Objektivismen – rationell och oförnuftig

Utan att kunna säga mig vara en expert på Ayn Rands objektivism har jag inte kunnat låta bli att lägga märke till två saker med den: dels är den väldigt lik min egen filosofi; dels är den mycket enklare om än betydligt mer genomarbetad (se Jag och Ayn Rand).

Jag håller med om att en mänsklig filosofi måste utgå från människan i verkligheten och att människan, individen, är ett mål i sig själv. Däremot är jag inte lika säker på att människan är fullt kapabel att uppfatta den objektiva verkligheten. Logik, det förnuftigas regler, är beroende av korrekta premisser för korrekt utfall. Eftesom människans sinnen är begränsade och förnuftet inte är det enda som utmärker människan faller Rands filosofi kort som svar på människans frågor.

Med en distinktion mellan rationell och förnuftig lånad av John Rawls som skiljer på det rationella [the rational] förnuftiga [the reasonable] kan skillnaden mellan min och Rands filosofi göras tydligare.

Enligt denna distinktion kan vara rationell och oförnuftig samtidigt. Det förnuftiga syftar enligt Rawls på attt kunna se helheten och kunna erkänna att det ibland kan vara rätt att begränsa sig för andras skull medan det rationella inte erkänner detta. Detta går uppenbart rakt mot Rands principer.

I min filosofi motsvaras detta en distinktion mellan verklighet och värld. Verkligheten det objektiva, det som existerar oberoende av människan även om människan påverkar den. Värld är här människans upplevelse av verkligheten. Upplevelsen av världen är individuell och subjektiv. När Rand säger att A är A så är det korrekt men det betyder inte att människan upplever detta. Upplevelsen av verklighen är beroende av många saker t.ex hur man väljer att ordna in den i en tankastruktur (se Världens berättelse).

Individen lever i skilda världar men delar verklighet. Man kan säga att kulturen är människans försök att uppleva varandras världar. Det är dessa världas olikhet som gör människan så rik på uttryck och kulturen så rik på intryck. Detta rationaliseras så att säga oförnuftigt bort av Rand. Detta kan också förklara varför Rands estetik-begrepp framstår som så platt.

Att människor upplever verkligheten på olika sätt betyder att allt som händer tolkas på olika sätt av människor. Detta innebär att i människans värld finns olika svar även om det endast finns ett i verkligheten. Men människan kan aldrig vara säker på att den förklaring eller bild av verkligheten man har är den rätta.

Människan är inte endast rationalitet utan mycket mer än så. Det betyder att en mänsklig värld alltid är mer än endast rationell vilket betyder att en filosofi för människan i verkligheten måste erkänna att världen inte bara är A för människan utan mer av A – x + y *. Då finns inte längre några enkla säkra svar. Men de enkla säkra svaren är det som utmärker fundamentalister.

Detta betyder inte att Rands objektivism är ointressant. Som jag skrev har den många likheter med min egen filosofi. Men den behöver kompletteras så att den inte reducerar människan till endast rationalitet underställt ett egostiskt mål.

* Där:
A = verkligheten
x = subjektets sinnesbegränsning
y = subjektets kreativa tolkningsförmåga inklusive förnuft

uppdatering 080625
Robert Nozick är inne på samma linje vilket han beskriver i en intervju med Julian Sanchez:

Evolution plays a large role in my discussion of necessary truths and metaphysical truths, and I ask ”why would evolution have endowed us with such powerful cognitive capacities to know about all possibilities?” Maybe evolution just gives us ‘good enough’ theories like Euclidean geometry that are approximately true and able to get us around the world, but when we probe further we discover that they’re not strictly speaking accurate. That question about cognitive capacity connects up with one segment of the libertarian movement: that influenced greatly by Ayn Rand, that has axioms like the law of identity, ”A is A” and all that, from which they think conclusions follow that most people, elsewhere in philosophy, don’t think follow from these logical truths. I take evolution very seriously, and think that the capacities we have, including of apprehending a truth, have been strongly shaped, not to mention created, by evolution. So you could ask: ”Why, then, do we have such powerful capacities as to give us these necessary truths, rather than truths that hold roughly and approximately at the actual world, and in similar worlds. The followers of Rand, for example, treat ”A is A” not just as ”everything is identical to itself” but as a kind of statement about essences and the limits of things. ”A is A, and it can’t be anything else, and once it’s A today, it can’t change its spots tomorrow.” Now, that doesn’t follow. I mean, from the law of identity, nothing follows about limitations on change. The weather is identical to itself but it’s changing all the time. The use that’s made by people in the Randian tradition of this principle of logic that everything is identical to itself to place limits on what the future behavior of things can be, or on the future nature of current things, is completely unjustified so far as I can see; it’s illegitimate.

John Kus kritiska genomgång av Rands filosofi kan man läsa här.

Annonser

20 reaktioner på ”Objektivismen – rationell och oförnuftig

  1. Mycket bra post !

    Jag är helt på din sida. Har bla kommenterat lite på whoisjohngalt.se om att objektivismen i sin reanste form inte riktigt är applicerbar i praktiken.

