Positiva rättigheter

Jag fick en fråga om positiva rättigheter som jag svarade intuitivt på. Här följer frågan och svaret.

Hur motiverar man positiva rättigheter på minst problematiskt sätt?
– Svaret kräver nog en utförligare beskrivning av vilka positiva rättigheter som ska legitimeras (om motivera syftar på att de ska vara legitima). Intuitivt tror jag att varje positiv rättighet måste motiveras var för sig utifrån en kontexten. Detta är ett av problemen med positiva rättigheter. Vissa positiva, kanske kan man kalla dem minimala positiva rättigheter, kan legitimeras utifrån idén om att alla människor har rätt till liv. Till dessa minimala positiva rättigheter skulle t.ex rätt till mat, skydd mot elementen och grundläggande sjukvård räknas. I ett så pass avancerat samhälle som de vi idag lever i skulle man även kunna räkna in rätten till utbildning då utbildning är ett måste för att kunna delta i samhället och inte minst i demokratin (detta skulle kunna legitimera rätten till svenskaundervisning för invandrare). Det är svårare att avgöra hur mycket utbildning man har rätt till. Frågan uppstår även hur man värderar olika positiva rättigheter mot varandra. Är rätten till t.ex. utbildning viktigare än rätten till arbete? Just i detta fall så anser jag att rätten till utbildning är viktigare just eftersom den möjliggör deltagande i samhället, medan jag inte ser arbete som lika nödvändigt för individen då existensbehoven uppfylls av de minimala positiva rättigheterna.

Ett annat problem med positiva rättheter är att den motsvarande skyldigheten (varje rättighet innebär en skyldighet) kräver mer av dem som upprätthåller rättigheten än vad som gäller för negativa rättigheter. Detta är kärnan i problematiken med positiva rättigheter. Det innebär att man måste fråga sig innan man propagerar för en viss rättighet vad den innebär för skyldighet. I det moderna samhället löser man problemet med upprätthållandet av skyldigheter med hjälp av skatter. Det innebär att man frikopplar den direkta länken mellan rättighet och skyldighet. Vilket i sin tur leder till att folk har en tendens att kräva allt fler rättigheter utan att förstå hur de motsvarande skyldigheterna ska ordnas. Det är först när man förstår det som man kan förstå varför inte alla positiva rättighetern kan uppfyllas.

Jag har inget enkelt svar på hur man principiellt ska motivera positiva rättigheter men jag tror att det är inom en samhällsdiskussion som det måste avgöras. På ett teoretiskt plan är Rawls teori om rättvisa med idén om en okunnighetens slöja antagligen den bästa principen som jag kommit över. Särskilt med det tillägget att den som bestämmer samhällssystem sist får välja samhällsposition.

Till sist så vill jag poängtera att de positiva rättigheterna alltid måste legitimeras dels normativt, alltså vad som anses bra, och dels empirisk, alltså uitfrån vilka medel som verkar vara bäst för att uppnå det som anses bra. Det innebär att t.ex. att för att veta om rätten till arbete bör vara en legitim rättighet så måste vi först avgöra om arbete är något bra. Men det räcker inte med det, vi måste även svara på varför det är bra med arbete. Är det bra för att det är samhällsekonomiskt nödvändigt att människor arbetar, eller är det bra för att människor får en viss mening med livet, etc. Beroende på hur vi svarar på dessa frågor kan vi sedan undersöka hur stora skyldigheter det krävs för att upprätthålla rättigheten till arbete. Kostnaden för skyldigheten måste sedan vägas mot vinsten med rättigheten. Det är detta som måste avgöras i diskussionen i samhället och inom de demokratiska institutionerna.

Annonser

3 reaktioner på ”Positiva rättigheter

  1. RÄTTIGHET TILL ELLER RÄTTIGHET FRÅN?

    Tänkare med mer eller mindre fast anknytning är bra på att rättfärdiga att individen har vissa rättigheter. De mänskliga rättigheterna är ett utflöde ur detta tänkande och på denna grund har man nu staplat ett betydligt lösare bygge i form av internationella domstolar, något som onekligen liknar embryot till en internationell rättsordning.

    Men vad betyder rättigheterna i praktiken? Alla har en rätt till mat. De som svälter då? Kan de medelst rättsliga åtgärder kräva sin rätt innan de blivit så svaga att själva livsanden lämnar dem?

    Icke utkrävbara rättigheter, är dessa egentligen rättigheter överhuvudtaget?

    Jag kan förstå att många icke liberaler anser att dessa rättigheter är en fernissa som lagts ut med syftet, inte att garantera allas rätt till mat, utan garantera alla rätt till egendomsskydd.

    Äger du inget, alltså inte ens en påse skorpor i skafferiet, tja, synd. Då kan du inte göra dina rättigheter gällande. Det rätten kan göra för dig här är att skydda tomma mängden.

    Men om du äger en fin bil kan du få skydd av rätten om någon stjäl den, lånar den utan lov eller skadar den.

    Den hungriges rätt till mat är inte utkrävbar. Bilägarens rätt är en reell rätt.

    Stater som ger försörjningsstöd av olika slag gör något för att uppfylla rätten till mat. Men hur många stater uppfyller denna rätt?

    Problemet är kanske inte juridiken utan politiken, dvs att svaga stater som ålägges en skyldighet att garantera rättigheter borde assisteras av ett internationellt organ som ser till att detta också utföres på något sätt. Förlikningsinstansen är viktig, exempelvis vid hyrestvister. De förhindrar uppkomsten av svårare tvister och då är det gagneligt att domstol också har en förlikningsfunktion.

    Kanske något för internationella brottmålsdomstolar och dylikt att tänka på. Att en förlikningsfunktion kanske skulle kunna uträtta betydligt mer än all världens straff när katastrofen redan blivit ett faktum.

    Vi säger att vi har en rätt till mat. Men varför har vi då inte en rätt till medborgarlön? Det är något som många liberaler har svårt att ta tag i. Det är ett tänkande som mer spirar ur den gröna tanketraditionen, som jag själv räknar mig till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s