Moralfundament

I senaste numret av The Economist (23-29 feb. 2008, s. 84) berättas det om vetenskapens framsteg i förklarandet av människans moral (Moral Thinking). Kort kan man säga att människan har en inneboende förmåga till moral, ungefär som hon har en inneboende förmåga till språk. Precis som språket och dess regler är olika i olika grupper/kulturer är moralen och dess regler olika beroende på grupp eller kultur.

Detta är helt i linje min uppfattning om att moralen inte finns utanför människan utan i henne och att dess regler utformas inom gruppen (Se: §34 moralens cirkel, §34.2, §34.3). Detta betyder att även om det faktiskt finns en moralisk instinkt så kan den vara relativt olika. Det är inte en konstig tanke. Om det inte varit så att moralen var olika i olika kulturer så skulle frågan om moral inte behöva frågas.

Detta betyder att vad som är moraliskt riktigt ständigt utarbetas inom kulturen och att kulturen precis som språket inte är ett koherent system. Man kan fråga sig hur fruktbart det är att försöka utarbeta ett koherent moraliskt system. Moralens grund är så pass flexibil att flera olika system verkar kunna samverka. Att i koherensens namn binda sig till ett moralsystem leder lätt till att en stor del av det människor tar sig för är omoraliska och att det system man utarbetar självt framstår som omoraliskt utifrån den rådande moralen.

Men om man ska bedöma utefter olika moralsystem som används inom samma kultur så måste man ha en förståelse för när ett visst system ska användas. När är det moraliskt rätt att vara utilitarist, när är mänskliga rättigheter det rätta måttet, när är slumpen det som ska styra, etc.

Så även om vetenskapen kommer med en förklaring om att människan har en inneboende moral så är vi långt ifrån att avsluta diskussionen om vad som är moraliskt rätt.

Annonser

14 reaktioner på ”Moralfundament

  1. En människas psyke har med möjligheten till och förståelsen av moral. Alltså vår moraliska instinkt. Det är dock uppenbart att människans inneboende moralförmåga leder till olika moraliska system. Vetenskapen kan möjligen förklara hur detta går till, vilka mekanismer som finns etc men kan aldrig säga vad som är en korrekt moral.

    Om en handling är moralisk korrekt eller inte bedöms utifrån de moraliska reglerna som kan variera. Handlingen i sig är väl endast bara en handling i väntan på bedömning.

  2. Jag gillar resonemanget.

    kan man inte påstå att ett moraliskt system är koherent utifrån sig självt? man kan förstås tänka sig en väldigt spretig moral, men om man utgår från en välkänd moral, är den inte koherent i sig själv då?

  3. Det kan man undra… Jag tror de enda helt koherenta ”slutna” moraliska systemen är sådana som filosofer utarbetat men att dessa (generell) egentligen bara täcker en del av mänskligt handlande men att dessa moraliska system sträcks ut för att täcka allt och blir absurda i konsekvens. Men det är klart att utifrån förnuftet som vi känner det med lagen om det uteslutna tredje så är en koherent moral klart att föredra.

  4. Björn:
    Du redogör för en del punkter som jag ställer mig gillande till. Men jag vill inte, och anser inte, att dessa punkter behöver leda till en relativistisk moraluppfattning. Har du kollat upp den etiska partikularismen? Jag rekommenderar den varmt (då den inneboende potentialen i teorin tilltalar mig).

  5. Jag har inte koll på den etiska partikularismen och anser själv att den relativistiska ståndpunkten inte är något man måste hemfalla åt, men att måste förstå att det är den verklighet som man måste ta ställning till. Det är helt enkelt ett mycket svårt dilemma (vilket så klart är anledningen till att det diskuteras).

    Utifrån denna verklighet måste man ödmjukt diskutera vilket moraliskt system som är det bästa. Faktum är att jag är för universiellla moraliska system, men att de inte ska vara allt för rigida så att andra moraliska system så att säga får plats under en moralisk överstruktur. Typ mänskliga rättigheter kan vara en sådan överstruktur. Sedan måste man diskutera vad som ska räknas som en mänsklig rättighet.

  6. Ett klargörande vore på sin plats: Att man förnekar värden som av vårt godkännande oberoende entiteter eller egenskaper, samt antar någon form av konstruktivism (som du tycks göra), behöver varken innebära att man måste omfatta någon form eller relativism, eller att man måste acceptera att ens eventuella val av normativa etiska system behöver vara det minsta godtyckligt.

    Läs Mackies ”inventing right and wrong” och Gauthiers ”morals by agreement”. Försök att komma ut ur de relativistiska och de skepticistiska felsluten vad gäller moralen.

  7. Jag anser att moraliska idealsystem snarare är betydligt sämre i praktiska situationer än vad den naturliga ”magkänslan” säger. Varför det finns olika moraliska uppfattningar beror på olika saker, dels religion. Givetvis skiljer sig människor åt på olika sätt men om många saker råder det mer eller mindre konsensus.

    Med detta menar jag inte att varje magkänsla är lik en annan magkänsla utan snarare att människan oavsett etiska diskussioner ej lär förändra sitt beteende. Om jag är vänlig eller elak mot en annan människa så lär ej läsandet utav olika moralböcker förändra mitt beteende avsevärt. Snarare har har jag andra källor till min moral, empati och sympati. Att jag är en liberal tex beror på att jag anser mig själv för ovetande för att kunna kontrollera andra människor, skulle jag kontrollera dem och lidande skulle följa så kommer min empati in, jag vill inte se andra människor lida.

    Verkar som om få verkar acceptera inom moraliska diskussioner, ”jag gör det här för att jag vill det” och inte ett ”jag gör det för att maximera min lycka/andras lycka/ eller för att plikten ålägger mig.”

  8. Jag håller i mångt och mycket med dig Simon. Hayek har ett liknande resonemang.

    Den moral som finns i en kultur är svår att ändra på genom en intellektuell konstruktion. Däremot är dessa konstruktioner mycket viktiga i vidareutvecklingen av den kulturella moralen. De är måttstockar mot vilken kulturens moral jämförs och långsamt förändras av.

    Med kulturell moral menar jag det som Hayek ser som den social-evolutionärt utvecklade moralen.

    Läs lite mer här:
    https://bjornaxen.wordpress.com/2008/12/09/moralisk-utveckling/

  9. A. G. Almqvist

    ”Läs Mackies “inventing right and wrong” och Gauthiers “morals by agreement”. Försök att komma ut ur de relativistiska och de skepticistiska felsluten vad gäller moralen.”

    Tyvärr, hur intressant det än skulle vara, har jag inte tid med det. Skulle du inte kunna berätta?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s