I den förra posten skrev jag om att människan ska äta kött. Framförallt diskuterade jag frågan om det är rätt att döda andra. Jag nämnde även argumentet att det finns för många människor för att vi ska kunna äta kött och att köttproduktionen inte räcker till. Jag frågar mig om det är så att vi kan höja köttproduktionen eller om vi inte bör. Jag kan inte avgöra huruvida vi kan det eller inte även om jag tycker det verkar otroligt att vi inte skulle kunna göra det. Så jag koncentrerar mig på om vi bör göra det oavsett om vi kan det eller ej. Dock var jag otydlig i vad jag menade och slog helt enkelt fast att det handlar om prioritering. Det kan krävas en utförligare genomgång av vad jag menar.
Alla människan aktiviteter påverkar omgivningen. Vissa mer eller mindre. Att producera kött lyfts fram som något som är dåligt för miljön eftersom det kräver mer energi än produktion av annan föda. Om vi utgår från att vegetabilisk föda påverkar miljön mindre än animalisk föda och om man vill minimera miljöpåverkan kan man dra slutsatsen att man ska äta vegetabilisk föda. Jag menar att detta inte alls är en självklar slutsats om man utvidgar kontexten lite. Det handlar som sagt om prioritering av olika saker som alla påverkar vår omgivning. Den som inte äter kött och tar upp detta som ett argument måste också erkänna alla andra saker som man gör påverkar miljön. Argumentet verkar vara ett försök till att snålskjuts på klimatfrågan och jag ser ingen riktig anledning att minska köttätandet om det är så att det är bra för hälsan. Om man anser sig få ett bättre liv av att äta kött då är det en uppoffring att inte äta det. Den uppoffringen måste sättas i relation till andra levnadsval. Argumentet mot att äta kött eftersom det är dåligt för miljön framstår för mig som ett argument som endast är relevant för den som redan är vegetarian som alltså inte måste uppoffra detta. Dess liv blir inte sämre helt enkelt. Jag tror dock att de allra flesta människor mår bra av att äta kött. Så min poäng är alltså att man ska prioritera människors välbefinnande vilket i många fall innebär att äta kött.
Utan att gå in på vad som är möjlig eller inte är frågan “bör” beroende av verkliga förhållanden.
Om man utgår från utilitaristiska principer måste prioriteringen kanske göras annorlunda.
Om miljöpåverkan blir så pass stor att välbefinnandet av kött blir blir mindre än välbefinnandet av en mindre miljöpåverkan skulle vara, då bör prioriteteringen göras till fördel för mindre köttkonsumtion. Detta går dock att argumentera för och emot beroende på vad man tar in i ekvationen.
Det finns trots allt fler prioriteringar som man kan göra. Köpa ny ren teknik. Resa mindre ofta. Åka kommunalt. Stödja renare köttproduktion. Alltså vara en smartare konsument och mer aktiv medborgare. Stora utsläpp kommer från köttproduktionen men den kan göras bättre och effektivare om vi efterfrågar det. Det går också att minska andra utsläpp istället.
Därför kan jag alltså även maximera min egen hälsa och välbefinnande genom att äta kött genom att göra andra smarta konsumtionsval och vara aktiv medborgare.
Att vara passiv och stödja gamla konsumtionsmönster och gammal teknik minskar däremot sannolikheten för att prioritera kött.
Allt detta förutsätter dock att det är praktiskt möjligt. Låt oss göra det.
Jag håller med. Jag vill även komma med ett påpekande att jag tog i lite för starkt när jag skrev att
“argumentet mot att äta kött eftersom det är dåligt för miljön framstår för mig som ett argument som endast är relevant för den som redan är vegetarian…”
Det är så klart relevant även för andra men för vegetarianen är det inte en uppoffring det är inte ett av de livsval man måste göra. Jag menar att med alla val som finns att göra så är det dess inverkan antagligen relativt litet i förhållande till såväl globala miljö- som personliga hälsoeffekter.
Undandtaget skull isf vara att vegetarianen fortfarande gör/har gjort en uppoffring. Även ifall de gjort ett etiskt val så vittnar många om driften att vilja äta kött (mot sitt “bättre” vetande), vissa kanske tom anser kött vara bättre för hälsan.
