Individ eller grupp?

En intressant genusanalys (Tiina Rosenbergs om jag förstått det rätt) av strukturen i dagens samhälle är den att en grupp, den dominanta gruppen av vita heterosexuella män, inte ser sig själv som grupp. Alla andra grupper som kvinnor, invandrare, homosexuella ser sig som grupper och andra ser dem som grupper. Detta medan den dominerande gruppen ses som individer av sig själva och andra.

Den dominerande gruppen måste enligt denna analys börja se sig själv som grupp, och de andra grupperna måste även de se den dominerande gruppen som en grupp, inte som en samling individer.

För mig, som tillhör denna dominerande grupp, är detta ett problem eftersom jag strävar efter att försöka se alla människor som individer. Jag tror inte att man ska försöka dela in folk i grupper. Jag tycker att alla människor ska ses som en grupp av individer. Det betyder inte att jag inte ser att det finns olika grupper av människor. De flesta (alla?) människor tillhör flera grupper vilket är en del av individens bakgrund. För mig kommer så att säga individen först, grupptihörigheten är sekundär. Problemet för de icke-dominerande grupperna är att deras gruppptillhörighet kommer före individen, grupptillhörigheten är primär. Jag vill att man ska arbeta för att alla människor primärt ska vara individer för varandra, grupper sekundärt.

Jag tror att det är precis detta synsätt som man här vill kritisera. Grupperna finns där och det måste erkännas. Att den dominerande gruppen inte erkänns som grupp är ett problem. Det ska lösas genom att även den gruppens grupptillhörighet blir primär.

Den lösningen betyder att man strävar efter att alla ska få det lika dåligt istället för att man strävar efter att alla ska få det lika bra. Det är som när man inser att man kan inte göra alla rika, då gör vi alla fattiga i stället. En sådan logik leder till att man istället för att sträva högre strävar efter att hålla nere alla som är för bra. Visst kan det vara svårt (för att inte säga ogörligt) att ändra samhällsstrukturen så att alla grupptillhörigheter är sekundära, men det är ett värdigt mål. Det är inget som säger att det är lättare att sträva efter att den dominerande gruppen ses på samma sätt som icke-dominerande grupper, men det är uppenbart att målet är ovärdigt.

Jag, som tillhör den dominerande gruppen står inför en prikär situation. Hur ska jag kunna hävda något utan att dömas som en av de dominerande? Antingen talar jag utifrån min erfarenhet och vad jag tycker är rätt. Eller så försker jag sätta mig in i andra grupper som jag inte tillhör och försöker förstå hur de ska hjälpas, men kan inte använda mina erfarenheter eftersom de anses vara infekterade av min grupptillhörighets privilegier. Jag får då inte säga något för att jag tillhör gruppen som alltid säger saker – den dominerande gruppen som konstituerar världen. Jag vill inte dela in världen i grupper på det sättet. Det är dominerande individer, människor med makt på olika sätt som konstituerar världen (de olika upplevelsevärldarna). Dessa individer tillhör olika grupper varav vissa mönster kan urskiljas.

Ett problem med att tala om grupper är att grupperna framstår som allt. Det är ett samspel mellan individer i grupper och grupper av individer. Jag vill lägga tonvikten individer, inte på grupper. Problemet med detta är att när att när bara individer betonas är det ofta så att individer ur icke-dominerande grupper missgynnas. Hur man ska komma åt det problemet tror jag det bästa sättet är att diskutera detta som problem. Att synliggöra problemet, medvetandegöra det. Däremot tror jag inte på att kvotera och lagstifta, reglera fram förändring. Åtminstone inte i första hand. Det är att konstituera grupper och cementera grupperna. Det man ska göra är att ge individerna så mycket makt som möjligt. Så att individerna kan bryta ned de gamla strukturerna. Formella strukturer ska göras jämlika. Informella strukturer är tankestrukturer, för att ändra dem krävs att tankarna ändras. Frågan är hur ändras tankarna när lagarna/reglerna görs så att vissa grupper priviligeras. Jag skulle säga att gruppkänslan stärks och det blir attraktivt att tillhöra en priviligerad grupp. Men kanske också att grupperna vill hålla ute individer från gruppen (så det inte blir fler som konkurerar om den privligerade statusen. Detta är inte ett problem för gruppen kvinnor, men väl för alla andra grupper som inte är lika lätta att skilja åt. När är man t.ex. icke svart eller same). Hur lagar/regler förändrar tankemönstret skiljer sig antagligen mellan olika grupper och mellan olika individer (en grupp kanske ser det som bra men individen som tillhör gruppen kanske inte alls tycker det) vilket gör det mycket svårt att överblicka om det är en bra åtgärd.

