Yttrandefrihet och makt
Angående det Timorthy Garton Ash skriver i The Guardian om censur pga. uppreda extremistiska muslimer.
Det är hemskt att yttrandefriheten kommer på skam när det gäller smädande av islam den senaste tiden. Man kan undra varför detta händer. Jag skulle säga att det handlar om att man i väst skäms för sin egen makt och förträfflighet. Det är helt enkelt ett maktuttryck att kunna smäda en religion, det tyder på högre civilisation utifrån ett västerländsk perspektiv. Det innebär att om vi kräver att islam ska acceptera vår yttrandefrihet att den islamska kulturen ska underordnas den västerländska. Detta är enligt många inte rättfärdigat eftersom ingen kultur kan stå över en annan*. Det är helt enkelt inte politiskt korrekt att utöva makt.
*utom då den fascistiska som alltid fördöms och om en kultur kan kopplas till fascismen är det alltid legitimt att fördöma den.
Björn Axén
Menar du att två eller flera kulturer inte kan existera på samma nivå? Kultur är något personligt och min kultur slås ju inte bort för att grannen är muslim. De båda kulturerna skulle dock kunna mötas i politiken, men där bör förnuft råda och ingen bör på grund av religion eller kultur lyfta fram sin politik som mer riktigt. De hör inte ihop. Dock råder det naturligtvis demokrati, så tyvärr finns ju möjligheten.
Ja flera kulturer kan existera samtidigt inom samma politiska system om systemet är tolerant vilket de liberala demokratierna är. Men om en kultur inte tolerar denna politiska överkultur så kommer inte kulturerna kunna existera samtidigt. Problemet är här att i vår kultur nu verkar ha en inställning att det är fel att hävda att vår kultur är en överkultur som andra kulturer måste anpassa sig till. Samtidigt som vi vill att alla kulturer ska anpassa sig till vår politiska kultur. Alltså att den västerländska överkulturen ska råda uniiversellt vilket alltså är ett maktanspråk i sig.
Ett exempel är just att extrema muslimer inte tolererar t.ex yttrandefrihet. Om man i en demokrati kan smäda t.ex islam och muslimer blir arga och vill stoppa dessa smädelser och man pläderar för att t.ex förbjuda dessa smädelser så har muslimerna de facto lyckats beskära yttrandefriheten. Om man inte går med på muslimernas krav så visar man att man har makt att strunta i vad de tycker. Att de alltså måste underordna sig vår politiska överkultur.
Det intressanta i den senaste tidens utveckling är att kraven från muslimskt håll handlar om hur ickemuslimska länder ska bete sig, väst får nu smaka på sin egen medicin.
Inget av detta hindra mig från att tycka att yttrandefrihet (eller för den delen liberalism) är en universellt bra idé. Men jag tror det är en idé som varje kultur måste ta till sig på sitt sätt. Alltså hur den ska anpassa sig till den liberala överkulturen.