Det roliga är att läsa om alla dessa fd veganer/vegitarianer som blivit groks efter många många år utan kött. Hur de verkligen saknat kött och hur mkt bättre de mår fysiskt och psykiskt med kött i kosten. Många av dem har verkligen försökt att äta “rätt” som veganer, gjort allt för att täcka näringsbehovet men ändå mått riktigt kasst. Det är inte enkelt det där…
Jag har nog sagt det förut men, altruism är dåligt för människan om den inte bygger på egoism
jag instämmer. Jag har inte hört dig säga så om altruismen men jag tror det det stämmer. Själv brukar jag säga något i stil att om man ska kunna bry sig om andra måste man först bry sig om sig själv – altruism börjar med en själv (egoism).
Jag tycker om bilden: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/speglingen-kan-gora-ont_5975595.svd
Kopplingen mellan köttproduktion och slaveri. Intressant. Smärta och upplevelsen av smärta är inte det som gör oss till människor om du frågar mig. Det spräcker de logiska argumenten i boken, men inte de känslomässiga argumentet: medlidandet. Prioriteringen mellan vår hälsa och medlidandet kanske är det mest centrala i valet att äta kött eller inte. Buddismen och hinduistisk tradition bygger på det sedan väldigt länge.
Om eller snarare när vegetarianism visat sig undermåligt för individernas och därför samhällets välbefinnande kommer kanske bara den gamla filosofin återstå och (västliga) vegetarianismen måste upphöra vara rent ateistisk. Det sista är en long-shot, men du kanske förstår vad jag menar? Ny teknik som invitro kan dock än en gång förändra det fysiska landskapet, men om inte annat givet…
ja jag håller med om att detta är centralt. Det är ett argument för etisk god djurhållning.
argumentet att jämföra “mellan forna tiders slaveri och behandlingen av djur i våra dagar” är dock gammal. Det var veganernas käpphäst i gymnasiet. Det ligger något i det hela, men som jag skrev handlar det om hur man hanterar djur. Det är därför ekologiska produkter är så pass viktigt.
Så länge man minimerar lidandet hos djuren tycker jag inte att det är ett så stort problem. Om djur skulle kunna reflektera och föreställa sig i ett större sammanhang, alltså existera inte bara i nuet utan dessutom leva i minnen och i föreställningar om framtiden, och kanske också hade en idé om att man kan påverka sin situation, då anser jag att det skulle vara mer komplicerat. Nu är det så väl ordnat att domesticerade djur som boskap är mindre intelligenta än vilda motsvarigheter vilket gör att de lider mindre av fångenskap än sina vilda motsvarigheter.
T.ex. har jag läst att grisar inte berörs av att andra grisar slaktas i närheten av dem. Och att även om de kan röra sig fritt över ett stort område så håller de sig gärna inom en avgränsad plats. Problemet med lidande verkar snarare uppstå när grisarna tvingas flytta på sig och inte får mat. Samt så klart om de har undermåliga levnadsförhållanden. Men det är uppenbart så att domesticerade djur trivs med livet som boskap. De har enklare behov än människor.
För även om liknande argument mellan köttindustri och slavar har använts så är den stora skillnaden att slavar behandlas som djur, medan djur faktiskt är djur — man måste dock få fatt i hur respektive djursort bör behandlas på ett bra sätt. Vissa djur kanske inte passar som boskap. Men den traditionella boskapen gör det nog.
Hej Björn! Nu måste jag bara få invända mot hur du tolkat det du läst, kan också fundera på vem som påstår detta gällande grisar- “även om de kan röra sig fritt över ett stort område så håller de sig gärna inom en avgränsad plats” – om du uppfattad det som att de helst rör sig inom ett par kvadratmeter så är det naturligtvis helt fel..möjligtvis kan det ha stått att grisarna även i frihet håller sig inom ett avgränsat område, men det gäller ju oss alla eller hur?! Att påstå att domesticerade djur är mindre intelligenta och därför skulle trivas att leva som ex. slaktsvin eller värphöns på begränsade utrymmen… hallå Björn!? Vad är definitionen på intelligens till att börja med…
Antar att du inte har möjlighet, men jag önskar att du kunde få lära känna en en domesticerad gris( precis som man lär känna en hund) och jag lovar dig att du kommer att bli förvånad över dess ” intelligens”. / Mvh Suzanne
Jag har tyvärr ingen erfarenhet av grisars intelligens. Det kan stämma att den beskrivning jag läst inte stämmer. Dock anser jag att det inte är ett stort problem för mitt argument utan endast i detaljerna. Argumentet är riktat mot argumentet att vi behandlar djur som djur och inte som människor. Oavsett grisars generella intelligens så tror jag att det går att hålla dem som boskap utan att de lider och det bör man göra.