Att man ska behandla alla individer lika innebär inte att man ska behandla alla grupper lika. Det senare innebär att gruppen är det primära medan den senare att individen är det.

Detta inlägg i stora delar tidigare publicerad på bloggens gamla plats under rubriken ”grupper”.
Annonser

7 reaktioner på ”Individ eller grupp?

  1. Hej Björn!

    Kul att läsa din blogg, tack för tipsen. Du ville ha kommentarer så jag slänger iväg ett par och hoppas att inte USA och Ryssland hamnar i krig bara för det:

    ”Att den dominerande gruppen inte erkänns som grupp är ett problem. Det ska lösas genom att även den gruppens grupptillhörighet blir primär.

    Den lösningen betyder att man strävar efter att alla ska få det lika dåligt istället för att man strävar efter att alla ska få det lika bra”

    Här tycker jag du hoppar över ett par steg. Varför skulle ett erkännande av sociala kategorier innebära att man strävar efter att alla ska ha det lika dåligt? Den stora frågan när det kommer till jämställdhet är att få folk att förstå att jämlikhet inte nödvändigtvis är samma sak som ”likhet”. Det betyder inte att lika många kvinnor ska vara mekaniker som män eller att kvinnor ska börja utnyttja män sexuellt, utan om den lika, rättvisa friheten att VÄLJA och att bryta ner normer av både maskulinitet och femininitet som skadar individens frihet, något som jag vet att du värderar. När det kommer till privilegier tror jag att begreppet privilegium ofta förväxlas med konceptet diskriminering. Man kan vara priviligierad som grupp och ändå diskriminerad som individ, något som skulle kunna bli aktuellt vid kvotering eller liknande kanske. Om du frågar vilken kille som helst, Martin till exempel, han hade ofta problem med det där, så skulle han nog inte känna sig särskilt priviligierad, sexuellt överlägsen och dominant, rikare, mäktigare eller annat som förknippas med vita heterosexuella män. Men som grupp, i vårt dagliga språkbruk, lagstiftningssystem, sportväsende, musikindustri, samhällsstruktur osv ligger en TRADITION av manlig och heterosexuell överordnad, något som påverkar vra barns uppfostran, våra uppfattningar, våra attityder och vår tolerans. Ju mer vi kan upptäcka av de där mönsten, desto mer kan vi värja oss mot dem och ibland tror jag att kvotering, debatt, demonstrativa åtgärder och provokationer är det bästa sättet att uppmärksamma. Det är först vid radikala åtgärder som man inser hur det såg ut INNAN och kan åstadkomma en slags medelväg. Tror jag tarlalala

  2. Till att börja med så håller jag helt klart med dig om att jämlikhet inte är likhet. Men det överaskar dig nog inte. Sen menar jag att jag inte inte hoppar över några steg i det argumentet. Däremot är det kanske ett allt för enkelt argument för att vara övertygande. Men det står där mer för att visa min ståndpunkt snarare än övertyga alltså är ett utförligt argument inte lika nödvändigt.

    argumentet är helt enkelt följande:

    – Det är dåligt att primärt knyta en individs identitet till gruppen (gruppidentiteten bör snarare vara sekundär).

    – Den dominerande gruppens individer (vita heterosexuella män) är primärt individer.

    – För alla individer som inte tillhör den dominerande gruppen (alla icke vita heterosexuella män) är identiteten primärt knuten till gruppen.


    Det är bra att vara vit heterosexuell man
    Det är dåligt att inte vara vit heterosexuell man

    Lösningen jag argumenterar emot är att även alla vita heterosexuella män ska behandlas som alla andra grupper. Alltså att deras grupptillhörighet ska vara det primära snarare än det individuella.

    Detta är att göra det lika dåligt för alla. Jag ser inte jag skulle hoppa över några steg i argumentet.

    Men det är som sagt en förenkling av den sociala verkligheten. Men bara för att frågan är komplex och svår att lösa innebär det inte att man ska sträva efter något dåligt bara för att det verkar enklare (eller för att hämnas).

    När det gäller att bryta ner dåliga traditioner så tror jag det dels är svårt att veta vad som är en dålig respektive bra tradition. Det kan endast individen själv svara på – i en öppen och tolerant debatt.

    Att använda lagar innebär att man tvingar andra att följa ens egen moral vilket är problematiskt.

    Jag är rätt skeptisk till argumentet att man skulle behöva ta i mer bara för att världen är trög. Speciellt när man använder sig av en maktapparat som staten. Det är mer ok när det handlar om att väcka opinion.