    Tex. A är A, en cykel är en cykel – men en cykel kan ju också vara en konstverk, ett transportmedel eller bara en irrterande plingande stålskapelse som är ivägen när man joggar 🙂

    /K

  2. “Whatever you choose to consider, be it an object, an attribute or an action, the law of identity remains the same. A leaf cannot be a stone at the same time, it cannot be all red and all green at the same time, it cannot freeze and burn at the same time. A is A. Or, if you wish it stated in simpler language: You cannot have your cake and eat it, too.”
    – Ayn Rand, Och världen skälvde

    “When he declares that an axiom is a matter of arbitrary choice and he doesn’t choose to accept the axiom that he exists, he blanks out the fact that he has accepted it by uttering that sentence, that the only way to reject it is to shut one’s mouth, expund no theories and die. […] An axiom is a proposition that defeats its opponents by the fact that they have to accept it and use it in the process of any attempt to deny it.”
    – Ayn Rand, Och världen skälvde

    “Every entity has a nature; it is specific, noncontradictory, limited; it has certain attributes an no others. Such an entity must act in accordance with its nature. The only alternatives would be for an entity to act apart from its nature or against it; both of these are impossible.”
    – Leonard Peikoff, OPAR

    “You cannot prove that you exist or that you’re conscious”, they chatter, blanking out the fact that proof presupposes existence, consciousness and a complex chain of knowledge: the existence of something to know, of a consciousness able to know it, and of a knowledge that has learned to distinguish between such concepts as the proved and the unproved. When a savage who has not learned to speak declares that existence must be proved, he is asking you to prove it by the means of non-existence – when he declares that your consciousness must be proved, he is asking you to prove it by the means of unconsciousness – he is asking you to step into a void outside of existence and consciousness to give him proof of both – he is asking you to become a zero gaining knowledge about a zero.”
    – Ayn Rand, Och världen skälvde

    (Angående identitetslagen, ”A är A”, så kanske vi får ett slut på dessa idéer om att cyklar som också är transportmedel strider mot logikens alla lagar.)

  3. Jag förstår inte vad dessa exempel menar angående min kritik. Kritiken handlar alltså inte om att saker skulle vara olika saker samtidigt utan att människor uppfattar dem olika och ger dem olika betydelse.

    Som jag uppfattat det så anser Rand att man rationellt kan komma fram till sanningen och det är vad jag kritiserar.

  4. Det där var ett svar på Karls cykelpåstående, vilket borde ha framgått av det sista jag skrev.

    Idén om att man inte skulle kunna komma fram till någon sanning genom rationellt tänkande är enklare att ta itu med. Den är ju självuteslutande.

  5. Alla tänker inte som du så jag var inte säker på om du även menade att kommentera inlägget.

    Så du menar att Objektivismen står för en sanning om att världen kan förstås utifrån rationellt tänkande, där man alltså kan vara säker på att man korrekt förstår världen? Oavsätt människans biologiska begränsningar?

  6. oh nej invektiv!
    snälla randianer kan ni inte bara svara på varför det är fel? Det framstår som objektivismen inte är mer än otydligt dravel som ingen som läst en termin teoretisk filosofi kan ta på allvar.

  7. För din kännedom har jag läst en termin teoretisk filosofi (och fick, för vad det är värt, högsta betyg på samtliga tentor) och det gjorde mig endast mer övertygad om att objektivismen verkligen är en revolutionerande och den mest rationella filosofin, den filosofin som verkligen löser alla de stora filosofiska problemen. Du vill att jag ska bemöta det du säger? Problemet är att det finns inget här att bemöta. Papegojor pratar inte. De låter. Ja, tänk på den…

  8. ok. Jag tvivlade aldrig på att du är insatt i filosofi. Läs mitt nästa inlägg. Jag tror det handlar om en grundläggande skillnad i syn på filosofi.

  9. Att hävda att vi inte kan nå sanningen är en motsägelse, dock instämmer jag med flera saker du nämnt i artikeln. Människors upplevelser utav tinget i sig är olika, något som är så uppenbart att det inte går att ifrågasätta, vem har inte råkat på en person som upplever maten du tycker om som vidrig? När det gäller vår kunskap går det att säga att vi vet saker (annars hamnar man i motsägelse), att vi väldigt ofta har fel om det vi trodde var sant och att vi upprepade gånger har kommit fram till teorier som beskriver fenomen på ett mer detaljerat sätt än tidigare teorier. Ditt sätt att beskriva saken Björn liknar mycket Immanuel Kants, vilket jag till stor del håller med om.

    Eftersom vi inte har kunskap om vad vi har fel om så måste vi ompröva våra uppfattningar konstant, även de mest grundläggande påståenden vi uppfattar som sanningar kan visa sig vara inkorrekta (tex. lagen om den tredje uteslutna).

    Jag tycker attityden som Carl och Henrik endast talar om hur deras personlighet är och säger inget om objektivism i sig, något som kan vara värt att påpeka. Även de mest grundläggande uppfattningar som objektivister håller sanna kan visa sig vara falska, låt säga att det visar sig om 100 år att en fysisk verklighet ej är nog för att kunna förklara saker, att det vi upplever består utav någon form av matematiska tal eller liknande. Varför vi har börjat med antagandet om en fysisk verklighet är eftersom det resulterat i många goda förutsägelser etc, men idén är öppen för revidering. Med detta vill jag inte säga att allt vi vet är falskt utan endast att kan visa sig att vi haft fel om nästan allting.

  10. Simon
    Jo visst är det en motsägelse att vi inte kan nå sanningen men det kanske skulle vara bättre att formulera det som att vi inte säkert kan avgöra när något är sant. Visst är kritiken inspirerad av Kant men även av Nozick men det är Kant i grunden.

    Jag menar att Carl och Henriks attityd visar på att de inte vill ifrågasätta Rand endast utgå från henne och försvara henne. Detta blir som en tro.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s