Ja kanske Björns argument för att man inte kan jämföra med slaveriet och underargumentet att domesticerade djur är mindre intelligenta inte så starkt.
Sen kanske inte intelligens ska vara ett hinder för att man ska äta djuret. Jag har ätit hund och ser inte felet med det, mer än att det inte smakar särskilt gott.
Under en period åt jag faktiskt bara mina egna djur. Det kan låta makabert men kändes helt ok eftersom jag då visste att de haft ett bra liv, att de ätit bra foder och slaktades på hemmaplan utan stressmoment. Fast mina hundar tänker jag nog inte äta upp
Jag skulle säga att det är nog det mest etiska sättet att äta på. Behåll du hundarna, än så länge är det inte svält i Sverige
Myt om veganism : Det är djurvänligt:
“Alla kännande varelser har ett grundläggande intresse att slippa lida och bli dödade. Som människor har vi i dag valmöjligheten att ta hänsyn till andra kännande varelser så att de slipper lida och bli dödade för att vi t. ex ska äta och klä oss eller rentav underhållas.” Det håller inte!! Hur många kännande djur,insekter och som veganer kallar okännande växter,svampar hotas inte av utrotning idag i Sverige?! Jo 91 arter som är beroende av det äldre odlingslandskapet (Betande kött och mjölk djur) är i dag akut hotade (CR) i artdatabankens rödlista (2010) Sverige. Det är följande arter :smal sågmossa, gotländsk hättemossa, jättefräken, klipplök, svarttåg, spädlosta, stor tofsäxing, fjädergräs,spädnarv, sandnörel, äkta stormhatt, gotlandsranunkel, åkerros, filtros, sydäppelros, strandsötväppling, gotlandstrav, bäckfräne, silverviol, naverlönn, småfrossört, röllikesnyltrot, åkerskallra, rysskörvel,ängssilja, flikstånds,fältnocka, vit knagglav, praktsköldlav, punktsköldlav, kuddgelélav, sydlig ladlav, grå ladlav, jordskivlav, skorpdagglav, dvärgrosettlav, kalkkranslav, kalkkrimmerlav, vit skärelav, sumpjordtunga, stäpptryffel, fältjordstjärna, sålljordstjärna, mörk stjälkröksvamp, småsporig flockskivling, Mocydiopsis parvicauda, Deraeocoris punctulatus, Aelia rostrata, hedlarvmördare, höstfrölöpare, Atholus praetermissus, fårad dyngbagge, köldyngbagge, alvardyngbagge, ekfjällknäppare, eksavknäppare, ekhjärtknäppare, Teredus cylindricus, spansk fluga, korthalsad majbagge, störreekbock, prästkragespolvivel, Ceutorhynchus granulicollis, azurguldstekel, storkägelbi, fälthumla ,ginstguldmal, trestreckad silvermal, utropstecknad korthuvudmal, ginstsäckmal, ginstpalpmal, fältmalörtgallvecklare, rutig korgblomvecklare, blybandbrokvecklare, rosenmott, bokstavsmott, daggig ginstmätare, gulgrå lövmätare, grå puckelmätare, fönstervingespinnare, silverfläckat kapuschongfly,luddkrisslemal, gotlandssäfferotplattmal, veronikanätfjäril, svartprickig gulstekelfluga, Alopecosa cursor, fjällgås, rödspov, tornuggla, bechsteins fladdermus, pipistrell.
Utöver dessa akut hotade arter finns det 256 arter som är starkt hotade (EN) och 331 arter som är sårbara (VU) och 501 som är nära hotade (NT). Ingen av dessa arter gynnas av det moderna konventionella jordbruket eller det ekologiska jordbruket. De riskerar därför av att försvinna för all framtid om vi inte gör något åt bristen av deras habitat – Det äldre jordbrukslandskapet med ängar,hagar och åkerholmar. 78 arter som på något vis varit gynnade av det äldre jordbrukslandskapet är redan borta…..
