Problemet med rättvisemärkt

I förra posten kritiserades Fairtrade och det kan vara intressant att ta upp vad som är problemet med Fairtrade. I grunden handlar det om hur ett samhälle blir rikt. Det enda sättet jag känner till är genom handel och särskilt genom kapitalism och fria marknader. Ibland förs det fram argument för fördelning av materiella tillgångar t.ex. att om alla världens rikedom fördelades jämt mellan alla människor så skulle alla ha en levnadstandard som genomsnittet i 1950-talets Sverige. Oavsätt om det stämmer eller inte så är ett sådant argument missvisande eftersom rikedom inte är statiskt. Pengar är i sig inte något annat än en bytbar symbol för arbete. Vad som gör ett samhälle rikt är effektiv organisation av arbete (att man har tur besitter en resurs som andra vill ha, så som olja, är endast ett undantag). Saken är i alla fall den att för att ett samhälle ska bli rikt måste det organisera sig effektivt (genom handel och kapitalism) och denna omorganisation innebär att hela samhället måste omorganiseras i en mer eller mindre smärtsam process. Eftersom grunden för allt arbete är det livsupphållande så måste först och främst jordbruket effektiviseras. (I ett handelssystem kan ett samhälle specialisera sig och importera mat men det är lättare att göra den omvandlingen efter att ens egna jordbruk effektiviserats.) Det Fairtrade innebär att denna strukturomvandling hämmas och bönderna stängs inne i ett ineffektivt produktionssystem där de blir beroende av välviljan hos dem som vill köpa rättvisemärkta produkter. De kortsiktiga positiva fördelarna äts alltså upp de långsiktiga fördelarna. Eller som Helena Joahansson skriver:

…Fairtrades ansats med produktionskoppling och fokus på småskalighet [är] statisk och kortsiktig. Dessutom adresserar inte Fairtrade flera av de underliggande hinder som motverkar strukturomvandling, som behovet av kreditmöjligheter utan koppling till viss produktion.

… [M]ärkningen [har] vissa positiva effekter i liten skala, men modellen kan inte skalas upp till större volymer. Det är dessutom viktigt att rättvisemärkning inte förleder människor att tro att vanlig handel är till nackdel för u-länderna. Konventionell handel har, på grund av sin omfattning, möjlighet att lyfta många fler människor ur fattigdom än Fairtrade. Skulle rättvisemärkning leda till att konsumenterna avstår från att köpa arbetsintensiva varor som importerats från utvecklingsländerna får det en negativ effekt på fattiga jordbrukares och arbetares inkomster och försörjningsmöjligheter.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s