    Sen frågan om vad som är sätt att leva och vad som är bra val för en mycket stor fråga som jag anser ska lösas av individer själva, om man vill i samhället men lika gärna privat. Staten ska bara se till att miljön för att detta ska vara möjligt ska finnas. Ah där öppnades det igen. Det kan ju så klart vara så att t.ex. kvotering är nödvändigt för att det ska kunna ske. Men jag tror det inte.

  3. Svej!

    Jag håller med om att alla är individer och att det är viktigt att komma ihåg det och att sträva efter ett samhälle som är anpassat just efter individer. Oavsett om man ser det som primärt eller sekundärt, om man är anhängare av ett individualistiskt aktörsperspektiv eller ett kollektivt perspektiv där man anser att sociala miljöer är determinerande för individen så tror jag att man måste erkänna vad en social kategori eller grupptillhörighet INNEBÄR för individen och alltså påverkar dess val, attityd, värderingar och möjligheter.

    Grejen är här att det spelar mindre roll för individer av toppstratifierade kateogorier vilken grupp man tillhör. Det är helt enkelt vissa saker man inte behöver tänka på och då är det väldigt lätt att säga att allt ska vara jämlikt och jämt helt plötsligt. Det är som att ta 80 % av godsakerna och när det är 20% kvar plötsligt säga att nu ska det bli jämställt och sedan dela lika på en femtedel. Not fair.

    Och vad gäller staten som maktapparat så håller till och med liberalerna med om att den behövs. Det är bara det är för vita heterosexuella män (grov generalisering kanske, men de flesta libertarianer består av denna kategori) är det viktigaste livet och friheten. Alltså vill de att staten ska hjälpa dem att skydda livet genom att till exempel ha lagar som säger att man inte får slå ihjäl varandra. Med deras egna resonemang kan man diskutera varför det ska vara en rättighet att leva plötsligt. Alla kanske inte gillar idén, vissa tycker kanske att man ska få ha ihjäl folk man inte gillar och har ingen lust att associeras med gruppen som tycker att man har rätt att leva utan bara till sin individuella åsikt som är att man ska få döda vem man vill. Redan här tappar radikalliberalens argument sin universalitet enligt mig.

    Det är med detta jag menar att staten måste reglera vissa saker till fördel för mindre lyckligt lottade sociala kategorier. För dem är det inte bara livet som är viktigt och rätten att leva, utan rätten att få samma möjligheter som alla andra och därmed skyldigheten att följa lagar som underlättar för detta.

  4. så klart man bör erkänna vad en social grupptillhörighet innebär för individen. Men jag tror fortfarande att det är så att man framförallt ska utgå från individer – alltså primärt.

    Att alla sedan är del av grupper är så klart ingen människa kan komma ifrån. Att titta på denna sociala verklighet och beskriva och kritisera den ska man så kart göra.

    Libertarianer tror jag allt som oftast glömmer bort den historiska kontexten. Men om man läser teoretiker som Nozick, Hayek och Friedman så är de mer förnuftiga än sina anhängare. Staten behövs så klart för många uppgifter men det kan vara bra att komma ihåg att det är en institution som uppkommit genom organisering av våld och tvång. Statens verktyg är ofta klumpiga och andra lösningar bör man titta på först.

    Jag anser att staten ska tillhandahålla grundläggande standard för alla medborgare i vilken det ingår framförallt sjukvård och utbildning men även en grundläggande materiell standard (socialbidrag). Men jag anser att man ska utgå ifrån att alla människor kan ta tillvara på sig själva. Jag tror att en sådan sak som förändrade könsroller, som är en del av kulturen, tar generationer att förändra. Jag tror också att det är bäst att det gör det. Det är min lilla konservativa sida som kommer fram. Det ska så klart inte finnas i en sådan skillnad som den mellan män och kvinnor officiellt i lagar. Märk väl att jag inte har ngt emot kvotering som inte är skrivna lagar. Om man vill kvotera så ska man så klart få göra det. Detta innebär att inte tycker man ska förbjuda diskriminering av invandrare t.ex. Men man får så klart diskutera detta offentligt att en viss organisation gör detta.

    Jag kan väl tillägga här att jag är moraliskt konstruktivist (eller vad det nu ska kallas) och jag tror inte på en objektiv moral. Moralen måste få växa genom öppen debatt. För mig framstår det alltså som att man påtvingar folk en moral som de själva ska utveckla. Det är att omyndigförklara människor. Att få sin moral kränkt av staten är dessutom rätt hemskt. Även om jag inte vill leva i ett förhållande där jag bestämmer över kvinnan så finns det de personer som vill det. Det är deras val och jag ser ingen objektiv moral som säger att jag har rätt eller fel. Om en man vill leva underdånigt eller härskande så är det inget som staten ska lägga sig i. Däremot ska staten skydda den som vill lämna en sådan relation.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s