Myt 2 : Det är miljövänligt:
Det håller inte heller! se ovan och det är skillnad på köttproduktion och köttproduktion! Lika som det är skillnad på odling och odling! Idag har nya undersökningar även visat att naturbetesmarker och slåtterängar är stora kolsänkor om de sköts rätt, d.v.s de lagrar kol och motverkar därmed att detta kol i olika former hamnar som klimatgaser i atmosfären. Ängen som i stort sett försvann då vallodlingarna infördes på åkermarken och är nu endast en liten relik av sitt forna jag. Ordpråket “Ängen är åkerns moder” som går ut på att djuren åt ängs hö under vintern och producerade gödsel i fähuset som sedan spreds ut på åkern, till stor nytta i odlingarna. Det var ett naturligt kretslopp som fungerade ända fram tills nyligen, som inte var beroende av något annat än människor och djur istället för traktorer och fossil energi. Idag är stora åkrar den dominerande brukningsformen i de storskaliga industriella jordbruken. Även den veganska maten! Förr tillfördes bara den gödsel som fanns på den egna gården och det fanns en bättre balans mellan antalet djur och arealen mark det fanns att sprida gödseln på. Medan dagens jordbruk istället läcker stora mängder näringsämnen med risk för övergödning i naturen.Djur som betar på naturliga fodermarker använder mark som inte kan användas till odling av annan mat och omvandlar då gräs och örter (som vi inte kan äta) till kött och mjölk och gödsel!! Men eftersom dessa marker förr var vanligare och mer sammanhängande riskeras den biologiska mångfalden även på de marker som faktiskt finns kvar idag. Även då markerna sköts efter konstens alla regler. I små isolerade områden är arter mer känsliga för naturliga variationer och kan t.o.m dö ut på grund av att det är en så liten del av populationen som överlever ett så kallat “dåligt år”. En åter invandring av arten kan då inte ske eftersom det är så långt till nästa lokal. Sen får vi inte glömma att det inom en art finns olika lokala variationer som går förlorade desto mindre antal områden det finns för den att leva på. Och skillnaden på en rik lokals artsammansättning kan skilja sig markant från en annan rik lokals artsammansättning då förutsättningarna kan vara olika. Till exempel är skillnaden på förutsättningarna för liv i en torräng och i en sank betesmark olika även om de påminner om varandra. Lika så är det stor skillnad på arternas förutsättningar om det är i norra eller i södra Sverige etc. Så det räcker inte med några museala områden av gräsmarkerna om vi ska bevara dess biologiska mångfald. Det behövs fler! Det är arter som från början anpassat sig till mer eller mindre öppna gläntor i de europeiska urskogarna som stora vilda växtätare betade på. Sedan har de vilda betesdjuren under tidens gång utrotats eller domesticeras och tusentals arter i detta ekosystemet har kunnat följa med oss in i våra odlingslandskap. Människan lärde sig att domesticera betesdjur långt innan hon lärde sig att domesticera växter och vi var i princip bara boskapsskötare. Odlingarna var länge mycket små och inte alls så dominerande som i dagens odlingslandskap.
Det är solidariskt:
En riktig myt! Vi har låtit städer och samhällen bre ut sig på fin matjord och använt konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel på den jord vi idag använder i våran matproduktion. Konstgödsel som inte är en oändlig produkt är förödande för den naturliga balansen. Den förstör allt mikroliv i jorden och då kan inte längre daggmaskar, tusenfotingar, skalbaggar, kvalster, protozer, bakterier, svampar och alger bryta ner växtrester och naturgödsel, frigöra näringsämnen eller förbättra jordstrukturen. Jorden blir lösare och eroderar och kan tillslut inte ens ta emot luft och vatten som en frisk fungerande jord klarar…Har inget med kött att göra bara hur de föds upp! även många av våra gamla husdjursraser i världen är i dag hotade. Av de drygt 7600 raserna, som finns i FAO:s databas med genetiska resurser på jordbruksboskap, har 190 utrotats de senaste 15 åren och ytterligare 1500 hotas att utrotas. Globaliseringen av boskapsmarknaden är den enskilda faktorn som har störst påverkan på mångfalden av jordbruksboskap enligt FAO. De påpekar även att det är de traditionella produktionssystemen kräver mångfunktionella djur med värdefulla funktionella egenskaper trots att de är mindre produktiva än de moderna hög producerande raserna. De moderna raserna passar inte heller in de de äldre odlingslandskapen. De är mycket tyngre, har andra betesvanor och är beroende av odlat kraftfoder för att växa.Vi måste värna om våra lantraser och vara försiktiga när vi avlar och föder dom så att deras egenskaper inte går förlorade. Lantraser skulle kunna beskrivas som en husdjursras som ursprungligen kommer från ett begränsat område och som funnits där så pass länge att den anpassat sig genetiskt till den lokala miljön, både foder och klimatmässigt. Bara i sverige har vi många olika lantraser till exempel fjällnära ko, bohuskulla, värmlänska skogsfår, gutefår, linderösvin, skånegås, gotlandskanin och åsbohöna med mera som alla är med på EU:s lista över utrotningshotade husdjursraser. Många är redan borta som exempelvis smålandskon och gotlandskon.
