Varför är jag egentligen liberal?
Denna fråga ställer jag mig ibland. Det finns så klart väldigt många anledningar till det. Men jag skulle vilja komma åt en mer grundläggande orsak till varför jag dras till liberalismen. Många liberaler åberopar friheten som det grundläggande för liberalismen. Men även om jag gillar frihet så är begreppet i stor sätt intetsägande. Vem, åtminstone i den västerländska traditionen (om vi nu inte vågor oss på kulturimperialism), är emot frihet. Alla är för frihet men tvistar om vad som är verklig frihet, vad som möjlig frihet etc. Vad vi menar med frihet ryms inte i åtskillnaden mellan negativa och positiva friheter/rättigheter-skyldigheter. Att vara för människor frihet kan helt enkelt inte försvara att jag är liberal.
Det grundläggande för mig är i stället staten som institution. Min bild av staten är att den är en stor förtryckarapparat som dock inom det demokratiska systemet har tyglats. Men i grund och botten handlar det fortfarande om maktutövande grundat på våld oavsätt vad denna makt riktas mot. Staten som organisation är dessutom utformad för kommandon. Staten gör sig alltid bäst när det finns ett klart formulerat mål – som att vinna över en fiende eller t.ex. ta sig till månen. Men om målet inte är konkret, som frihet eller kanske hur ekonomin ska vara utformad, går det lätt fel. Detta eftersom staten måste konkretisera målet och denna konkretion oftast är fel. Resultatet är att man tvingar in människor i en mönster som kanske inte är det man egentligen menade*. Staten är helt enkelt inte utformad för att ge människor frihet. Staten är utformad för organisation och det den lyckas bäst med är att skapa en stabil och säker miljö för människor att agera i. Jag är inte emot att man fördelar resurser etc. Problemet är när det ska ske i statlig regi. Jag säger inte att det aldrig fungerar eller aldrig ska göras utan bara det att jag är skeptisk staten som utgångspunkt för att lösa människors problem. Vissa verkar anse att statens makt och befogenheter inte är ett problem i sig utan endast hur dessa används. Jag tror man då missar hur staten som organisation är förtryckande även när den försöker hjälpa människor. Goda intentioner är inte en garanti för goda resultat och med en så pass effektiv tvångsapparat som staten är missriktade goda intentioner livsfarliga (i extrema situationer).
Denna skepsis till staten som aktör är för mig grunden för min liberalism där staten reduceras till endast en aktör bland många. Den innebär en tilltro till människors spontana interaktion där de inte formas aktivt av en kommenderande aktör. Detta innebär inte att det inte skulle finnas andra formande aktörer så som institutioner eller företag. Men skillnaden är här att staten är betvingande medan andra endast är formande. Att tala om företags makt över människor i jämförelse med staten är missvisande så länge företagen inte har tvångsmakt. Att företag kan påverka statens lagar genom lobbying eller korporatism är då snarare då ett argument för att begränsa statsmakten så att lagen inte kan omfatta så mycket av människors liv.
Jag har enkelt svårt att förstå varför man så gärna vill finna alla lösningar i staten. Istället tror jag på det måste finnas många olika institutioner med vilka vi formar vårt samhälle. Staten är hård makt. Hård makt är obehagligt (vilket man lätt erfar som demonstrant som möter polisen), eftersom den är fysiskt betvingande genom hot om död (ekonomisk bestraffning finns ju också men även bakom den hotar våldet). Samtidigt behövs staten för att garantera säkerheten. Utan våldsmonopolet skulle samhället vara mycket obehagligt.
Min liberalism kretsar alltså kring frågan om statens befogenheter. Den minimala staten är så att säga det minimum jag utgår från. Allt därutöver måste man fundera över om det är nödvändigt. Denna teoretiska utgångspunkt måste så klart placeras i en historisk kontext men det är en annan historia.
För en längre diskussion om staten se ”Staten ur ett liberalt perspektiv”.
*Detta innebär även att en stat som är ekonomiskt outvecklad kan kommendera fram en utveckling som kan vara effektivare än en spontan utveckling men att detta inte går lika bra när det inte finns någon förebild.
Uppdaterad 2012.03.02
Lade till en länk till ”Staten ur ett liberalt perspektiv”.
[...] Varför just liberalism skrev jag lite om här. [...]