ἄρκτος — Reflektioner

Marxistisk ironi

Publicerat i filosofi, politik, reflektion by Björn Axén på februari 9th, 2008

Om inte arbete har ett värde i sig (se här) och det är den marxistiska önskan att arbete ska ha ett värde i sig vilket också innebär att man kan betrakta arbete som utsugning (se här). Om man då inför ett articifiellt värde på arbete, vilket marxister alltså vill (t.ex med minimilön), så inför man utsugning av arbetare.

6 Responses to 'Marxistisk ironi'

Subscribe to comments with RSS or Återping to 'Marxistisk ironi'.

  1. Herr E said, on februari 11th, 2008 at 1:18 är

    den där hängde jag inte med på, utceckla gärna och gör det tydligare. jag skulle gärna se hela den logiska följden som impliceras.

  2. Björn Axén said, on februari 11th, 2008 at 1:36 är

    hmm jag har väntat på att någon ska fråga det.

    Det bygger som sagt på att för att man ska kunna suga ut någon så måste det finnas ett oberoende värde på arbete. (Man skulle iof. tänka sig att man suga ut någon genom att inte betala marknadens lön vilket betyder slavarbete, som när man tvingar illegala invandrare att arbeta). Annars finns det så att säga inget att jämföra med vad som är en skälig lön.

    Det är inte förrän man inför denna oberoende värdering av vissa handlingar, som då kallas arbete, som utsugning kan talas om. Det är alltså inte så att t.ex en minimilön är utsugning.

  3. Herr E said, on februari 11th, 2008 at 10:04 är

    jag förstår fortfarande inte varför värdering av arbete leder till utsugning och hur minimilön förhåller sig till det. tyckte det såg ut som att minimilön var en del av utsugningen i stora inlägget, men här ser det ut att vara tvärt om, varför tar du då upp minimilön.

  4. Björn Axén said, on februari 11th, 2008 at 10:29 är

    Jag förstår inte riktigt vad du inte förstår. Men:

    Eftersom arbete inte har något värde i sig utan blir värdesatt av marknaden så kan en arbetare som arbetar för en ‘marknadslön’ inte bli utsugd. Men som sagt, en minimilön är att sätta ett minsta värde på vissa handlingar (arbeten) vilket betyder att arbete alltså har ett värde i sig som visserligen grundas på att någon annan än marknaden (staten) garanterar denna. Då har ju arbetet ett värde och då kan man tala om att t.ex minimilönen är för låg och där med är en slavlön (men slavar får ingen lön, bara olika behandling). Om minimilönen är för hög enligt marknaden så förvrids marknaden som försöker gå runt lagen.

    Minimilönen är ett intressant exempel eftersom det är en värdering av arbete av en annan aktör än marknaden. Den är utformad så att det inte spelar någon roll om marknaden värderar handlingen högre än minimilönen. Men anledningen till att man ska ha en minimilön är väl för att marknaden värderar vissa handlingar lägre än vad som anses skäligt. Med minimilönen måste någon subjektivivt värdera vilka handlingar som räknas som arbete.

  5. D said, on februari 11th, 2008 at 4:05 pm

    När talar Marx om minimilön? Vill gärna ha hänvisningar till bok och sida sida/kapitel. Annars är ju kände Marx-citat:

    “Istället för den konservativa parollen: »En skälig dagslön för en skälig arbetsdag» borde de [arbetarklassen] skriva på sin fana den revolutionära parollen: »Ned med lönesystemet».” (Karl Marx)

    Förstår inte riktigt hur det skulle gå ihop med en eventuell önskan (hos Marx) till en lön av vilken form som helst. Sedan så har jag absolut ingen aning om vilken teori du baserar din definition av utsugning på.

  6. Björn Axén said, on februari 12th, 2008 at 2:55 pm

    Det är helt egna reflektioner kring en mycket liten del av marxismen nämligen att arbetet i sig har ett eget värde. Marxismen säger massa andra saker men dem reflekterar jag inte kring här.

    Minimilönen blir intressant eftersom det är en värdering av arbetet utifrån andra kriterier än en marknad och kan därför med fördel användas som exempel.

    Definitionen av utsugning var min egen. Annars skulle jag självklart satt en referens. Om du ser ett problem i mitt resonemang får du gärna berätta det.

Leave a Reply