I genomsnitt beräknas två arter dö ut varje vecka (FAO)
90% av åkermarkens försurning beror på skörd, endast 10% på surt nedfall. (Per Elvingsson ,Luften och miljön)
En stad med 1 miljon invånare använder dagligen upp i genomsnitt 11 500 ton fossilt bränsle, 320 000 ton vatten och 2 000 ton livsmedel och producerar 25 000 ton koldioxid, 1 600 ton fast avfall och 300 000 ton avloppsvatten. (EEA)
Jorderosionen i Europa påverkar 115 miljoner hektar och orsakar förlust av bördig mark och vattenförorening. (EEA)
Kritiska försurningsbelastningar överskrids i mer än 60 % av den europeiska arealen.(EEA)
Europeiska landskap håller på att förändras eller försvinna på grund av intensifierat eller övergivet jordbruk, urbanisering och utvecklingen av infrastruktur och transport. (EEA)
Enligt FN:s bedömningar kommer två tredjedelar av världens befolkning att bo i städer år 2030.(FAO)
Världens stadbefolkning konsumerar större delen av jordens naturresurser och svarar för omkring 80 procent av världens växthusgaser (FAO)
Sedan 2007 lever för första gången i världshistorien mer människor i städer än på landsbygden.(FAO)
Biologisk mångfald i jordbrukslandskapet går tillbaka (dör ut)främst genom igenväxning i övergivna slåtter- och betesmarker, felaktig skötsel i ännu hävdade marker och genom den fragmentering som orsakas av igenväxningen och av tidigare rationaliseringar av jordbruksmarken. (CBM)
Det är för lätt att säga att ta bort allt kött så löser vi alla problem. Problemen är tyvärr mycket större och mångfasetterade än så. Ett exempel på det är att växthusgasen metan naturligt även bildas i de varma, vattenmättade jordarna på risfälten. Ris som utgör en basföda för omkring tre miljarder människor,står för nästan lika stort metanutsläpp som djuruppfödningen…..Med naturligare djuruppfödning skulle vi kunna öka den biologiska mångfalden istället för att minska den som vi gör idag!
På alla ställen i Världen har förutsättningarna varit olika och människan har anpassat sin föda efter naturen på just det stället man befunnit sig. En del har haft en till största delen animalisk föda medan andra har haft en mer vegetabilisk föda. Det ena är inte naturligare eller bättre än det andra, utan hela tiden har vi varit tvungen att anpassa oss efter naturen där vi bott för våran överlevnad.
“Under större delen av människans historia har nyttjandet av biologiska resurser varit variationsrikt och ofta liknat naturliga störningsregimer i ekosystemen så mycket att det bidragit till en större biologisk mångfald, snarare än att utarma den. I sen tid har detta ändrats, och globalt ser vi en likriktning i nyttjandet.”Torbjörn Ebenhard, CBM (Centrum för biologisk mångfald)
Idag har vi alltså tänjt på gränserna och använt metoder för att skaffa föda som många gånger helt går emot naturens förutsättningar, vilket direkt har haft till följd att den biologiska mångfalden minskat. Människan vill gärna sätta sig själv på en pedistal som något som står över naturen. När sanningen är att vi som allt annat ingår i den naturliga ekologiska balansen. Vi föds, reproducerar oss,äter och dör som allt annat i naturen vare sig vi vill det eller inte. Att vägra det naturliga att äta animaliskt då vi är allätare (omnivorer) är lika dumt som att allt annat konstlat vi håller på med idag…
Tack Frida, jag skulle inte kunna sagt det bättre själv
[...] stället måste man fråga sig hur man ska hantera dessa två motstridiga insikter. Jag har tidigare skrivit att det handlar om prioriteringar. Det hela blir lättare om man delar upp problemet kortsiktigt [...]