår så klart om tekniken möjliggör att människor överlever och påverkar miljön för mycket. För mycket i det här fallet kan endast innebära att människans miljöpåverkan hotar mänskligheten själv. Det tror jag inte kommer att ske. Snarare är hotet att människan påverkar andra delar av naturen på ett sätt som människor som har möjlighet att tänka på mer än sitt eget välbefinnande kan oroa sig över. Då är det snarare ett moraliskt problem än ett existensproblem.

  5. Mkt bra synpunkter, saken är att det sker en kraftig populationsökning hos fattiga i asien och i afrika. Och det är just i dessa områden som färskvatten kan bli en stor bristvara, om skördar uteblir pga detta så kan det innebära massvält då övriga delar av världen inte har resurser och distrubutionsnät starka nog att tillgodose det ökade behovet. Kommer levnadsstandarden hinna öka tillräckligt snabbt för att det ska leda till minskade barnkullar i dessa länder?

    Men som sagt, problem som dessa sker ju gradvis, migration kan också hjälpa till att lösa minska den riskfaktorn.

    Hehe som du märker glider jag gärna in på empiri (är ju med o driver en ideell organisation så det kanske inte är så överraskande).

  6. Krav på befolkningsminskning verkar alltid lite besynnerliga tycker jag personligen. Om det finns en brist av resurser d v s att behoven överstiger tillgångarna går det alltid (teoretiskt sett) att lösa problemet i båda ändar. Med det menar jag att man inte nödvändigtvis måste minska behovet om man kan avbelasta förbrukningen av tillgångarna. Att tvinga människor till att begränsa antalet barn de kan föda är ett tvång som inte behövet vara nödvändigt om man istället kan utveckla effektivare sätt att förbruka resurser, eller gå över till resurser som inte är begränsade. In vitro-kött (som jag ibland verkar tycka löser alla världens problem) är ett exempel på hur man kan bibehålla tillgång och levnadsstandard och istället sänka förbrukningen av resurser som kan ta slut.

    Rovdrift är naturligtvis skadligt, men en klok användning av tillgångar kan ersätta tvång som begränsar efterfrågan.

  7. @ Robert
    ”…det sker en kraftig populationsökning hos fattiga i asien och i afrika. Och det är just i dessa områden som färskvatten kan bli en stor bristvara, om skördar uteblir pga detta så kan det innebära massvält…”

    Om man är cynisk, vilket jag har en tendens till, så kan man ju säga att massvält är precis vad som krävs. Om man sätter naturen före människan så är det inget fel i det. Men svält är ett politiskt problem. Svält verkar bara förekomma i diktaturer. Vatten kan så klart bli en stor bristvara och innebära problem men det går att ordna. Även detta är inte ett existentiellt hot för mänskligheten även om det är det för vissa människor.

    Som du ser glider jag tillbaka till teori… Om du skaffar en blogg som lutar på mer empiri så kommer du att kunna komplettera min.

    @ Calle Fridh Kleberg
    I detta håller vi med varandra. Visste inte att det hette ”in vitro”. Det är en personlig favorit för mig med: https://bjornaxen.wordpress.com/2008/10/19/kanibalfest-nagon/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s