Som vanligt så går bloggandet ner under sommaren och i år har jag även under våren inte haft vare sig haft särskilt mycket tid eller inspiration till bloggandet. Tidigare har jag skrivit rätt planlöst men nu har jag tänkt skriva om människans utveckling och hennes hälsa. Tanken är att gå djupare in i det jag skrivit under ”paleolitisk kost”. Om det faller mig in kommer jag skriva även om andra ämnen. I alla fall handlar den fösta ”paleoposten” om Homo ergaster.
På många sett kan man säga att Homo ergaster, eller den afrikanska Homo erectus, säga vara den första människan. Även om Homo habilis (den händiga människan) var den första att använda verktyg så är det med ergaster som många av de drag som vi anser vara mänskliga dyker upp.
Homo ergaster betyder den arbetande människan och vissa forskare räknar den till Homo erectus (den upprätta människan). Jag ska inte gå in på skillnaderna mellan dem här men ergaster levde i Afrika medan erectus levde främst i östra Asien utifrån de lämningar man funnit. Både erectus och ergaster utvecklades ur Homo habilis som var den första förmänniskan att tillverka stenverktyg (den s.k. oldowanska kulturen) och de både skiljer sig tydligt från habilis på en mängd punkter.
Med ergaster och erectus uppträder också flera nya kulturer där ergaster är kopplad till acheuléenkulturen som sträckte sig från Europa över större delen av Afrika och sydvästra Asien fram till gränsen mellan dagens Indien och Kina. En skillnad som de skiljer mellan ergaster och erectus gör handlar just om de olika kulturerna där erectus inte är kopplad till acheuléenkulturen. Det jag kommer skriva här om ergaster överenstämmer antagligen med erectus. Homo ergaster (eller afrikansk H. erectus) är förfadern till alla efterföljande människor inklusive erectus och neandertalmänniskan.
Ergaster verkar ha utvecklats snabbt ur habilis till följd av snabbt ändrade levnadsvilkår (s.k. punkterad jämnvikt) när klimatet blev torrare och levde framförallt i Afrika mellan från mellan omkring 1,8-1,7 miljoner år sedan (ms) fram till kanske 600 tusen år sen (ks). Ergaster skiljer från habilis fysiologiskt på flera punkter. Hjärnans storlek ökade från omkring 630 cm³ till ca. 800 cm³ (hjärnstorleken för schimpanser är ca 400 cm³ och för gorillor ca. 500cm³) samtidigt som längden ökade från ca. 130 cm för manliga habilis till ca. 175-180 cm för manliga ergaster. Den betydligt större kroppstorlek hos ergaster innebär att den relativ storleken för hjärnan hos ergaster inte var särskilt betydande i jämförelse med habilis men den kulturella skillnaden mellan de två verkar ändå vara betydande då ergaster producerade betydligt mer avancerade stenverktyg än habilis. Ytterligare en fysiologisk nyhet var den betydligt mindre storlektsskillnaden mellan män och kvinnor. Precis som för människoapor var hannarna betydligt större än honorna hos förmänniskorna fram till ergaster vars könsdimorfism verkar vara den samma som hos moderna människor.
Med mer anvancerade hjärnor kunde ergaster expansion till torra områden och , med stor variation mellan årstiderna och kunde då som första homonid sprida sig över hela Afrika och till Euroasien.
Anpassningen till ett torrt klimat innebar t.ex. att den karaktäristiska mänskliga externa näsan med nedåtriktade näsborrar utvecklades. Men en utstående näsa som håller en lägre temperatur än kroppen kyls utandningsluften ner och på sätt bevaras fukt som annars skulle försvinna med utandningen.
Den torra heta miljön krävde även effektivare avkylning av kroppen och inte minst den allt större hjärnen. Att svettas är ett mycket effektivt sätt att kyla ner kroppen vilket också innebar mindre kroppshår och där med naken hud för att optimera avkylningen. Bar hud i stark sol innebar att ergaster antagligen också var den första människan med svart skinn som skydd mot solen. Schimpanser och gorillor har vit hud under sin päls. Intressant nog verkar det som att den ljusa hyn utvecklats relativt sent när människan började odla spannmål vilket inverkade på förmågan att bilda d-vitamin (se boken The 10 000 year explosion).
Ergaster hade även relativt sett betydligt kortare armar än tidigare förmännisko vilket tyder på att ergaster fullt ut lämnade träden för ett liv helt anpassat till savannen som liknar karaktäristiska moderna jägar-samlare vid ekvatorn. Ergaster var helt anpassad bipedalisk gång vilket tillsammans med smalare höfter gav en smalare bröstkorg, mer lik en tunna istället för en kon som hos t.ex. schimpanser. Tillsammans med längre ben och mänskliga fötter anpassning till uthållighetslöpning.
Den smalare midjan innebär flera saker. Bröstkorgen var tvungen att ändras till mer lik en tunna för att behålla volymen. En smalare födslokanal innebär att tillväxt av hjärnan innan födseln begränsas vilket i sin tur innebär en längre period av beroende av modern för spädbarnet. Den mindre midjan innebär även att tarmsystemet måste ha varit mindre vilket kräver energi- och näringstätare föda och ergaster åt antagligen betydligt mer kött och benmärg än sina förfäder. Det skulle skulle även kunna innebära att ergaster var den första homoniden som utövade kokkonst. Mindre käktänder tyder på att ergaster använde sig av teknologi för att bearbeta maten.
Ytterligere en intressant utveckling som kom med ergaster var en betydligt mindre könsdiformism. Bland primater innebär stor könsdiformism på polygami och att kvinnorna nästan var lika stora som männen tyder således på ett mer monogamskt förhållande mellan könen med långvariga parförhållanden. Kanske seriemonogama förhållanden som är vanligt bland hadzafolket (Marlow 2004). Detta skulle då stämma överens med det samarbete mellan könen som karaktäriserar jägar-samlar samhällen där kvinnorna samlar växter som t.ex. stärkelserika och smådjur rötter och männen jagar större villebråd. Samarbetet skulle då vara effektivt för att överleva på savannen.
Källor
Informationen är framförallt hämtad ur The Human Career av Richard G. Klein 2009 s. 134, 280-281, 322-326).
Marlow, Frank, W, Mate preferences among Hadza hunter-gatherers. Human Nature, Vol. 15, No. 4, pp 365-376, 2004.
Länkar i texten
Homo ergaster
Homo erectus
Homo habilis
Acheuléenkulturen
Punkterad jämvikt
Könsdiformism
