Varför socialismen inte är historiens slut

Jag läser just nu den mycket inspirerande boken ”The End of History and the Last Man” av Francis Fukuyama där liberalismen förklaras och försvaras utifrån Hegels koncept om herren och slaven som drivkraften till människans utveckling.

Fukuyama menar att i den liberala demokratin kan människor erkänna varandra och de forna slavarna (alla icke aristokrater) kan bli sina egna herrar. Detta är den sanna friheten och moralens, och därmed samhällets mål. Eftersom detta uppfylls i den liberala demokratin har historien så att säga tagit slut*. En socialist skulle så klart inte hålla med och varför skulle inte socialismen kunna ge den ömsesidiga erkännandet?

Svaret är att eftersom erkännande måste vara frivilligt så kan detta inte ske genom en föreskrivande apparat. Om man som vänstern vill och tvinga folk att erkänna varandra är det endast ett artificiellt erkännande som inte betyder något alls. Det ger precis det som skådats i Sovjet och östeuropa – ett hyckleri utan motstycke.

Att försöka införa socialism på ett frivilligt sätt är för den som undrar inte möjligt. Eftersom den liberala demokratin godtar att man frivilligt organiserar sig t.ex. socialistiskt så skulle man kunna tänka sig att till och med ett universellt socialistiskt samhälle växer fram inom de liberala ramarna men det skulle fortfarande i grunden vara liberalt. Liberalismen föreskriver endast hur de politiska institutionerna ska se ut inte hur människor väljer att leva sina liv. På samma sätt godtar liberalismen att man lever ett traditionellt liv. På detta sätt är en frihetlig socialism en omöjlig paradox eftersom den egentligen är liberalism där man hoppas att människor ska välja att handla socialistiskt.

*Med historiens slut menas uppenbarligen inte saker slutar hända utan vad som åsyftas är att människans ideologiska utveckling har tagit slut. Om så är fallet återstår att se.

Annonser

3 reaktioner på ”Varför socialismen inte är historiens slut

  1. Jag har inte läst boken (jag tog Bull så jag hade båda mina redovisningar förra veckan), bara inledningen så jag kanske är ute och cyklar nu… Hur ställer du dig till Nietzches argument om den ”siste mannen”? När alla människor är (formellt, i praktiken är det ju omöjligt…) jämlika, vad återstår då för människan att sträva efter och vad vill man då? Fukuyama kanske tog upp det sen och kom med något bra svar (jag borde nog läsa boken helt enkelt…), jag har bara svårt att se hur en sådan situation skulle vara verkligt tillfredsställande för människan. Vet inte heller om jag köper hans (eller Hegels/Marx osv.) huvudargument om historiens slut och liberalismen, men det är en annan sak…
    Kan f.ö. rekommendera Bulls bok, himla intressant! Speciellt hans del om internationella system och rättvisa.
    //Karin

  2. Först. Jag har läst halva Bull. Mycket intressant helt klart. Måste dock läsa Walz inser jag.

    Huruvida man ska köpa grundargumentet. Svårt att säga hur pass sant det är men jag tror i alla fall att det ligger något i det. Det verkar säga något om människan i alla fall.

    Hur som helst är det en inspirerande och mäktig berättelse som den kan ge. Kanske handlar det helt enkelt bara om hur människan förstår världen. Men det är viktigt ur en mänsklig synvinkel även om det kanske spelar någon roll för universum.

    Nietzsches argument om Den sista människan tycker ju Fukuyama är svårare att bemöta. Hans svar är typ att den liberala demokratin har genom kapitalismen sätt till att megalothymianerna söker till den ekonomiska sfären och blir entreprenörer på så sätt kan deras storhetsvansinne göra nytta för samhället eftersom de inte kan bli lika tillfredställda inom politiken och militären.

    Fukuyama menar även att det liberala demokratiska samhället erbjuder den bästa balansen mellan Platons tre själadelar: förnuft desire (min svenska försvann för mig) och thymos. Nietzsche glömmer helt enkelt bort de andra delarna som utgör själen enligt Platon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s